såg det ju ut så här!

Hottis är ordinerad uteritter av veterinär och equiterapeut, så det var bara att bita ihop och ge sig ut i isvindarna idag.
Kallt var bara förnamnet, trots sol och bara -2 grader.
Tövädret de senaste dagarna har förvandlat det underbara, helt Boogie-perfekta snöunderlaget till hård, knögglig is. Inte bara på bilvägarna, utan även uppe i militärskogen. Är glad att jag försummade familjen lite i jul till förmån för ridningen, så vi hann få in några härliga snöritter i alla gångarter.
Idag var det skritt som gällde. Även om de har ok fäste med broddarna så vill man inte chansa på en fläkning.
Snön i skogen var hård och skarig, så off road var inte heller något bättre alternativ. Vi har ett litet skogsparti med en upptrampad stig som vi klättrade runt i flera varv bara för att underhålla hästarna lite. Man ser ju hur glada de blir när de får lämna den halkiga vägen och klättra lite.
Hottis övade sig på att vara ledarhäst idag. På flit lät jag avståndet bli stort också så han fick ta eget ansvar. Han är så stabil och duktig! Det enda som är lite läskigt är långtradare! Då svajar han till lite, men lugnar sig snabbt!
På hemväg var han trött så då var det skönt att få hänga tant Boogie i kjolen igen. Även om han ser väldigt cool och fin ut hela tiden, märkte man att det fanns lite spänningar under ytan. Han bajsade ofta och han ville ha långa pusstunder med Boogie när vi gjorde paus. Sedan frustade och blåste han samt gäspade när tant Boogie fick ta över igen. Samt snöt sig i hennes skrittäcke...
Så även om det inte blev så mycket konditionsträning så blev det bra mental träning :)

Nu är vi ryttare så stelfrusna att lederna inte går att räta ut.
Frågan är vilken av de fina julklapparna från go'aste syskonbarnen som kommer att göra mest nytta?
Varmt gott te eller ett riktigt "Cowgirlbad"?