Länge leve Ipren och Netflix...

Jag gillar lite knasiga filmer. Jag gillar när kända skådisar gör udda småroller. Jag tycker det är kul när det går bra för svenska filmskapare i Hollywood. 

Av någon oanalyserad anledning gillar jag också intriger där det ingår svårigheter med att göra sig av med en kropp.

Så fullträff här i soffan idag.

Ja, inte hästarna, utan vi själva. Både jag och barnen är däckade av något virus.
Ebba och jag släpade oss till stallet för att mocka på Alvedon och Ipren.
Hästarna gick vi bara ut i hagen och kliade på.

Det är annars mycket Hottis och Penny nu när man tittar. Här på skogsäventyr efter lunch. Lite nypon och blad till efterrätt.

Älskar att de även har det här skogspartiet att botanisera i.

Så de har det bra medan vi kraschar i soffan igen.

I stället för Lördags-Trail på Wiggeby så kör vi nu Söndags-Trail på Nytorp. Om det finns intresse kan vi varva med Mönster-Träffar där vi kör Showmanship, Western Horsemanship, Ranch Pleasure och för de som önskar railwork.

Det kan tänkas att det även blir några trailträffar på Wiggeby, om de sista resterna av westerngänget där  ( = Susanne & Helene) får ridhustider. Kanske blir det också något i Vallentuna dit Emil & Bella flyttar Lex inom kort?

Men tills våra träningskompisar har kommit i ordning på sina respektive ställen, så rullar vi på här på Nytorp.

Det känns sorgligt att Wiggebygänget nu är spritt i olika vädersträck igen. Samtidigt är det oerhört roligt (och förmånligt) att få tillhöra ett stabilt järngäng här på Nytorp som kan hålla igång träningar för egen maskin. Samt att alla är så postiva till att fortsätta träna ihop trots alla avstånd.

Fasiken, vad jag är lyckligt lottad med underbara träningskompisar och hästvänner!!!   

Idag körde vi alltså Trailträning på Nytorp. Alla fem quartrarna i stallet, samt 4 gästhästar och några härliga hangarounds.   

Vi vattnade ridhuset och byggde bana medan hästarna åt lunch, så allt var klart när våra gäster började rulla in.

9 hästar i ridhuset minglade runt och tränade fritt på alla hinder första timmen. Boogie var spänd och sur, och ville fram för allt äta upp Kiddas... Men så här är det på framridning på tävling, så det behöver man också träna på. Gäller bara att lägga kravnivån därefter och inse att man inte kan träna på teknik utan får fokusera på attityd.

Om vi blir fler än 9 anmälda framöver, tror jag vi delar i två grupper i stället, så att alla får plats utan risk.

Andra timmen idag turades vi om att rida hela banor. Då märktes det att vi hade ett relativt rutinerat gäng idag. Ingen "fastnade" på något hinder, och alla kunde rida hela banor med visst flyt. Så det blev gott om tid för alla som ville att rida en runda till, och vi hade hunnit även en tredje om någon hade orkat!

Har "lånat" en bild av Susanne, för dagen läktarryttare eftersom Joey vilade efter 50km-ritten igår. Susannes & Joeys äventyr följer man här

Det går som sagt alldeles utmärkt att traila vid handen också!

Som Elin & Alice:

Elin har fått skjuta upp inridningen av Alice pga en besvärlig ink precis i sadelgjordsläget. Nu är den snart utläkt. Jag är säker på att Elin kommer att ha igen så mycket av allt markarbete och alla handvisade klasser hon har gjort med Alice när det väl blir dags för uppsuttet arbete. Följ Alice's utveckling på Elins blogg.

Efter snabbt och effektivt undanplock blev det fika ute i solen! Kanske sista för säsongen? Men eftersom Janne jobbar på med Nytorps "klubbrum" lär det kunna gå att fika i god stil även under höst och vinter. Måste bara tillägga att vi har de gulligaste stallägare man kan tänka sig som kommer springande med extra toapapper, tvål och handdukar på morgonen för att vi ska ha trailgäster! Annemarie, Janne och Jojjo, ni är underbara   

Go'fika, det är viktigt!

Nästa Öppna Trailträning på Nytorp blir den 27 oktober.

Avslutar med några bilder på Lex som jag snott från Bella. Man blir så glad av att se den här killen rund och go' och hel!

Äntligen träningsläge för Emil och Bella!

Huvva! En hel vecka springer iväg. Har egentligen flera träningsrelaterade saker jag tänkt blogga om, men det är jobb, jobb, jobb, stall och sedan sova som gäller i veckorna!

Är väldigt nöjd med att ha fått i ordning mitt testrum på jobbet. Färdigkånkat på testväskor och ett tyst, avskalat, ostört rum att göra tester i. Helt enkelt en bra arbetsmiljö både för skolpsykologen och eleven som ska utredas.

Lika vackert utanför som utanför mitt tjänsterum. En vacker arbetsmiljö ska inte underskattas, den tillför energi och arbetsglädje!

Även en mulen dag är det fint!

Hästarna har det toppen! De fyras gäng är sammansvetsat, men kan även dela upp sig i olika parkonstellationer!

Det har varit en del Penny/Hottis när jag har varit där den här veckan.

Man skulle kunna tro att stallet tar längre tid nu när vi har mockning och fodergivor att göra i ordning. Men icke! Jag kan hinna både rida Boogie samt mocka och göra påsar till både Hottis och Boogie på två timmar. Om jag inte pratar och fikar med någon...

På Wiggeby kom jag aldrig under tre timmar, trots att jag inte mockade eller gjorde höpåsar. Tiden sparas in på Nytorp tack vare att allt är nära och välplanerat. Inga långa sträckor att gå fram och tillbaka för att hämta hästar eller foder. Jag behöver inte vänta och köa för vare sig skötplats att göra i ordning på eller plats i ridhuset. Inte heller behöver jag stå och titta på i 20 min medan Hottis äter... Så hästtillsynen rullar på fint och jag är oftast hemma i bättre tid om kvällarna än förut.

Sedan törs jag ju knappt skriva att jag inte gjort någon sårvård alls på över en månad nu, för då slår väl Murphy till...

En hel del skogsturer har det blivit. När skogen är så nära är det också enkelt att både skritta fram och skritta av där, även när man haft ett ridhuspass. Nu slår väl mörkret till kvällstid, så det kanske är läge att investera i en ny bra pannlampa?

På familjefronten har det varit lite hostigt och krassligt. Då rycker Johnnie Walker in:

Han tar sin uppgift som sjukvårdare på största allvar:

Jag har klarat mig hittills, peppar, peppar!