Minst en gång per år vill jag kolla mina hästars tänder. De kan ju inte tala om själva hur det känns. Inte heller kommer man själv åt att se särskilt långt in i munnen. De flesta av oss rider ju med bett och framför mycket av våra signaler och kommunikationer med hästen genom den känsliga munnen. Alltså är det vår förbaskade skyldighet att se till att där är skadefritt och hälsosamt.

Till för några år sedan hade vi alla i stallet en USA-utbildad hästtandläkare. Men sedan ville han inte fortsätta åka så långt norrut och det var inte lätt att hitta en ersättare. Yrket hästtandläkare har ju också kommit lite på kant med veterinärkåren och djurskyddslagstiftning på senare år. Självklart vill man inte släppa loss vem som helst som gått en helgkurs i hästens mun! Men vårt första försök att anlita en veterinär för att göra tandvården gav betydligt mycket sämre utfall än den ansedda och erfarna hästtandläkaren.

Men skam den som ger sig! Tandvård behöver de och nu var det andra året i rad som vi anlitade Laura från Herresta

Veterinärpraktik. Jag gillar hennes handlag med hästarna och jag gillar hur hon tänker kring mun, bett och tänder. Dessutom förklarar hon vad hon gör och varför. Hon går också igenom betten och tittar hur de passar. Vi är supernöjda med Lauras arbete och i år fick vi med större delen av Wiggebys westerngäng på tandvårdardag!

Att sedera quarterhästar är ett eget litet kapitel. De flesta av dem verkar liksom kollapsa redan på ponnydos. Jag var allvarligt oroad över att Boogie skulle välta och ramla i backen. Det var nära vid något tillfälle.

I munnen såg det bra ut. Hon har några gamla skador som hon hade redan då jag köpte henne. Skador pga av hon för att skydda sig mot plågsam inverkan av bettet bitit tag och hållit emot med tänderna. Också pigmentdöd i mungiporna av för hårt anspänt bett.

Någon lite vass tandkant som behövde slipas idag och alla hennes bett sitter som de ska. Även tränsbettet som jag upplever att hon ogillar. Hon tränsar sig i princip själv när man kommer med sidepullen eller stångbettet, men när man kommer med huvudlaget med tränsbett kan hon vika undan i stället. Vi har ju provat massor av olika bett genom åren och Boogie har "talat om" att hon vill ha Billy Allen mundel på stången. Alltså köpte jag för ett par år sedan precis likadan mundel till tränsbettet, men det ärdå inte alls lika uppskattat. Laura kunde inte se att det satt fel eller låg an mot något, så någon förklaring hittar vi inte. Kanske smakar metallen annnorlunda?

Lauras rekommendation är att man ska variera mellan tre olika bett under en veckas ridning: ett bettlöst, ett rakt och ett tredelat. Billy Allen är ju tredelad men inte böjligt så nu ska jag prova med ett tredelat böjligt tränsbett så får vi se vad Boogie säger.

Bettet ska inte sitta så högt så det blir veck i mungipan. Alltså inte bara western-hittepå att bettet ska sitta lite lägre än man får lära sig på ridskolan!

Bettet måste också vara lagom stort för munnen. Ett dilemma ibland när man ska köpa westernbett där standard alltid är 12.5 cm. Både Boogie och Hottis ska ha 11.5 cm så då får man specialbeställa! Inga problem att få tag på rätt storlek om man köper från USA, men svenska återförsäljare verkar bara ta hem 12.5 som standard.

Om åtdragna nosgrimmor tycker hästtandvårdare inte! Kinden kläms och skavs mot tänderna. Vilket inte är några problem för oss westernryttare som inga nosgrimmor har alls!

Hottis mun såg också bra ut, förutom att han är mitt i en åldersadekvat tandömsning. Precis som kompisen Lex. Deras vargtänder är redan tagna och ingen av dem behövde något gjort i munnen denna gång. Det är bara att vänta och vara lyhörd om de blir lite reaktiva i munnen när någon av mjölktänderna är på väg loss.

Joey fick plocka ut en vargtand men det gick betydligt enklare och snabbare än när Hottis vampyrtänder skulle ut förra året!

De neddrogade ynglingarna vinglade, svettades och pinkade lite här och var, så där som folk gör när de är påverkade. Boogie lyckades vara på lyset med lite mer bibehållen värdighet. Samt kvicknade till ordentligt när matte försökte äta en kanelbulle.

Så nu är våra hästar både kiropraktade och tandfixade inför 2013!

 

Elin

12 januari 2013 21:26

Laura är himla duktig. Det är den vet som vi i stallet kontaktar. Trevlig och lugn med djuren.

http://beautyalices.blogg.se

Maria

12 januari 2013 23:55

Ja, toppentjej! Hon hjälpte oss mycket den sommaren Hottis fastnade i staketet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...