Är när man hittar ett sånt här inlägg på ett forum:

"Nååå mina vänner, efter helgens kurs är jag så jäkla träningssugen 

När ska vi ses med kriterieplaner, loggblad och klickern i högsta hugg?"

Läs Fannys artikel här.

Eftermiddagen var väldigt förstärkande för oss instruktörer då grupperna på mindre än en halvtimme satte upp kriterieplaner för 3 olika Grundfärdigheter och sedan gick ut och peppade och coachade varandra i effektiv klickerträning. Anna och jag kunde mest glida omkring och njuta!

Det jobbades parallellt med ligg på avstånd, hålla position i sitt samt gripa föremål från marken. En hund till varje uppgift, givetvis den i gruppen som behövde mest träning på just detta!

Tina höll dessutom på med EFIT så på hennes blogg är det väl risk för osmickrande bilder på instruktörerna!

Innan vi avslutade helgen diskuterade vi Strategisk belöningsplacering.

Om utifall någon var för trött för att anteckna så kommer här en repetition:

STRATEGISK BELÖNINGSPLACERING

Grundregeln i klickerträning är att det viktigaste är att klicka precist. Eftersom klicket fungerar som en "brygga" mellan beteende och belöning kanske man tror att HUR belöningen serveras inte har så stor betydelse? Men det är inte riktigt sant. Hunden stänger inte av hjärnan och slutar lära sig efter klicket. Hur belöningen presenteras kommer också att påverka beteendet vi jobbar med. Belöningsförväntan kan ibland vara till hjälp och ibland  ställa till det för oss! Alltså bör man effektivisera sin träning genom att också tänka på att använda belöningarna strategiskt.

Vad som är strategisk belöningsplacering beror helt och hållet på vad man tränar för stunden.

Vi skiljer på 4 olika strategier:

1: För att "dubbelförstärka" ett beteende

Det innebär att man klickar för beteendet och serverar belöningen så att hunden kan vara kvar i den positionen medan den tar emot belöningen. T ex när du tränar sitta kvar så belönar du hunden medan den fortsatt sitter.

Man förstärker då att hunden håller kvar samma position och undviker samtidigt att förstärka andra oförenliga beteenden som att hoppa ur position, t ex när du tränar fritt följ eller platsliggning.

Kvatro tränar på GF Bli sittande i 20 s

och Anna H belönar honom i position så han kan fortsätta bara sitta!

2:  För att se till att hunden är i rätt läge till nästa repetition

För att få flyt i träningen och snabb inlärning vill vi ha många repetitioner på kort tid utan trassel emellan. Då kan vi använda belöningen för att placera hunden i en position där den kan repetera det den nyss gjorde så fort den är klar med belöningen. T ex när vi vill träna snabba lägganden så vill vi ha många repetitioner i tät följd. Det är då mest strategiskt att belöna upp hunden ur position så att den snabbt kan göra om läggandet. Likaså när vi tränar tramp på tasstarget, så kan vi använda belöningen för att få bort hunden från mattan så att den kan göra om igen. Här kan vi dessutom använda belöningen för att rikta upp hunden så den har mattan i synfältet direkt när den är klar med belöningen.

Det blir alltså rena motsatsen till "dubbelförstärkning"!

Under leken kan Tina förflytta sig med Freddie så de är på rätt ställe när hon ber Freddie släppa trasan 

3: För att få hunden att förvänta sig belöningen i en viss riktning

När hunden förväntar sig belöningen från ett visst håll kommer det att påverka beteendet vi shapar, som kommer att "glida" i den riktningen. Det kan vi ibland ha nytta av (och ibland ger det oss enorma problem!)

Ex kan vara att ställa ut avståndsbelöning bakom hunden när vi tränar fjärrdirigering för att minska sannolikheten att hunden rör sig framåt, eller att kasta boll framför hunden på framförgående eller hopp över agilityhinder.

Gränsen mot locka/visa är luddig och man får passa sig för att hunden blir beroende av belöningsplacering för att kunna utföra beteendet.

 Malin ska lära Angie erbjuda ligg på 5 m avstånd. Status före träning: Angie lägger sig 10 cm från mattes fötter.

 Malin belönar varje läggande med kast lång bakom Angie. Belöningsförväntan och beteendeekonomi gör att Angie erbjuder läggande allt närmare belöningspunkten = allt längre från matte

Status efter träning: Angie kan erbjuda ligg på 2 m avstånd från Malins fötter = nöjd matte!

 

4: För att göra det lättare att sätta på nästa led i en kedja.

Belöningsförväntan i en speciell riktning kan göra det enklare att bygga på en kedja med ytterligare ett led. T ex att belöna hopp - sitt med belöning tillbaka hos föraren gör det lättare för hunden att bygga in återhoppet i kedjan.

Med god timing och god kriterieplanering är det fullt möjligt att få fram hög precision i beteenden, även med helt ostrategisk belöningsplacering. Men eftersom de beteende vi jobbar med påverkas av det som händer även efter klicket, på gott och ont, så är detta bra att känna till retningseffekterna av belöningarna. Det ger oss möjlighet att bli ännu effektivare tränare!

Börjar man försöka maskera dålig träning med belöningsplacering har man snart grävt sig en rejäl grop! Timing och kriterier kommer alltid att vara det viktigaste i träningen!

Efter bakdelstrixen var det dags att göra eb kriterieplan för GF-variationen Gå och se upp när föraren går framåtvänd.

Följa i gå-baklängesmappen innebär att man kan träna uthållighet på fokus i rörelse för sig innan man lägger till kriterier för position vid sidan.

Vill man ut och tävla är det ju vid-sidan-mappen som gäller, så för att inte fastna i baklängesmappen pushade vi förarna att börja tänka framåt också. Man gott variera mellan de två lägen beroende på vad man tränar.

Vissa hundar har redan lång erfarenhet av fria följet och då fick förarna göra en plan för att träna pålitlighet under extrema störningar.

Andra hade en del jobb kvar att göra i gå-baklänges-mappen. Det är individuell kursplan som gäller!

Tuffa, hängivna Helena genomförde första TRÄNARhelgen i rullstol och helgips. Idag kastade hon kryckorna åt sidan för lite fotgående!

Söndag morgon började med att de som ville fick visa upp shaping-läxan.

Tanken med läxan var både att ge förarna extra träning i shaping och att ge hundarna ytterligare träning i bakdelskontroll och kroppsmedvetenhet.

Kvatro backar vant upp bakbenen på ett trappsteg

Sedan provar han om det inte kommer att ge ännu mer utdelning att backa upp för hela trappan! En nyttig gymnastikövning!

Rusty backar upp på en plastback

Lilla Triss tar trottoarkanten och har en egen teknik där hon lyfter upp båda bakebenen samtidigt.

Hon har även jobbat med att hålla upp en baktass i luften

Det har Freddie med!

Kriterier, loggföring och 80%-regeln var helgens tema för att hjälpa deltagarna att bli ännu effektivare tränare och uppnå pålitliga beteende.

Varje träningspass började således med planering och upprättande av en kriterieplan. I Kriterieplanen måste man först konkretisera sitt träningsmål.

Exakt hur ska det färdiga beteendet se ut? Du bör formulera ditt träningsmål så att du skulle kunna lämna över hunden till en annan tränare och få hunden tränad till det utförande du har beskrivit! Alltså bör i målet finnas med exakt VAD hunden ska göra, HUR den ska göra det,VAR den ska göra det  NÄR den ska göra det, och HUR LÄNGE!    

De allra flesta hundmänniskor tillhör kategorien "Doers" som gärna vill skrida till aktiv handling så fort som möjligt och köra lite "på känn". Man är inte van att formulera i ord,  konkreta sådana,  det man vill uppnå, och tycker att mycket är underförstått. Alltså knotades och stönades det en hel del runt borden vid den första gruppövningen i kriterieplanering.

När en grov kriterieplan var upprättad fick grupperna gå ut och träna efter planen, och genom att föra noggrann logg hålla reda på 80 % - regeln och när det är dags att höja resp. sänka kriterierna för att uppnå mesta möjliga felfria träning.

Genom att köra set om 5 repetitioner i taget kan man enkelt o snabbt räkna ut hur man ligger till. 4 lyckade repetitioner av 5 - dags att höja kriterierna lite, färre än 4 av 5 - dags att göra det lite lättare för hunden!

Första uppgiften var Grundfärdigheten Håll fast i 10 s.

Vissa av hundarna hade inte jobbat med denna grundfärdighet tidigare.

För Nelson planerade hans grupp ett första kriterium á la "It's your choice" där matte presenterar en godbit i ena handen och en pinne i den andra. Tanken var att Nelson skulle vara så sugen på godbiten att han skulle prova att ta tag i pinnen när det visade sig att man inte kunde ta godbiten (mattte skulle stänga handen om han försökte).

 

Efter ett antal repetitioner där Nelson bara satt och tittade (Om man helt oklickerskt skulle gissa vad som rörde sig i huvudet på Nelson tippar jag på - Doggie-ZEN!) kunde man konstatera att man inte var i närheten av 80 % och behövde revidera upplägget.

 

Nu provade man att bara presentera en pinne några cm framför hundens nos och klicka för minsta rörelse mot pinnen. Några få repetitioner senare hade man ett gripande.

Andra hundar var betydligt mer erfarna apportörer och deras förare jobbade med att generalisera beteendet till andra föremål.

Kreativiteten hos det här gänget kan man inte klaga på! Varför begränsa sig till regelmässiga uppletande föremål när man kan jobba med pennor och bananer!

Först banan med skal på

Sedan gradvis allt mer skalad banan!

Bananapportering blev så populärt under helgen att närbutiken sålde slut på bananer!

Det kan kännas mycket att hålla reda på med klicker, godbitar och apportföremål! Camilla löser behovet av en extra hand genom att klicka med munnen!

I helgen har vi haft helg 2 på årets KlickerTRÄNARutbildning.

Anna och jag såg verkligen fram emot att träffa det här härliga gänget ambitiösa klickertränare och ljuvliga hundar!

 Kvatro

     

Vi började med genomgång av teoretisk läxa och fortsatte sedan med att bocka av Grundfärdigheter från den praktiska läxan. Trots att vi i år delat upp det praktiska provet i småportioner vid varje träff, blir det tyvärr ändå nervöst och pirrigt för många deltagare!  Vilket förstås påverkar hunden och träningen... Det här är ju inte en tävling och det vi vill se är att det rimligt enkelt går att få fram de olika färdigheterna, och att tränaren faktiskt bedriver förnuftig klickerträning. I det ingår att anpassa sina kriterier efter situationen, så står man där med en hund som är klart distraherad av miljön och inte bjuder det man förväntat sig, så gäller det att kunna sänka kriterierna och hitta något att förstärka i små steg i rätt riktning mot målbeteendet.   Något som vi människor kan ha svårt att göra när vi känner att vi ska prestera något med hunden inför andra.

Jezz 

Det som skulle visas upp idag var targets, framför-förar-mapp och gå baklänges-mapp samt avståndsbelöning.

 Printer

 

 Rusty

 

 Kayo

 

 

 

 

Idag är det onsdag och således var det min tur att rida lektion för fröken Anki. Min motivation att få uppleva denna veckans höjdpunkt var så stark att jag med milt våld tvingade barnafadern att avstå från lönearbete för att ta hand om det febriga barnet, så att barnamodern kunde idka fritidsliv mitt på blanka förmiddagen.

Höll därför på att få dåndimpen när hästeländet kommer linkande i hagen utan framsko! Att rida den ömfotade kraken utan sko var inte att tänka på, och inte heller att utöva nyvunna tappskokunskaper då hästen är skodd med sulor, pga av just de ömma fossingarna. Sula blir definitivt överkurs och dessutom var både sko och sula spårlöst försvunna i den uppländska myllan.

Men lite tur kan man få  ha i bland, så i stallet stod en hovslagare och bankade på en annan kuse. Naturligtvis distriktets dyraste vad gäller tappskor, men 300 spänn kan det väl vara värt att i alla fall hinna vara med på halva sin lektion? Med sula!

Boogie och jag fick öva på förvänd galopp, som vi gick bet på i fredags när jag övade själv. Med vägledning av Fröken fixar man ju det mesta, så nu gick det nästan bra! Bra så tillvida att jag fick till den förvända galoppen, mindre bra att jag som vanligt bråkade med mina märkliga medrörelser. När höger sittben uppmanades att söka sig mer mot mitten av sadeln, krullade sig vänsterfotens tår! Med katastrofal inverkan på sits och centrering, förstås. Hur är det möjligt? Jag får anmäla mig som försöksobjekt till nån sjukgymnastkonferens! Jag känner mig som 41-åring fångad i en sexårings kropp (Nä, inte när jag tittar i spegeln!)

Full fart hem med mut-sushi till det sjuka barnet, som sedan släpades med som figurant på arga-hundar-kursen.

Dotter: "Jag vill inte att de ska bita mig!"

Mor: "Nej då, de vrålar bara lite!"

Dotter: "Jag vill inte det!"

Mor: "Ja men de lugnar sig sedan! De behöver träna på ett barn!"

Dotter: "Jag ringer soc och BRIS!!!!"

Nej, det sa hon inte! Hon följde snällt med och blev inte särskilt utskälld då det är duktiga mattar som jobbar effektivt med motbetingning.

Kvällen avslutades sedan med ett besök i en helt annan värld där:

• ett föreningsmöte avklarades på 25 min
• inkomna motioner helt saknades
• styrelsens verksamhetsberättelse och verksamhetsplan bifölls med belåtna mumlanden
• frågeställare fick tala till punkt och besvarare fick också ostört tala till punkt
• samtliga valberedningens förslag till val och omval gick igenom utan motförslag eller voteringar
• alla minglade med alla under fikat

Detta var inte en djur-relaterad förening, ej heller  bostadsrätt, föräldrakooperativ eller vägförening!

Det var hembygdsföreningen, vars lokaler jag hyr för mina kurser. Så vilsamt för öron och själ att lyssna på stillsamma samtal om trädgårdsklubbens nästa utställning, folkdansgillets uppvisningsschema, kakmarknader och stickkvällar. Lite som Midsummer, fast utan mord.

Alla hundar som funderar på hur de ska få sin förare att prestera bättre på tävling rekommenderas att läsa I'ors tips här!

var eftermiddagens tema på söndagen.

Isa jobbar med sin position. Sofia "Doggie-Zen kvalitetssäkrar" dvs kollar att Isa kan hålla sin position trots att hon frestas med omvänt lockande.     

 

Det kunde hon!

Puss på dig, matte!

Söndag förmiddag ägnades åt baklängeskedjning, den teknik vi oftast använder när vi vill sätta ihop flera beteenden till ett moment.

Innan man kan göra en kedja bör de beteenden som ingår i kedjan vara väl inlärda var för sig. Men eftersom vi vill lära bde förare och hundar tekniken så börjar vi gärna tidigt med "tramskedjór" bestående av vad man har. Det är ju bara att plocka isär och fortsätta finslipa delarna igen och sedan kedja på nytt!

Den första kedjan helgens kursdeltagare fick ge sig i kast med var en kommandofri kedja. De flesta valde tramp på tasstarget - spontant sitt.

Allra först bör man testa av att de olika delarna i kedjan funkar var för sig i den miljö man befinner sig i.

Sedan tar man sista ledet i kedjan, dvs spontant sitt och  förstärker det 3-6 gånger. Man bör redan nu vänja sig vid att belöna en kedja med en maxad belöning! Hunden förväntas ju nu göra fler saker per belöning och ska helst inte uppfatta detta som försämrade arbetsvillkor!

När man förstärkt spontana sättanden 3-6 gånger med sin maxade belöning lägger man ut musmattan och väntar på en tassmarkering. I dessa första kedjeövningar bör man tänka väldigt geografiskt och lägga musmattan exakt där man förstärkt sättanden alldeles nyss.

När hunden trampar på musmattan gäller det att ha is i magen och INTE KLICKA! Vänta lite och se om hunden bjuder det som nyss lönat sig, dvs spontant sättande! KLICK o maxad belöning!

Eftersom vi tidigare massor, massor med gånger klickat för tramp på musmatta är det lätt hänt att avtryckarfingret automatiskt fyrar av så fort hunden satt tassen på mattan. Ooops! Det är bara att stå sitt kast, belöna och konstatera att man nu brutit kedjan med en ny belöningspunkt. Alltså får man börja om med att förstärka sista ledet - sättandet - 3-6 gånger och sedan på nytt lägga till näst sista ledet - tasstarget.

I princip alla kursdeltagare trillar i denna fälla vid första kedjeförsöket! Men övning ger färdighet, även för hundföraren! Att få börja om från början är tillräckligt arbetsamt och t o m aversivt för att motivera föraren att hålla tummen i styr till nästa gång!

För hunden är det lite ovant att behöva göra flera saker i följd så den kan behöva lite extra betänketid i början. Så småningom kommer hunden att testa om det inte finns enklare lösningar. Om det är sitt som ger utdelning, varför inte köra det direkt?

Is i magen, vänta ut hunden, ge den ett par chanser till att göra rätt. Funkar det inte, öva var del för sig igen, och kedja på nytt!

När man klarat åtminstonde 1 kommandofrikedja (dvs hunden kan upprepa kedjan felfritt 3 gånger i följd, även efter en paus i bilen) fick de som ville prova en kedja med kommandon i.

T ex sitt - ligg, eller tasstarget - kom eller t o m tre beteenden: fot - ligg -m sitt.

Baklängeskedjning innebär att möjligheten att få utföra nästa led förstärker utförandet av föregående led. Timing i när man ger ett kommando blir lika viktigt som timing i ett klick. Om kommando ges innan hunden uppfyllt kriteriet för föregående led, förstärks ett dåligt utförande. T ex om man ropar "kom" när hunden trampar bredvid tasstarget så förstärks just trampa bredvid target.

På våra kurser jobbar man i smågrupper med en hund i taget. Dels ser och lär man sig ännu mer när man har möjlighet att verkligen observera andra ekipage i arbete, dels blir träningen än mer effektiv när man har träningskamrater som coachar, håller reda på tiden och kan serva med material! Vi vill gärna skola in våra elever i goda träningsvanor!

Ståtliga Emil poserar:

Att hålla fokus på matte i den svåra kursmiljön med andra hundar och människor i rörelse runt om, kan vara svårt för en ung nyfiken hund!

Vi vill att hunden ska bjuda oss fokus spontant, utan lock och tjat. Om man alltid måste be om hundens uppmärksamhet är risken stor att man faktiskt förstärker ouppmärksamheten,  eftersom det är när hunden kollar på annat som matte eller husse gör sig intressant.

Ingrid hittade en bra arbetsform med sin hund som fick komma ut ur husbilen, jobba med fokus en minut eller två med hög förstärkningsfrekvens, och sedan direkt tillbaka in i bilen igen för att bli sugen på ett nytt litet pass.

Fokus på matte och belöningsförväntan ökade radikalt!

Håll fast var en av grundfärdigheterna på schemat denna andra helg på kursen. Apportering består av många olika komponenter som kan tränas var och en för sig innan de sätts in i en hel momentkedja.

En viktig grund är förstås ett Håll fast beteende som håller föremålet stadigt i munnen utan tugg och rullningar. Det är en fördel att börja med andra föremål än apportbocken så både du och hunden får kläm på det hela och minimerar risken för felinlärning på det för tävling så viktiga föremålet.

Inlärning av ett bra Håll fast ställer stora krav på tränarens timing och kriteriesättning!

Om man väljer att börja med gripande från marken eller från handen beror på vad som verkar enklast för den enskilda hunden.

En del hundförare oroar sig för att lek som belöning ska locka fram tugg på apporten. Självklart inte, om du håller på dina kriterier i Håll fast, dvs låter bli att klicka och belöna tugg på apportföremålet! För att få dra och härja i trasan måste man först hålla alldeles stadigt i apporteringsobjektet.

 Apportering är ett högintensitetsmoment, och många hundar behöver en riktigt aktiv belöning för att jobba med rätt tryck.

Chris låter Glada gripa föremålet mellan sina händer och går baklänges så att Glada måste hålla emot lite för att inte tappa föremålet.

Chris är väldigt duktig på att vara aktiv med belöningarna, både leksak och godbitar. Tack vare det har Glada verkligen utvecklats i koncentrationsförmåga och arbetsvilja under månaden mellan kurstillfällena!

Elliott:

Stå i framför-förar-mappen

På target inför beklängeskedjning av tasstarget - spontant ligg

Rose i arbete:

Godis är gott!

I väntan på inkallningssignal:

Explosiv start: