Trailmaffian kämpar oförtrutet vidare. Idag i rejält decimerad skala. Några var på clinic, andra hade tappskor och somliga har kanske bara kommit bort i det fina vårvädret ?   

Vi som var med idag hade förmånen att få lägga bana i alldeles nyharvat ridhus och det blev en riktigt snygg bana idag! Tyvärr glömmer jag alltid att fota för jag är fokuserad på annat. Har vi tur har kanske något fastnat i Catrines lins?

Boogie var trött och seg idag, så några stordåd utfördes inte av oss på den fina banan. Elin & Alice och Camilla & Alex gjorde däremot trevliga, harmoniska rundor.

Vi hade besök av både vår gamla stallkompis Catrine och efter trailen (men lagom till fikat)  även min arbetskamrat Linda med syster som kom för att titta lite närmare på ett Active Stable. Emil konstaterade förvånat att det var rekord i kort trailfika idag, men vi höll på att stekas bort i den intensiva solen på verandan!

Efter att alla åkt hem grunnande jag lite hit och dit på hur jag skulle göra med Boogies bakhov. Hon har tappat en sko igen. Helt obegripligt. Vi har inte haft några tappskor på henne på drygt ett år minst, och nu två gånger på ett par veckor. När det var framfoten härom veckan körde jag old mac boot på dygnet om tills hovis kom ut. Det skyddar ju hoven och minskar ömhet, men det blir varmt och lite svampigt i stället. Nu är det ännu varmare och jag såg att ballarna började se lite skumma ut. Så innan jag åkte hem bestämde jag mig för att går ut och plocka av booten i alla fall. Hann precis få kontakt med Boogie i gruppen, så höll hela flocken på att springa rakt över mig för att sedan försvinna i ett moln av damm. Vad i hela friden?

Det som hade hänt var att några små barn skulle leda en shetlansponny som nyss anlänt till boxstallet. Alla som vet något litet om shetlandsponnyer, barn och gräs kan ju gissa hur länge ponnyn tyckte det var intressant att stanna på ridbanan!

Active-hästarna var alldeles till sig! Tänk att något så litet kan få sådan fart på så många stora!

Ponnyn fångades så småningom in och de flesta av hästarna fortsatte att fascineras av den lilla raringen även på avstånd.

Den lilla hästfröken hade uppenbarligen en något snabbare inlärningskurva än sina tvåbenta, för proceduren upprepades ett flertal gånger.

Det är kul att titta på (och fota) hästarna när de är uppmärksamma på något. De blir så vackra! Tyvärr hade jag bara mobilen tillgänglig.

Boogie, som många gånger tidigare totalt snöat in på shettisar, var idag lite kluven om hon skulle hänga  

      med gänget eller snacka med matte. Så hon pendlade lite fram och tillbaka.

Inga problem att be henne stå stilla och få spänna av ta old mac booten. I frihet, fastän kompisarna flängde runt. Klickertränade hästar är sååå praktiska   

Tillbaks till kompisarna

Eller förresten, kanske en vända till med mattekli och gos?

Annars har det de senaste dagarna varit väldigt mycket Birk i Boogies liv. VÄLDIGT MYCKET... Så mycket att man får röda islandshår i borsten när man ryktar Boogies rygg...

Men det verkar ha lagt sig lite nu, men är nog största anledningen till att hon var så slö och loj idag. En tuff vecka med många sena nätter?

Men nu går det visst bra att mingla med andra också för bägge parter.

Birk och Wunderbaum friserar varandras kalufser?

Nä, nu får det räcka med shettisspaning verkar de flesta tycka.

Men inte alla

Framför allt inte Tiiu, som vägrade lämna staketet ens när alla andra fått nog.

I morgon blir det roadtrip med Camilla till Österbybruk för att hämta hem Ebba och Hottis från Jonna-clinic.