Igår jobbade jag Boogie från marken, enligt instruktion från kiropraktorn. Fast jag brukar ju ändå jobba från marken minst en, ofta två, dagar i veckan, så det var ju inget som ställde till det i träningsprogrammet. Egentligen skulle både Ebba och jag haft lektioner för Carolina, men hon låg sjuk, stackarn! Så det blev att långtygla på egen hand i stället.

Efter den vanliga uppvärmingen så jobbade jag lite med en kedja. Samla henne, be om trav, gå över i en öppna i traven. Dels är det ett sätt att sträcka tiden/arbetsinsatsen mellan klicken, och dels är det ett sätt att få hälsosammare rörelser. Om hon bär upp sig lite bättre redan innan hon går över i trav så blir ju traven också av bättre kvalitet redan från början.

Just igår jobbade jag inte med baklängeskedjning. Jag började med att förstärka delarna i kedjan var för sig. Ett antal repetitioner med samling i skritt, ett antal repetitioner för öppna, och ett antal repetitioner för trav på verbal signal. Sedan bara satte jag ihop    Dvs samlade henne i skritten, gav signal för trav och guidade över henne i öppnan - klick och belöna.  Så lekte jag med durationer i travöppnan.

Det är stor skillnad mot för ett år sedan i hur Boogie hanterar det här när man ber om "mer". Tidigare blev hon liksom lite uppjagad om man bad om ett beteende till och ett till innan man klickade. Hon hade lättare med att man bad om mer och mer av samma. Samt om man baklängeskedjade. Men nu klarar hon även framlängeskedjning så här utan att det börjar bolma ur öronen. Det är ju lite praktiskt, eftersom det då blir lättare att guida henne in hälsosamma rörelser. Så vi jobbade på med vår lilla kedja i båda varven. Sedan fick jag ta tag i mina egna slugger tendenser innan hon blev alldeles utmattad. Jag börjar ju lära mig att jag faktiskt får ut mer av min lilla häst om jag växlar övningar rätt ofta under ett pass. Det är dock lite mer utmaning för mig själv att ha ett antal olika kriterieplaner i luften samtidig.

Igår valde jag att byta till "frihetsdressyr" som omväxling. Egentligen avskyr jag det ordet. Jag tycker de flesta som använder det uttrycket verkar jobba med samma gamla  tryck och eftergift, och jag ser inte riktigt vad det är som är "friheten" i konceptet. Mer än att hästen är okopplad då. Men vari ligger friheten om alla "felval" straffas  och korrigeras?

Hur som helst, jag släppte lös Boogie när vi blivit själva i ridhuset, och tog fram targetmattan. Det var nog ett par veckor sedan sist. Vi har ju mer kört Carolinas fiffiga staketövning lösa. Men nu blev det mattan och det var riktigt roligt att se hur målmedveten Boogie var från första repetitionen. Jag fick trav med mig bort från mattan redan på första repetitionen, och trav mot mattan på andra repetitionen. Så nog minns hon vad som senast gav utdelning allt    Känns inte alls som vi sitter fast i någon sirap längre, och att det bara är att mata på med förstärkningstillfällen så kommer där nog en galopp till slut.

Boogie var ju bara ordinerad en dags markarbete av kiropraktorn, så idag körde jag torsdagsbommar som vanligt med Camilla och Ebba.

Här poserar vi för att retas med vår bortresta fjärde bomkompis Kicki, som prioriterat tjänsteresa i stället.

Hottis jobbar i lina, eftersom han fick tre dagars markarbete i sin ordination. Går utmärkt att jobba över bommar så också!

Boogie var avspänd när det först bara var hon och Alex som var i ridhuset. Vi hade två raka linjer med tre bommar i på varje, en linjen med 7 ft emellan och lite upphöjda,  och den andra med 12 ft. Efter vanlig uppvärmning (långa skritten, förvända o rättvända öppnor osv) så travade vi först bommarna. Boogie har ju bra sug på bommarna, men jag hade slarvat med mätningen så det vara bara att sitta av och göra rätt! Vill man att hästen ska älska att köra bommar får man lov att erbjuda rättvisa förhållanden!

Vi hade precis börjat med galopper när Hottis kom in. Knas-Boogie gör numera alltid några väldigt överdrivna fattningar på första försöken. Rätt upp i luften liksom! Jaja, det kan vi leva med, jämfört med på tryck- och eftergiftstiden då hon bromsade, småvägrade och kärvade i de första fattningarna.

När jag rider bomövningar så här försöker jag pingponga durationerna så att Boogie hela tiden tycker att det finns chans på belöning. Så när jag t ex tänkte börja ta bommarna i galopp så börjar jag med att klicka för några fattningar, sedan kombinerar jag fattning + bom = klick, så sträcker jag och varierar antalet bommar vi går över innan klick, och däremellan klickar jag kanske också för bara fattningar. När hon fått göra en längre duration, många bommar i följd, så får hon också rikligare belöning. Inte mer i handen år gången, utan ett klick kan då följas av flera snabba matningar i följd, men en-två pellets i taget.

När Hottis började longeras och Alex också travade och galopperade hamnade vi i en fas där hon inte ville alls en stund. Men matte börjar ju lära sig, så jag skrittade runt och erbjöd, men utan press. Så tjolahopp så lossnar det igen. Rätt var det är kommer där galopp igen.  När hon studerat färdigt och har koll på läget.

Så när vi jobbat på duktigt i galopp över alla bommar i båda varven, så tänkte jag att det var dags att börja varva ned med lite trav igen över bommarna. Men nu var Boogie i galoppmodus, och erbjöd galopp hela tiden.  Ett angenämnt problem. Lätt hänt att jag klickar ändå, bara för att jag blir så glad för att det är fart i henne. Men eftersom jag hade lite trassel i söndags när hon erbjöd galopp i travserpentinen på trailen, så försökte jag idag vara lite duktigare på att ta stimuluskontrollen på allvar. Så nu bet jag ihop och glädjeklickade inte när hon bjöd galopp när jag bett om trav. En något frustrerade Boogie ruskade på huvudet och gjorde fula grimaser åt Alex, som stod en bra bit bort och vilade med Camilla. Som om det var hans fel att klickertanten ombord inte klickade där Boogie tänkt sig! Nåväl, vi redde ut detta också. Hon testade att bjuda galopp på signalen "jog" ett par gånger till. Jag gjorde det lite lättare genom att rida lätt ett par repetitioner, och så var vi tillbaka i fas med varandra och kunde avsluta bomarbetet med trav över alla bommar igen.

Först måste man släppa loss galenskaperna för att ens få något att lägga stimuluskontroll på! Så ju mer Boogie lättar på handbromsen, desto viktigare blir det väl att lägga in pass med stimuluskotroll också.

Noterade att jag även skulle behöva öva på halt och samling på väg MOT en bomserie. Funkar fint på fyrkantspåret, så flyttar jag två meter in i riktning mot bommarna, och Boogie "hör" varken sätessignal eller lätt tygeltag. Så det blir något att bita i nästa pass... Samla sig mot bom.

Innan ridningen i kväll blev det kors i taket, en liten filmsnutt:

I Peggy Hogans FB-grupp tog hon upp ögonvård "at liberty" precis innan jag åkte till stallet. Då Boogie hade en massa fasttorkad lera runt ena ögat tyckte jag det var ett ypperligt tillfälle att testa hur mycket hon kom ihåg av de övningarna som vi höll på med för 6-8 månader sedan.  När jag tittar på filmen tycker jag det ser ut som om hon kommer ihåg mer än jag, för jag har flera gånger för bråttom. Tricket är att hästen själv ska sätta igång repetitionen och söka sig mot rengöringsduken. Det blir en stor skillnad i upplevelsen av kontroll och delaktighet jämfört med om man själv s a s bara utsätter hästen för rengöringen och klickar den för att den "står ut".

Speciellt när Camilla kommer in ca 0'56 så börjar jag väl tänka på att bli klar snart, eftersom vi skulle rida tillsammans,  och dyker på ögat med duken. Men Boogie visar ju vad hon tycker om det, så jag blir påmind om hur det ska gå till.

Nyttigt att bli filmad. Det tog dock längre tid att få tonåringen att ställa upp som kameraperson än det tog att göra rent ögat.

Tonåringen ville dessutom hellre försöka lära Boogie posera för selfies:

Fler som vill vara med på selfies:

Eller så har Tosca bara fått för sig att ockupera Johnnies favoritplats

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...