Alla inlägg under december 2012

Av Maria - 29 december 2012 18:31


 


Den här gynnaren liksom fastnade i min ficka när jag skulle hämta in Hottis.

Hästar har mycket bra luktsinne och han noterade godisdofterna på långt håll.

Men de flesta hästar som inte klickertränats saknar förståelse för att det inte räcker med att identifiera objektet för att man automatiskt ska få tillgång till det.


Jag matar aldrig andras hästar. Hästar kan inte få snask av mig bara för att de dyker upp och finns till och är söta! Inte ens en gullig, guldlockig, vänlig sort som denna!

Eftersom det skulle kunna sabotera vad den hästägaren vill med sin häst och för att jag verkligen inte vill att de andra hästarna ska vara intresserade och ha någon slags förväntan på mig överhuvudtaget.


Mina hästar däremot, de får så klart snask. Men inte för att de bara finns till! Däremot för att de kommer och möter mig, för att de sänker huvudet till grimman, för att de går fint osv.

Buffa och nosa på godisfickan ger ALDRIG utdelning. Så Boogie och Hottis beter sig aldrig så här mot mig. Jag kan ha fickorna fulla och det är aldrig ett problem. Klickertränade hästar är så praktiska att ha att göra med   


 


Hottis åt hösilage i den här stationen när jag kom.


 


När han hörde min röst ville han avbryta måltiden och komma ut, men Lex stod i vägen så han fick inte upp exit- grinden! Han lämnar alltså stationen fastän luckan till hösilaget fortfarande är nere och hans måltidstid pågår.


När han till slut lyckades åla ut hade han fortfarande middag kvar i munnen. Bråttom, bråttom, en av MINA människor är här!


   


Hottis väljer bort sin middag för att han tycker att det händer andra trevliga saker när man är med människorna. Ja visst, godis... Men eftersom han väljer bort en hel middag för att komma ut ur stationen och få 1 st pellets så måste det handla om något mer än bara den pelletsen? Visst, han får krafft när han kommer in. Men det är oftast 1-2 timmar senare, efter omvårdnad, ridning och pyssel. Så jag kan inte annat än dra slutsatsen att det är mer än så som lockar och drar.

Vad det än är så är det trevligt och mysigt för oss att uppleva att våra hästar  verkligen vill träffas och göra något tillsammans med oss. Det kan man ju fundera på om man nu tror att godis gör att hästen blir JOBBIG eller att den "inte kommer att ÄLSKA mig för den jag är utan för mitt godis".

Älskar hästar oss över huvud taget? Ingen aning!

Men jag blir glad när jag ser hur viktigt Hottis tycker det är att komma till mig. Då bemöter jag honom positivt och det är säkert trevligt för honom. Så håller vi på så där och sprider positiva vibbar till varandra till ömsesidig belåtenhet. Alla går vinnande ur situationen.

Om det är kärlek från hästens sida får vi nog aldrig veta. Men jag tycker man får väldigt mycket valuta för en och annan pellets, bara man är noga med hur och när den används   


 


Resten av gänget är på väg för att kolla vad som händer i skogen! Där skjuts det knattriga smällare nämligen. Övning inför Nyår?






ANNONS
Av Maria - 29 december 2012 18:02

 


Vi hann klämma in en extra trailträning innan året tog slut!

Trodde inte vi skulle bli så många pga av släktbesök, tappade skor, halkigt väglag och annat som kommer emellan när man vill träna. Men det lyckades bli rätt fullt i ridhuset ändå!


 


Vi var lite mer oorganiserade än vanligt och hade ingen egentlig bana, bara ett gäng hinder.


Liite seriösa var vi ändå, eftersom vi gjorde en collecting ring så man kunde skilja på framridning och banridning.


Nyttigt för Boogie som med sin border collie läggning noterar alla avvikelser och nyheter i miljön. Inte så att hon blir rädd, tvärtom! Mer nyfiket distraherad. Plastband? Här? Nu? Vad ska då hända?



 

Hon tappade också helt fokus på ryggningsbommarna när Sara kom in på Dario med guldboots som blänkte. Nog för att hon i tävlingssammanhang sett blingade hästar, men guldiga fötter var en NY avvikelse, som måste STUDERAS... Då hänger hon liksom upp en mental Var God Stör Ej skylt. Så kan vi ju inte ha det på tävling, så det är perfekt med mycket olika sorters grejer som dyker upp på träning i stället.  


Tycker ändå hon var ganska duktig i dag när vi tränade Av och På. Dvs omstart efter en paus. Inte alls så sur och motsträvig som hon var förr när man tog en henne från pausläge till aktivitet. Vilket ju med all säkerhet beror på att aktivitet numera har ett värde i sig.


Riktigt duktig på att släpa däck idag också. Hon är nu trygg med både att repet kan råka lägga sig mot rumpan i vissa lägen och helt ok med att det drar i sadeln.


Galoppbommarna hade knepiga avstånd idag, då det var sträcka - korta - sträcka igen. Jag tycker hon var duktig där med. Speciellt nöjd med hur lätt det var att fatta galopp även när det blev tight med avstånd innan serien.


Så allmänt nöjd med den lite ostrukturerade, oplanerade träningen! Vilket jag tror de flesta var!


 


Roligt också att det börjar spridas lite om Wiggebys trailträningar och att det dyker upp fler westernekipage som vill vara med! Ni är så välkomna!


Vi ska skynda oss att planera för 2013 så vi kan återkomma med tider och datum så fort som möjligt!



 






ANNONS
Av Maria - 28 december 2012 16:51

såg det ju ut så här!

Av Maria - 28 december 2012 16:45

Hottis är ordinerad uteritter av veterinär och equiterapeut, så det var bara att bita ihop och ge sig ut i isvindarna idag.
Kallt var bara förnamnet, trots sol och bara -2 grader.
Tövädret de senaste dagarna har förvandlat det underbara, helt Boogie-perfekta snöunderlaget till hård, knögglig is. Inte bara på bilvägarna, utan även uppe i militärskogen. Är glad att jag försummade familjen lite i jul till förmån för ridningen, så vi hann få in några härliga snöritter i alla gångarter.
Idag var det skritt som gällde. Även om de har ok fäste med broddarna så vill man inte chansa på en fläkning.
Snön i skogen var hård och skarig, så off road var inte heller något bättre alternativ. Vi har ett litet skogsparti med en upptrampad stig som vi klättrade runt i flera varv bara för att underhålla hästarna lite. Man ser ju hur glada de blir när de får lämna den halkiga vägen och klättra lite.
Hottis övade sig på att vara ledarhäst idag. På flit lät jag avståndet bli stort också så han fick ta eget ansvar. Han är så stabil och duktig! Det enda som är lite läskigt är långtradare! Då svajar han till lite, men lugnar sig snabbt!
På hemväg var han trött så då var det skönt att få hänga tant Boogie i kjolen igen. Även om han ser väldigt cool och fin ut hela tiden, märkte man att det fanns lite spänningar under ytan. Han bajsade ofta och han ville ha långa pusstunder med Boogie när vi gjorde paus. Sedan frustade och blåste han samt gäspade när tant Boogie fick ta över igen. Samt snöt sig i hennes skrittäcke...
Så även om det inte blev så mycket konditionsträning så blev det bra mental träning :)

Nu är vi ryttare så stelfrusna att lederna inte går att räta ut.
Frågan är vilken av de fina julklapparna från go'aste syskonbarnen som kommer att göra mest nytta?
Varmt gott te eller ett riktigt "Cowgirlbad"?

Av Maria - 27 december 2012 19:13

Idag på väg till stallet ser jag på håll en stor hund springa längs med vägen längre fram och sedan satsa mot bilen framför mig. Den springer jämte bilen en tag och bilen saktar ned för att hålla hundens tempo. En stund tror jag att det är några idioter som rastar sin hund på detta vis. Så svänger bilen i en korsning och accelerar iväg från hunden. Hunden ser sig omkring och siktar på nästa bil - min...
Så det är bara att stanna och kliva ut för att få kontakt. Helst innan det händer en olycka i halkan. Hunden tänker ge sig iväg men när jag öppnar bakluckan blir han intresserad och joggar tillbaka till mig. Han haltar lite, på vänster bak tror jag. Jag letar efter extrakoppel och hundgodis, men hunden, en schäferhane, är intresserad av den förföriska lagottofrökendoften från plädarna i hundburen. Jag öppnar buren och då hoppar han in med framändan för att sniffa ordentligt. En näve torra gamla frolicar får honom att hoppa in med bakdelen också, och vips är han i säkerhet, borta från körbanan.
Jag börjar köra runt bland gårdarna för att hitta någon som känner igen hunden. Inte lätt. Antingen är folk inte hemma alls, eller så tumlar de upp sömndruckna i underkläderna och är måttligt intresserade. Jo, ett trevligt gäng med egna schäfrar, men de hade koll på sina. Jag skickas hit och dit men inte rätt. Hunden lägger sig till rätta i den för trånga buren och visar inte heller några tecken på att känna igen sig. Parallellt försöker jag komma fram till polisen, men det är helt omöjligt. De har inte tid att svara i telefon, så växeln råder mig att åka till Sollentuna polisstation med hunden.
Så efter en dryg timmes hattande mellan olika avfolkade gårdar i Odensala med omnejd så blir det en tripp till Sollentuna.
På polisstationen är det lika mycket folk som på mellandagsrean. Passärenden mest, verkar det som, så det dröjer inte så länge innan man får komma fram i "övrigt" luckan. Men visionen jag hade av hundkunnig polisman som kommer ut och hjälper mig med den för mig helt okända bamsejycken, den tvärdog... I stället får jag ett sladdrigt nylonkoppel och instruktion om att hämta in hunden. För säkerhets skull frågar jag två gånger om de verkligen menar in i det här fullproppade väntrummet. Japp, de menar de. Med tillägget att jag får ringa om han blir för svår. RINGA! Hur f-n då?
Ute i bilen har schäfern stressat upp sig och är flåsig och virrig på blicken. När jag öppnar buren för att trixa på halsband försöker han kasta sig ut. Jag får på koppel men det är sedan en mardröm att försöka ta sig över isgatan bort till entrén med en 45-kilos hund som bara vill springa och kasta sig hit och dit. Jag försöker avleda med godis, men han är inte mottaglig. Jag får hålla i med båda händerna och parera så gott det går. Nylonkopplet river upp handflatorna. En farbror som hjälper mig med porten undrar om jag verkligen ska ha med hunden in. Ja, nu var det ju inte min idé...
Det känns faktiskt väldigt obehagligt att ta sig in i folkmassan med en så uppstressad stor hund som man inte känner och inte vet hur den kan reagera. Bemanningen i min lucka har dessutom försvunnit så jag får stå en bra stund med hunden bland folk som blänger och ser illa berörda ut. Jag förstår dem, jag tycker inte heller att hunden och jag utgör något särskilt förtroendeingivande ekipage.
Mitt i alltihopa kommer dessutom en synskadad dam och vevar med sin käpp, och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Till slut kommer en poliskvinna och vill ge mig en blankett att fylla i.
Går inte nu, säger jag. Ni måste ta hunden först.
Äntligen får den stackars hunden komma bort från folkvimlet!
Någon schäfer fanns inte anmäld som saknad men jag hoppas den var chippad och redan har hittat hem! (Och att det är ett bra hem...)
Om någon fortfararande saknar den är det annars polisen i Sollentuna man får kontakta. Jag plockade upp den på vägen mellan Odensala och Märsta, vid Hova vägskäl vid tiotiden i morse.


Tre timmar senare kom jag äntligen till stallet, några liter diesel och ett antal parkeringsslantar fattigare.
Men jag gör säkert om det nästa gång jag ser en lös hund i trafiken. Eftersom jag hoppas att någon skulle göra så om det var min hund.

Av Maria - 26 december 2012 20:07


En förhoppning jag har inför 2013 är att Boogie och jag ska få möjlighet att prova på den nya AQHA grenen Ranch Pleasure. Jag tror den borde kunna blir riktigt populär även i Sverige, för visst finns det väl fler än jag som tycker att det skulle vara riktigt roligt att få visa upp fina, NATURLIGA gångarter på en häst avlad för sina bruksegenskaper?


The purpose of Ranch Horse Pleasure horse should reflect the versatility, attitude, and movement of a working horse. The horse’s performance should simulate a horse riding outside the confines of an arena and that of a working ranch horse. This class should show the horse’s ability to work at a forward, working speed while under control by the rider. Light contact should be rewarded and horse does not have to be shown on a full drape of reins. The overall manners and responsiveness of the horse while performing the maneuver requirements, and the horse’s quality of movement are the primary considerations.




Man rider en och en, så ingen trängsel och trassel på railwork (och inget fuskelitricks när domarna tittar på andra).

Man rider ett mönster som måste  innehålla skritt, trav och galopp i båda varv, samt ökad trav och galopp i minst ena varvet plus stop, vändning och ryggning.  Det finns dessutom ett antal tillvalsmanövrar som kan ingå, t ex bommar, sidepass. galoppombyte, spin och annat som anses kunna ingå in en arbetande hästs repertoar. Mönstret ska i tillägga till de obligatoriska manövrarna innehålla tre sådana tillval. Det finns 4 olika mönster i AQHA 's handbok men står i reglerna att domaren kan välja att göra ett eget som också uppfyller kraven.


Här är mönster nr 1 ur handboken


 


Nu till några riktiga guldkorn ur regelverket:

(1) No hoof polish.

(2) No braided or banded manes or tail extensions.

(3) Trimming inside ears is discouraged.


Personligen jag tycker det är så otroligt snyggt att se de här fina, fina, quarterhästarna på World Show Ranch Pleasure, supergroomade så inte ett hårstrå ligger fel, men utan krimskramset. Jag gillar grooming, jag älskar känslan av en nybadad, "squeeky clean", blank och välansad häst. Jag  vill vara stolt och jag  vill att publiken  ska tycka att min  häst är vacker och välvårdad. Men utan "silikoninlägg"- tack så mycket!


Jag gillar ännu mer målsättningen att visa funktionella rörelser. Rörelser som passar för det arbete som hästen från början avlats fram för att utföra. "Brukset"  - om ni hundmänniskor förstår   


Ni kan ju kanske gissa att jag och husets western pleasure fantast diskuterar lite högljutt runt datorn emellanåt om vad som är snyggt (och totalt nördstämplas av resten av familjen, som förmodligen inte ens ser skillnad på en pleasureklass med quarterhästar och en töltklass med islänningar)


Oj, vad kul det vore om jag och kossehästen kunde få ha det här som tilläggsgren utöver Trailen!

Gott om plats och soloflygning med lite mera tempo, och utan fåniga tofsar som inte vill samsas med kossehästkalufsen!


Då ska vi träna som galningar så det blir riktigt snygga, bruksmässiga UTFÖRANDEN!


Please, SQHA!   










Av Maria - 23 december 2012 23:45

 

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5 6 7 8
9
10
11
12
13
14 15 16
17 18 19 20 21
22
23
24
25
26 27 28 29
30
31
<<< December 2012 >>>

Tidigare år

Arkiv

Kategorier

Sök i bloggen

Länkar

Följ bloggen

Följ Cowgirl up! med Blogkeen
Följ Cowgirl up! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se