Inlägg publicerade under kategorin wiggeby

Av Maria - 21 augusti 2013 21:36


Det brukar ju vara så att stallet är platsen där jag hämtar positiv energi och kraft för att sedan orka med alla olika krav och måsten som jobb och åldrande föräldrar . Men just nu är det nog lite tvärtom.



Jag blir alldeles ledsen och förtvivlad över hur Hottis har fallit ur. Igen. Fy för den lede vad det går fort när det väl börjat på honom!   

Nu får vi försöka stödmata två gånger per dag i stället för en. Inte helt enkelt och smidigt när man varje gång måste ut och leta upp häst, leda in och stå med under tiden han äter. Ebba får ta det lugnt med träningen. Han har ändå ingen riktig ork.

På den positiva sidan är det nu är det bara en dryg vecka kvar tills vi flyttar och kan få kontroll över hans foderstat igen.


Boxstallets katter har råkat illa ut. Fått någonting på sig som de slickat på som frätt sönder tungor och nosar. Förutom att det är helt vidrigt synd om de små liven så ställer det allt jag avskyr med stallkatter på sin spets. Vems ansvar är de? Vem fattar beslut? Vem står för kostnaderna? Vem ordnar det praktiska?

Jag har t ex under hela vårt år på Wiggeby trott att katterna hör till boxstallet. De är aldrig i Active Stable. Jag har inte ens vetat vad de heter eller hur man ser skillnad på dem. Ganska säker på att det gäller flera av oss som kommit till Active på Wiggeby under året.

Men nu när de råkat illa ut framkommer förväntningar på att alla ska vara med och betala veterinärutgifterna. Och lite gnissel när inte alla är beredda på att göra det. Det är så klart inte heller rättvist att några få åker på hela notan för att de inte står ut med att se djur lida. Självklart inte. Men hela konceptet stallkatt i inackorderingsstall är så FEL mot katterna från början. Om inte den som äger stallet är den som också äger och ansvarar för katterna ekonomiskt/praktiskt/moraliskt så kommer det att drabba katterna för eller senare. Kollektivt ansvar för djur funkar inte.

Kan ni tänka er scenariot att det finns en stallhund eller stallponny som alla ska ta hand om? Som får lite olika sorters mat beroende på vem som kommit ihåg att fixa något. Som vissa år blir vaccinerad och avmaskad,  andra inte, beroende på vilka hyresgäster som står i stallet och kommer ihåg att samla in pengar och få det gjort.  Som ska ärvas av nästa uppsättning hyresgäster som kanske inte ens vet om att de finns när de flyttar in. Som om den blir skadad måste vänta på vård och hoppas att någon vänlig själ tar på sig ett ekonomiskt och moraliskt ansvar som de aldrig bett om från början. Nej, det är bara katter som får sådana villkor här i livet...

Därmed inte sagt att katterna på Wiggeby nu  inte har blivit omhändertagna på bästa sätt efter omständigheterna. Som tur är så finns det ju folk som ställer upp! Men det ska inte ens behöva vara så. Antingen så ska det finnas en  stallägare som äger katterna eller så ska där inte vara katter. Punkt.


På den positiva sidan så delar jag min vardag (och säng, köksbord och strumplåda) med ett knippe knasiga katter som nog inte begriper hur bra de har det! Vilket är precis som det ska vara. Men kattkvoten i hushållet är fortfarande med råge FULL!


"Våra" stallkatter Thea och Bengt, vars stallkattskarriär avbröts på ett tidigt stadium.


 



Åldringsvårdsförvecklingarna ska vi nog helst inte ens gå in djupare på. Begränsar mig till att nämna att det förra veckan på fullt allvar föreslogs, som en lösning på ett omsorgsproblem, att jag skulle sova hos min demenssjuka mamma i en kommun på nätterna, trots att jag har hem, man, barn och djur i en helt annan kommun och mitt heltidsjobb i en tredje. Man ser den berömda "väggen" närma sig som i ultrarapid.  
Men på den positiva sidan så finns det också fantastiska krafter inom äldreomsorgen, så ägnar man bara tillräckligt mycket tid åt att jaga och tjata sig fram till rätt personer med rätt kunskaper, så finns det rimliga lösningar på problem.

Nu ska vi tänka riktigt positiva tankar och fokusera på att det till helgen är den efterlängtade träningshelgen med tema Belöningsbaserad Ridning hos Carolina! En hel helg med strukturerade klickertokerier med Boogie. Det måste ju bara vara en vitamininjektion, eller hur!








Av Maria - 9 augusti 2013 18:10


Inte läge för något uppsuttet arbete idag då Boogie har nya bitsår på dumma ställen.


   

Någon har klippt henne rätt över manken, så där vill man ju inte lägga på pad och sadel och skava runt.


"Tvätta sår med tvål och vatten tillhör hästägarens vardag!" och "Småsår visar att hästen lever ett riktigt hästliv"


Eller så kan man ju tycka att det är förbålt irriterande med dessa ständig avbrott i träningen pga diverse sår på olämpliga  ställen...


Eftersom Boogie gått i grupp i alla de sex år jag haft henne, utan sådana här ideliga konstigheter, så bidrar det så klart till min upplevelse av att nuvarande grupp inte är harmonisk och funktionell. Nu håller jag bara tummarna att vi klarar de tre sista veckorna på Wiggeby utan värre incidenter än så här.


Nu fick det bli Showmanship at Halter tillsammans med Ebba och Hottis idag. Fast jag kör ju på klickervis.  Nyttigt och intressant. Hon har förstått att fötterna ska placeras ut och vi kommer allt närmare en bra square up. Men jag sliter med att få henne att hålla position. När jag tror att jag belönat för stå stilla så upptäcker jag raskt att jag förstärkt stå stilla med fötterna men vinkla huvudet och vicka på öronen.

Fast det är väl bra att vi båda får lite hjärngympa   


 


På promenad hittade vi gårdens shettis i en hage. Hon brukar ju antingen vara instängd i en box eller vara på rymmen i full karriär, men nu verkar hon ha fått en hage som hon inte rymmer från. Alltså uppstod ett tillfälle för Boogie, som är fullständigt förhäxad av små hästar, att få hälsa. Vilket hon gjorde så fint, så fint. Inte minsta stopip. Shettisens stora kompis ignorerades fullständigt, hur han än försökte stajla till sig. Stor, brun och ointressant. Liten och brun däremot - mmmm...


 


Vi var tvungna att slita oss därifrån då vi skulle vidare på nya ponnyäventyr.


Ingeborgs ridlägersavslutning på Hagbylunds Ponnyridskola.


 

Små hjälmfotingar och små ponnysar i kadrilj och Hurry Scurry


De tvåbenta drillas i dressyr så här:



Men de får rida också:


Fido var lite sen i starten där. På förekommen anledning. When a guy's gotta go, he's gotta go...

      

Revansch i nästa gren i stället:


     

Mitt i prick, Ingeborg!




Ryttarens balans är viktig, på flera sätt!


 


   Sedan blev publiken inbjuden på ponnymingel!


 


Fast lillasyster Evelyn tyckte nog det var roligast med kusinmys idag. Ponnymys blir det nästa vecka för då är det hennes tur att åka på läger.


   


 


En nöjd ryttarinna! Som dessutom vet hur man blingar till det när det är tävlingsdags! (Kul att se att man kan smyga in lite westernkultur i den vanliga ridsporten).   








Av Maria - 8 augusti 2013 21:30

Skogstur med Ebba på förmiddagen och finfika med Sara på eftermiddagen!

Av Maria - 26 juli 2013 18:03

Så får man sin häst uppvärmd medan man själv torrsimmar sitt showmanshipmönster.

Av Maria - 25 juli 2013 23:30

Syster Yster och småtrollen var på besök idag! Först fick tjejerna bära bommar så det blev rent på banan. Barnarbete är ju en fin gammal tradition inom hästnäringen ?
Sedan fick de så klart rida allihopa, inklusive syster! En och en och alla på en gång! Tur Boogie är flexibel nu för tiden!

Av Maria - 24 juli 2013 15:34

Tror helt seriöst att vi kidnappar med oss Lex när vi flyttar. Han ingår ju i gruppen! Gruppen som kan konsten att fredligt hänga med varandra och oss.
Ebba skulle bara hämta in Hottis för lite träning, men det tog en halvtimme innan alla var färdigkliade!

Av Maria - 11 juli 2013 23:47


Det är lite klent med blogginspirationen just nu. Mycket att tänka på och fundera på vad gäller hästarna och deras framtid som inte varit färdigt för "tryck" ännu. Men nu när vi bestämt oss så blir det kanske lättare?


Vi ger upp på Active Stable och flyttar tillbaka Boogie och Hottis till Nytorp. Egentligen är det inte Active Stable som system vi ger upp på, utan just det utförande av Active Stable vi befinner oss i. Våra hästar har helt enkelt inte mått så bra som vi hoppades här. Det har varit en massa småskador och infektioner som hela tiden bromsat upp träningen. Vi har gett det ett år, men eftersom det hela tiden händer nya grejer så känns det som det får räcka nu. Det känns väldigt tråkigt, eftersom det finns så många fördelar också. Samtidigt kan man inte hålla på och prenumerera på veterinär och ständigt vara rädd för att nästa grej ska bli något större och allvarligare.


Just nu är det rehab på Boogie igen. Denna gång är det ryggen som hon känt av. Hon har ju haft flitig uppvaktning av vissa valacker med skrapsår uppe på ryggen, avtrampade bakskor, sår på hasorna och skrubbsår vid vulvan som resultat. Så vi har kiropraktortider inbokade, och diverse övningar och stretching. Hon känns redan mycket bättre efter första behandlingen. Men det blir inget Nationals för henne, vilket känns lite surt.  Det var lite av en dröm för i år, att få åka med båda hästarna. Eftersom Hottis har skött sig så bra på de tävlingar han var på själv, och inte hade bekymmer med att Boogie var med på senaste Jonna-clinicen eller att andra Active polare fanns på plats på tävling och clinic, så tror jag det hade funkat att ha med båda. Men nu blir det bara Hottis i alla fall som kan åka.


Så här års brukar det vara lätt att fylla bloggen med mysiga betesbilder. Inte riktigt lika lätt på Wiggeby dock.


 


Visserligen har hästarna stora ytor att röra sig på, men det blir ju bara gödsel på bilderna hur man än gör. Har aldrig sett ett bete bli så här. Det finns inga rator öht, allt är nedgnagt på millimetern. 18 hästar kan tydligen inte komma överens om vad som är toaområdet, så det är högar varje kvadratmeter.


 


Just nu går ca halva styrkan på ett annat bete på andra sidan vägen. Vi har valt att ha Hottis och Boogie kvar av flera skäl, bl a att Hottis behöver kunna komma åt hösilaget och havren för att hålla hullet. Boogie tog vi av  transpondern direkt gräset kom. Trots att hon måste livnära sig på enbart det nedgnagda är hon lika rund som alla somrar. Känns lite obegripligt när man studerar vad hon har att livnära sig på...


 


 

Hottis transponder glider omkring lite nu när han inte har någon man längre!


Allt är så klart inte bara minus! Idag t ex red Ebba och jag en trevlig uteritt där vi övade på våra twotracks och galoppfattningar på skogsvägarna i stället för att nöta i ridhuset. Vi tränade också Boogie att hålla kvar högergaloppen trots att Hottis la sig i hennes zon. Sådant kan jag bara träna med Ebba som vet precis hur jag vill ha det och kan läsa Boogie. Och som dessutom har en dumsnälltuff häst som Hottis som ignorerar surtanten och lyssnar på sin matte i stället. F-n vet om han inte t o m tyckte det var roligt att få retas med häxan lite...


Sedan busade vi till det  i spolspiltan... Dvs struntade i regelverket och duschade i frihet.

 

Av Maria - 5 juli 2013 22:14

Hottis och Joey laddar inför Summer Paint Show i Uppsala i morgon.
Vilket innebär att jag firar min första semesterdag med uppstigning 0530.
Jippi!

Presentation

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2018
>>>

Tidigare år

Arkiv

Kategorier

Sök i bloggen

Länkar


Skapa flashcards