Senaste inläggen

Av Maria - 21 mars 2014 18:05

ANNONS
Av Maria - 16 mars 2014 17:23

Vet inte om den här veckan gick fort eller sakta? Förmodligen både och.

Förra söndagen hade vi trailträning på Nytorp, vår största där hittills med 8 ekipage utifrån plus hemmahästarna. Jag hade storartade planer för hur skickligt jag skulle sätta lagoma kriterier i förhållande till miljön...

 Men vi nåddes redan på väg dit av besked om att Hottis hade kolik, så för vår del blev det bara hästsjukvård.


Elin och Catrine har skrivit och fotat från trailträningen. Även vår nya trailgäst Thea med mustangen Macha bloggar   


Hottis var riktigt dålig, så jag ringde ut distriktaren på direkten. Man får ju ändå vänta innan de kan komma. Men trots distriktveterinärens ansträngningar, slutade det ändå med inläggning på Ultuna vid 19-tiden på kvällen.


 


Trots att han där var i de bästa händer, så var det jobbigt att lämna honom. Märkligt också att förväntas gå till jobb och skola som vanligt, medan en av ens familjemedlemmar kämpar för sin överlevnad på sjukhus.

Som tur var fick vi under måndagen besked om att de till slut fått loss stoppet och att han så småningom skulle få prova att äta lite.


Inte förrän onsdag kväll fick vi kom och hämta honom. Han blev väldigt glad när vi kom och hoppade liksom jämfota i boxen när han hörde Ebbas röst. Han är normalt sett snabb att lasta, men denna kväll satte han personbästa! Han ville inte vara kvar på Ultuna en sekund mer än nödvändigt.


Peppar, peppar har det gått bra sedan han kom hem, och med ett kilo om dagen får vi nu öka hans grovfoder. Han får gå med sina kompisar, och han får skrittas. Inget mer avancerat arbete förrän han är uppe i normaldos på grovfodret. Kraftfodret får vänta till sist. I stället får han betfor tills vidare.


 

Själv tycker han att det viktigaste är att få vara med grabbarna igen. Så han har fått lite återfall i att ogilla att vara själv i ridhuset. Men det löser sig säkert när han känner att han verkligen är hemma igen.


Boogie har jag knappt hunnit med alls den här veckan när det varit så mycket fokus på Hottis.

Dessutom var jag tvungen att jobba lördag   


Men idag var det äntligen vår tur att träna lite strukturerat.

Började med långtyglarna och jobbade igenom öppnor, både förvända och rättvända, i skritt och trav. Definitivt duracellkanin idag! Fin att först samla, sedan be om trav och sedan över i öppna. Nu helt utan att bli stressad av flera signaler i följd utan belöning i emellan. Den här lilla kedjan känner hon sig trygg och säker på nu, så då kan jag leka med durationer och elasticitet. Kul!


Eftersom vi verkade ha ridhuset för oss själva, släppte jag sedan lös henne och riggade upp vår löshoppningsföreberedande övning.


 

En bom på vardera sidan om staketet idag, och båda upphöjda. Den ena medvetet lite högre än den andra.

Boogie tycker om att välja, och på det här viset ger jag henne möjlighet att vara med och bestämma lite över kriterierna. Hon får ju hela tiden välja sida själv.

Dessutom kan hon, när hon vill, lämna övningen och gå sin väg. Vilket hon aldrig gör, men hon kan...


Boogie känner igen upplägget och började kliva fram och tillbaka över bommarna innan jag ens fått allt på plats.

När allt var uppriggat började hon med att köra multarget på plastbandet, vilket jag belönade ett par gånger. Sedan ställde jag mig i "utgångsposition" riktad rakt fram längs med plastbandet, och då började hon genast gå längs linjen. Hon kom upp i trav innan jag ens han klicka för att hon valde att gå.

När hon passerat över bommen fick hon klick och maxad belöning ( 3 polomints på raken) . Sedan fick hon klick för travövergång efter bommen och klick när vi möttes i ändan. I ändarna på linjen låter jag henne köra pusstarget några gånger för att ha en hög förstärkningshistoria där. Sedan vänder jag upp mot linjen igen och hon väljer sida.

Hon valde sidan med det högre hindret flera gånger på raken, och hade mycket fin trav och fina benlyft över. Så valde hon den andra sidan med den lägre bommen några gånger. Där hade hon lite sämre tempo. Jag valde att inte klicka om hon skrittade över bommen, men klickade om det kom en travövergång efter bommen. Samt så klart klick och pusstarget flera gånger i ändan av linjen. Vid ett tillfälle slog hon i den lägre bommen med ett bakben. Jag klickade ändå, eftersom mitt kriterium var trav över bommen. Att slå i bommen var uppenbarligen rätt aversivt ändå, för på nästa repetition valde hon att gå utanför bommen. Hon fick ändå klick för en travövergång efter att hon passerat bommen, samt sedvanliga klickerkalaset i ändan av linjen.

Nästa repetition valde hon den andra sidan med den högre bommen, som hon travade lika fint över som vid varje repetition på den sidan. Sedan gick hon tillbaka till den lägre sidan, travade över bommen - polomints!


Boogie kändes verkligen som en liten duracellkanin i den här övningen också idag. Jag försökte dock lägga band på mig och sluta innan det smög in mjölksyra eller något annat som kan göra det aversivt trots många belöningstillfällen.


Det är verkligen spännande att leka med kriterier och  differentierad belöning så här och låta henne ha olika val. Jobba lite - få lite lagoma belöningar, jobba hårdare - få bättre betalt. Fram för allt vara med och bestämma själv hur hårt man ska jobba i varje repetition.


Den lägre bommen såg lättare ut, men gav sämre betalt, Sedan råkade den dessutom bli lite aversiv vid ett misstag.  Intressant, eller hur, att hon inte fortsatte att undvika den, trots att hon fick flera förstärkningar även under den repetitionen då hon gick bredvid den?  Här är det "behaviour economics at work". Sträckan till mötespunkten där man får klick för att bara pussas blir kortare om man går raka vägen (över bommen) än om man går i en båge (runt bommen). Så islaget var inte mer aversivt än att obehaget gick att komma över på ett par repetitioner.


Det är verkligen otroligt roligt att jobba med henne på det här viset. Att kunna låta henne vara med och "tycka".

Nästa gång tror jag att jag ska lägga två bommar på marken på ena sidan och ha en lite högre på den andra för att se hur hon värderar det.

Gäller bara att välja sina tillfällen så man inte är i vägen för någon annans träning    

Det kommer att bli en jäkligt rolig variant av löshoppning till slut! Med betoning på "lös" !







ANNONS
Av Maria - 7 mars 2014 22:49

Hemma har jag en löptik som uppvaktar katterna och i stallet har jag en überbrunstig märr. Årets första brunst, ett säkert vårtecken!
Jag har aldrig tyckt det har varit problem att träna vare sig hundarna eller hästen under löp/brunst. Egentligen oavsett träningsmetod jag varit anhängare av. Jag kanske har haft tur med de 4 tikar jag haft?
De har liksom stängt av hormonbruset och varit fokuserade på träning när vi tränat.
Inte heller har jag haft några särskilda bekymmer i ridningen med Boogie under brunstperioder. Lite känslig om magen vid ryktningen bara. Samt vill pinka på stallgången.

Så igår trodde jag att jag skulle få rida en understimulerad duracellkanin, eftersom vi varit sjuka och inte orkat träna häst i veckan.
Istället hamnade jag uppepå en disträ sengångare, som jag inte alls kände igen.
Visst, hon stannade när jag klickade. Men om jag inte serverade godisbiten på den sida där det samtidigt fanns utsikt mot Hottis (!) så var den inte värd att sträcka sig emot.

Gången kändes märklig, då hon liksom skulle skreva med bakstället varje gång vi passerade Hottis.
Favoritövningen förvänd öppna ville hon inte alls göra, eftersom hon inte kunde se Hottis så bra då.
Så vi körde vanliga öppnor och slutor, vilket fungerade något bättre. Bättre utsikt... Men när jag bad om en sluta på långsidan samtidigt som vi passerade Hottis på mitten av ridbanan, så tolkade hon det som " gå med rumpan före ända in till mitten där Hottis står"!

Jag kände mig tämligen vilse och frustrerad. Så här BRUKAR det inte vara! Så här har hon ALDRIG gjort! Jag har ändå haft henne i snart 7 år!

Förmodligen eftersom jag tidigare helt enkelt sagt åt henne på skarpen att nu skärper vi oss och går på.
Det är ju nu ett verktyg som jag valt bort. Träningen/ridningen ska nu vara belöningsbaserad och inget annat.

Jaha, tänka om, tänka rätt! När jag inte längre har hot och straff i verktygslådan, vad har jag då att välja på?
Sitta av och strunta i träningen tills brunsten gått övet? Ett möjligt val, men inte helt tillfredsställande när hästen redan haft fler vilodagar denna vecka än vad som är nyttigt för en lagom tjock kossehäst i sina bästa år.
Återstår anpassning av kriterier och ökad förstärkningsfrekvens.
Kulspruteklicker helt enkelt. Klick för allt som var "rätt" . Minsta steg.
Då började hon vakna till lite. Så pass att det kom ökningar och trav. Tänka sig, i trav blev det lättare för henne att fokusera! Så lite otippat var trav ett lättare kriterium än skritt.
Jag undvek att komplicera det med kombinationer och valde att bara jobba med durationer. Hon förvånade mig med att kunna göra ganska långa, men jag höll mig i skinnet och växlade med många korta.
Jag valde att inte hålla på så länge för att få avsluta medan allt var fräscht och spänstigt.
Rätt nöjd med mig själv för att ha löst en svår situation utan att återfalla i gamla vanor!

Det var minst lika brunstigt idag. Dessutom gårdens ställföreträdande hingst Alex i ridhuset. Jag valde att långtygla. Det är i sig ännu mer positivt laddat än ridningen, då det är något vi lärt oss tillsammans helt belöningsbaserat. Jag körde bara enkla basövningar utan att ha andra ambitioner än att få in många förstärkningstillfällen under svåra omständighetet.
Funkar ? Japp!

När Alex var klar blev vi ensamma i ridhuset. Då valde jag att släppa lös henne och rigga upp "springa längs staket övningen". Måste ju passa på när det är tomt. Lite utmaning i att jobba med en frishaping övning med disträ häst! Verkligen få testa av min förmåga att sätta bra kriterier.



Jag går på ena sidan, Boogie på den andra. Först klickar jag för att hon går med, sedan för tempoökningar och övergångar. När hon kommit igång att bjuda trav, börjar även jag springa med en bit innan klick.

Idag hade jag lagt till en något upphöjd bom på ena sidan.

(Ber om ursäkt för den dåliga bildkvaliten. Försök själva fota samtidigt som ni klickertränar...)

Boogie får välja sida! När hon valde bomsidan passade jag på att belöna extra efter bommen. När hon valde den "tomma" sidan valde jag ofta en längre duration på traven, ända fram till vår mötespunkt i ändan på staketet.

Vid mötespunkten i ändarna blir det julafton! Seriebelöning, men Boogie la idag även till pusstarget. Bra idé, tänkte jag, det kanske höjer värdet ännu mer på att komma till mötespunkten så fort som möjligt. För en klickertränad häst kanske det är så att chansen att få utföra ett extremt välförstärkt beteende och bli belönad för det, smäller ännu högre än att bara bli belönad? Kändes som det i alla fall, då hon själv valde att lägga till det.

I början av passet var det oftare jag som hoppade över bommen. Mot slutet valde Boogie oftare att jogga på bomsidan. Den differentierade belöningsstrategin gav utdelning!

Så kul att se hur spänstiga benlyft hon hade över bommen. Så bra de rör sig när de väljer själva!

Jag valde igen att avbryta på ett relativt tidigt stadium. En investering i övningens förstärkningshistoria, utan inslag av mjölksyra!

Kanske för tidigt?


Fick vänta en bra stund innan min häst hade lust att lämna ridhuset och gå tillbaka till kompisar och kvällsmat.


Tror inte sirapen blir långvarig denna gång! Bara jag anpassar kriterierna!

Av Maria - 6 mars 2014 23:15

Det har inte blivit mycket gjort med hästarna denna vecka pga envetna virus. På oss människor.

Hottis har dessutom haft tappsko. Så han har bara brötat runt med grabbarna i väntan på att hans matte ska tillfriskna.

Här ansluter han till Eikar och Alex efter en löprunda med Strazzo. Strazzo sprang alldeles för fort för en pleasurequarter, så Hottis gav upp. Sist av alla, Eikar och Alex gav upp redan efter första varvet.

Eikar tycker Hottis behöver vallas runt lite i uppfostrande syfte.
Det är säkert bra!

Men det är roligare att munhuggas med Alex!

De kan hålla på i en timme nonstop!

Av Maria - 27 februari 2014 22:47

  

Igår jobbade jag Boogie från marken, enligt instruktion från kiropraktorn. Fast jag brukar ju ändå jobba från marken minst en, ofta två, dagar i veckan, så det var ju inget som ställde till det i träningsprogrammet. Egentligen skulle både Ebba och jag haft lektioner för Carolina, men hon låg sjuk, stackarn! Så det blev att långtygla på egen hand i stället.

Efter den vanliga uppvärmingen så jobbade jag lite med en kedja. Samla henne, be om trav, gå över i en öppna i traven. Dels är det ett sätt att sträcka tiden/arbetsinsatsen mellan klicken, och dels är det ett sätt att få hälsosammare rörelser. Om hon bär upp sig lite bättre redan innan hon går över i trav så blir ju traven också av bättre kvalitet redan från början.

Just igår jobbade jag inte med baklängeskedjning. Jag började med att förstärka delarna i kedjan var för sig. Ett antal repetitioner med samling i skritt, ett antal repetitioner för öppna, och ett antal repetitioner för trav på verbal signal. Sedan bara satte jag ihop    Dvs samlade henne i skritten, gav signal för trav och guidade över henne i öppnan - klick och belöna.  Så lekte jag med durationer i travöppnan.

Det är stor skillnad mot för ett år sedan i hur Boogie hanterar det här när man ber om "mer". Tidigare blev hon liksom lite uppjagad om man bad om ett beteende till och ett till innan man klickade. Hon hade lättare med att man bad om mer och mer av samma. Samt om man baklängeskedjade. Men nu klarar hon även framlängeskedjning så här utan att det börjar bolma ur öronen. Det är ju lite praktiskt, eftersom det då blir lättare att guida henne in hälsosamma rörelser. Så vi jobbade på med vår lilla kedja i båda varven. Sedan fick jag ta tag i mina egna slugger tendenser innan hon blev alldeles utmattad. Jag börjar ju lära mig att jag faktiskt får ut mer av min lilla häst om jag växlar övningar rätt ofta under ett pass. Det är dock lite mer utmaning för mig själv att ha ett antal olika kriterieplaner i luften samtidig.


Igår valde jag att byta till "frihetsdressyr" som omväxling. Egentligen avskyr jag det ordet. Jag tycker de flesta som använder det uttrycket verkar jobba med samma gamla  tryck och eftergift, och jag ser inte riktigt vad det är som är "friheten" i konceptet. Mer än att hästen är okopplad då. Men vari ligger friheten om alla "felval" straffas  och korrigeras?


Hur som helst, jag släppte lös Boogie när vi blivit själva i ridhuset, och tog fram targetmattan. Det var nog ett par veckor sedan sist. Vi har ju mer kört Carolinas fiffiga staketövning lösa. Men nu blev det mattan och det var riktigt roligt att se hur målmedveten Boogie var från första repetitionen. Jag fick trav med mig bort från mattan redan på första repetitionen, och trav mot mattan på andra repetitionen. Så nog minns hon vad som senast gav utdelning allt    Känns inte alls som vi sitter fast i någon sirap längre, och att det bara är att mata på med förstärkningstillfällen så kommer där nog en galopp till slut.


Boogie var ju bara ordinerad en dags markarbete av kiropraktorn, så idag körde jag torsdagsbommar som vanligt med Camilla och Ebba.

 

Här poserar vi för att retas med vår bortresta fjärde bomkompis Kicki, som prioriterat tjänsteresa i stället.

Hottis jobbar i lina, eftersom han fick tre dagars markarbete i sin ordination. Går utmärkt att jobba över bommar så också!


Boogie var avspänd när det först bara var hon och Alex som var i ridhuset. Vi hade två raka linjer med tre bommar i på varje, en linjen med 7 ft emellan och lite upphöjda,  och den andra med 12 ft. Efter vanlig uppvärmning (långa skritten, förvända o rättvända öppnor osv) så travade vi först bommarna. Boogie har ju bra sug på bommarna, men jag hade slarvat med mätningen så det vara bara att sitta av och göra rätt! Vill man att hästen ska älska att köra bommar får man lov att erbjuda rättvisa förhållanden!

Vi hade precis börjat med galopper när Hottis kom in. Knas-Boogie gör numera alltid några väldigt överdrivna fattningar på första försöken. Rätt upp i luften liksom! Jaja, det kan vi leva med, jämfört med på tryck- och eftergiftstiden då hon bromsade, småvägrade och kärvade i de första fattningarna.


När jag rider bomövningar så här försöker jag pingponga durationerna så att Boogie hela tiden tycker att det finns chans på belöning. Så när jag t ex tänkte börja ta bommarna i galopp så börjar jag med att klicka för några fattningar, sedan kombinerar jag fattning + bom = klick, så sträcker jag och varierar antalet bommar vi går över innan klick, och däremellan klickar jag kanske också för bara fattningar. När hon fått göra en längre duration, många bommar i följd, så får hon också rikligare belöning. Inte mer i handen år gången, utan ett klick kan då följas av flera snabba matningar i följd, men en-två pellets i taget.


När Hottis började longeras och Alex också travade och galopperade hamnade vi i en fas där hon inte ville alls en stund. Men matte börjar ju lära sig, så jag skrittade runt och erbjöd, men utan press. Så tjolahopp så lossnar det igen. Rätt var det är kommer där galopp igen.  När hon studerat färdigt och har koll på läget.

Så när vi jobbat på duktigt i galopp över alla bommar i båda varven, så tänkte jag att det var dags att börja varva ned med lite trav igen över bommarna. Men nu var Boogie i galoppmodus, och erbjöd galopp hela tiden.  Ett angenämnt problem. Lätt hänt att jag klickar ändå, bara för att jag blir så glad för att det är fart i henne. Men eftersom jag hade lite trassel i söndags när hon erbjöd galopp i travserpentinen på trailen, så försökte jag idag vara lite duktigare på att ta stimuluskontrollen på allvar. Så nu bet jag ihop och glädjeklickade inte när hon bjöd galopp när jag bett om trav. En något frustrerade Boogie ruskade på huvudet och gjorde fula grimaser åt Alex, som stod en bra bit bort och vilade med Camilla. Som om det var hans fel att klickertanten ombord inte klickade där Boogie tänkt sig! Nåväl, vi redde ut detta också. Hon testade att bjuda galopp på signalen "jog" ett par gånger till. Jag gjorde det lite lättare genom att rida lätt ett par repetitioner, och så var vi tillbaka i fas med varandra och kunde avsluta bomarbetet med trav över alla bommar igen.


Först måste man släppa loss galenskaperna för att ens få något att lägga stimuluskontroll på! Så ju mer Boogie lättar på handbromsen, desto viktigare blir det väl att lägga in pass med stimuluskotroll också.

Noterade att jag även skulle behöva öva på halt och samling på väg MOT en bomserie. Funkar fint på fyrkantspåret, så flyttar jag två meter in i riktning mot bommarna, och Boogie "hör" varken sätessignal eller lätt tygeltag. Så det blir något att bita i nästa pass... Samla sig mot bom.


Innan ridningen i kväll blev det kors i taket, en liten filmsnutt:

I Peggy Hogans FB-grupp tog hon upp ögonvård "at liberty" precis innan jag åkte till stallet. Då Boogie hade en massa fasttorkad lera runt ena ögat tyckte jag det var ett ypperligt tillfälle att testa hur mycket hon kom ihåg av de övningarna som vi höll på med för 6-8 månader sedan.  När jag tittar på filmen tycker jag det ser ut som om hon kommer ihåg mer än jag, för jag har flera gånger för bråttom. Tricket är att hästen själv ska sätta igång repetitionen och söka sig mot rengöringsduken. Det blir en stor skillnad i upplevelsen av kontroll och delaktighet jämfört med om man själv s a s bara utsätter hästen för rengöringen och klickar den för att den "står ut".


Speciellt när Camilla kommer in ca 0'56 så börjar jag väl tänka på att bli klar snart, eftersom vi skulle rida tillsammans,  och dyker på ögat med duken. Men Boogie visar ju vad hon tycker om det, så jag blir påmind om hur det ska gå till.


Nyttigt att bli filmad. Det tog dock längre tid att få tonåringen att ställa upp som kameraperson än det tog att göra rent ögat.


Tonåringen ville dessutom hellre försöka lära Boogie posera för selfies:


 


Fler som vill vara med på selfies:

 


Eller så har Tosca bara fått för sig att ockupera Johnnies favoritplats


 




Av Maria - 25 februari 2014 19:45

Idag hade vi Eija kiropraktor på återbesök. Alla hästarna hade förbättrats sedan sist. Ja, inte Boogie, hon var ju fin redan förra gången. Så för henne är det mest lyxbehandling och underhåll. Hon är väl också den enda av de fyra som är med, som uppskattar behandlingen och tycker att det är skönt!

Hottis hade nog inte kommit så fint på inkallning tvärs över hela, stora hagen, om han vetat att det var Eija som väntade honom. Så himla trevligt och praktiskt med en häst som kommer ända fram till grinden och stoppar huvudet i grimman, utan att man själv behöver ta ett endaste steg ut i geggan! Lite synd att följa upp det med en tuff kiro- genomgång!

Hottis har breddat och musklat sig så ingen av våra sadlar ligger bra längre. Han blir öm över skulderbladen. Så just nu jobbas han mest från marken. Vi har försökt passa in den bomlösa jag köpt till Boogie egentligen, men Ebba har bara testat den än så länge.

Eija jobbade hårt på att lossa honom där det blivit låst och Hottis jobbade hårt på att få slippa... Svårt att förklara att det blir bättre om man låter Eija hållas.

Nu ska han jobbas från marken i tre dagar och sedan ridas i den bomlösa tills vi hittat nya sadlar.

Vi börjar leta hoppsadel tror jag, innan vi ger oss på westerndjungeln. Han har väl inte vuxit klart än. Kul i alla fall att det blivit muskler igen på den där urfallna karpryggen som vi hade innan vi kom tillbaka till Nytorp.


Boogie lunchar i skogshagen

Av Maria - 24 februari 2014 21:57

Måste bara tipsa igen om den fina kokboken jag fick i julklapp.
En massa bra matlagningsidéer för oss som är mer borta än hemma.

När det är trailsöndag är det t ex toppen att slänga in en pulled pork i ugnen när man sticker på förmiddagen, så är det färdigt lagom till man kommer hem!

Det blir dessutom mat i flera dagar, bara man varierar tillbehören lite.
Så att man kan vara i stallet igen och igen!

Toppenbok! Tack, syskonbarnen!

Av Maria - 23 februari 2014 20:42


 


Hoppsan, nu har alla vaknat ur vintervilan! Förra gången ställde vi in pga för få anmälda. Idag var vi 10 hästar! Vi har ju sagt att vi ska dela i två grupper om vi är fler än 8, men hittills så har det alltid varit någon som fått förhinder i sista minuten pga tappskor, insnöade transporter eller hästar som inte har lust att åka. Så vi chansade på en grupp, och då lyste Mr Murphy med sin frånvaro och alla gäster kom!

Men det gick finfint!

Handhästarna fick en halvtimme för sig själva innan den fria ridningen började. Hottis var handhäst en stund  idag då han hastigt och lustigt växt ut alla sadlar vi har. Sedan tog han en skogstur i den bomfria sadel han ska få prova.

Återstod nio ekipage som minglade runt i ridhuset utan några incidenter. En massa fotfolk på läktaren också, så tämligen tävlingsliknande förhållanden! Perfekt att kunna få sådan miljöträning på hemmaplan!


Jag hade glömt mobilen hemma, så alla bilder är lånade av Susanne, Catrine och Elin. Läs mer om deras trailupplevelser i deras respektive bloggar! Det finns numera även en Nytorpsblogg!

 


Jag får en massa positiv energi och glädje av att träna med gamla och nya vänner. Det är så roligt att se hur alla hästar växer och utvecklas. Det är alltid kul när det kommer nya ekipage också! Idag hade vi två förstagångsgäster:


 

Therese och hennes snart 2 år gamla Kigermustang. De har en egen blogg här


Ida och Sookie är inte nya i våra kretsar, men pga en lång skadeperiod var det första gången Sookie kunde vara med på en trailträning. Hittar ingen bild på Sookie, men hon skötte sig i alla fall utmärkt, trots att hon inte kunnat vara med på sådant här förut.


I hundvärlden är det som sagt en självklarhet att man har träningsgrupper och hjälper varandra. I hästvärlden verkar det oftast vara så att man när man tränar i grupp ska man ha en instruktör som leder det hela. Självklart är det viktigt att ha tillgång till bra tränare för att utvecklas, men det finns en massa man kan hjälpa varandra med också. Inte minst pepp! Samt att träna under lite mer tävlingslika förhållanden.


Fastän vi är på hemmaplan och i egna ridhuset, så blir det en ändå ett adrenalinpåslag hos Boogie när det är hel bana, många hästar och lite publik på läktaren. Min målsättning idag var att förvalta det på ett sätt så att hon skulle känna sig positiv och arbetsvillig utan att vara spänd.

Hon var lite rolig redan när vi skulle gå in. Vi kom upp bland de sista, så det var redan full aktivitet i ridhuset. Så hon stannade i ingången och tittade en stund innan hon ville gå in. Redan här lät jag henne bestämma takten. Det spelar ju ingen roll om vi går in nu eller om 30 sek. För längre tid än så tar det inte, och det är värt väntan att låta henne ta in scenariot innan man ger kommando för något. Jagar jag på, är det som att hon behöver ännu längre tid för att "titta klart". Logiskt, så är det ju för en själv också om man blir störd när man koncentrerar sig på något. 


Boogie tyckte Sookie såg intressant ut och försökte få hälsa, men jag litade inte helt på att hon skulle hålla sig "snäll" hela vägen. Hon hade en väldigt positiv inställning till henne iaf. Den lilla 2-åringen la hon knappt märke till (klart att hon gjorde, hon missar inget), men  lilla Macha höll en så låg och diskret profil, så hon utgjorde knappast något hot. Nej, som vanligt var det grabbarna som var de största irritationsmomenten, enligt Boogie.

Men hon ville ut på banan och komma igång. Letade själv efter luckor i minglet, och föreslog hinder vi kunde jobba med. Föreslog själv att göra förvänd öppna när det blev trångt. Vresig öron, men att hon erbjuder ett "komfortbeteende" i det läget är kul.  Ville självmant gå upp i trav och sedan i galopp. Så det var bara för mig att försöka lägga band på mig och inte gapa efter för mycket. Vilket är svårt när det ligger en hel bana ute...


 


Bommar på volt betyder galopp enligt Boogie, så hon satte igång att bjuda galoppfattningar där på direkten. Fastän det var trångt. Väldigt kul att de övningarna smittar av så fint på trailen!

Eftersom jag varit väldigt berömmande och generös med belöningarna för fattningar i trängda lägen senaste tiden så tyckte Boogie att det nog kunde vara bra med galopp även i travserpentinen. Så blev hon lite uppskruvad när det inte gav utdelning och jag fick pyssla lite för att få henne harmonisk igen.

Som alltid i klickerträning så måste man balansera alla olika komponenter, och vi behöver nog belöna en del för uppsutten trav också...


Hmm, tror jag behöver belöna lite stoppar också. Det har varit mycket betoning på fart framåt den senaste tiden, så det kändes verkligen att stanna inte låg såg högt. Balansen mellan olika beteende, som sagt.


Ankis gamla specialhinder, T-et som man kan rygga, sidepassa och rida över i oilka gångarter, ska vi också komma ihåg att fräscha upp. Boogie kan ju bli lite stissig när man ska göra olika saker med samma bommar, och det kände jag av lite idag. Ett T med två bommar är så enkelt att lägga ut när man tränar, och vi använde det mycket förr. Träning är färskvara, så det ska vi ta upp igen!


På flit hade jag lagt upphöjda skrittbommar sist i banan, på väg hem, och när vi red hela mönstret en och en, var det svårt ( läs omöjligt) att få henne att ta det så lugnt och samlat som krävs för att ta dem utan klonk. Collecting ring, där man står och väntar på sin tur med de andra ekipagen, blir ju snabbt en trygg och skön plats at hänga på. Det är en utmaning i sig för hästen att lämna sin "nya flock" och gå iväg själv in på banan. Därför är det så nyttigt att vi gör sånt på de här träningarna.


Roligt med Boogie är att hon, som förut kunde visa en hel del motvilja i det läget, är helt med på att det är hennes tur att köra. Hon är riktigt taggad vid start och vill in. Det vi har kvar att jobba på är dock att det inte blir lite bråttom och slarvigt när man är på väg tillbaka till "boet". Av praktiska skäl brukar många tävlingsarrangörer vilja ha trailbanor som börjar och slutar uppe vid ingången till banan, så att man spar tid när man ska mata på med ekipage. Så det gäller att hästen kan hålla fokus och inte börja skynda på slutet. Det behöver vi fortsätta öva på !

Fler    lånade bilder på dagens fina ekipage:

 

Eikar med sin medryttare Lotta.


 

Lex och Bella


 

Elin & Alice visar Fiona boxen.


 

Fiona på sin andra trailträning. Förra gången var det mycket som var lite läskigt, idag var hon helt ok med allt mingel och tramp på läktaren. Kanske lite onödigt mycket snubbelpinnar på backen om man frågar Fiona, bommar ska man väl hoppa över?   


 

Camilla & Alex


 

Obroddade hästar kunde köra bron, och på det viset är det ju praktiskt att ha barfotahäst   


Det på banan som Boogie reagerade mest på var faktiskt skyltarna jag satt om broddförbud på bron på konan bredvid. De var hon tvungen att gå fram och läsa noga...


 

Min numera klickerfrälsta tidigare stallkompis Susanne med Joey! Lägg märke till snygg placerad godisväska på höften.

Boogie hajade till på första klicket hon hörde från Susanne, men sedan hade hon klart för sig att Joeys klick var för honom, och honom endast! Vid ett annat tillfälle klickade Susanne ganska nära oss när jag kom i galopp mot de upphöjda bommarna. Då kände jag hur hon liksom gjorde en halvhalt i galoppen och sedan tog i igen mot bommarna. Alltid så kul när de självmant rättar sina misstag! Tror inte Joey hade några bestyr med Boogies klick? Att vara bland andra klickande ekipage är inget problem för hästarna när de vant sig. Eftersom vi än så länge är ganska få, så får man sällan chansen att öva på det!



Tack alla för lånade bilder! Det var nog bara bra att jag hade glömt mobilen och bara fokuserade på min häst idag.

Är överlag nöjd över att jag höll mig till planen och jobbade i Boogies takt idag. Som vanligt finns det alltid mera att fila på. Nu när vi kommit loss lite ur sirapen, kan det vara läge att ta upp några andra saker i träningen igen.



En sista lånebild från i lördags när jag långtyglade Boogie, och Elin kom för att titta. Det kan ni läsa mer om här i Elins blogg.


 


Nästa Nytorps-Trail blir den 9 mars. Det finns även önskemål om mönsterträning, alltså WH, WR, RP etc. Det tar vi och hittar ett annat datum för, då flera ville ha trailen var 14:e dag! Återkommer om det!








Presentation

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2018
>>>

Tidigare år

Arkiv

Kategorier

Sök i bloggen

Länkar

Följ bloggen

Följ Cowgirl up! med Blogkeen
Följ Cowgirl up! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se