Lite lagom trött och go´efter helgens clinic för Jonna Eriksson. Där både han och Ebba varit duktiga och fått positiv feedback och nyttiga nya läxor till nästa gång.

En liten klippa att resa med också. Lastar så snällt, står stilla i transporten och är inte alls orolig längre när Ebba går ifrån honom. Vi behöver inte längre turas om att hålla honom sällskap när transporten står stilla.

Vi är fortfarande supernoga med att inte stressa och att aldrig ha bråttom i väg eller när vi lastar av. Att stå i en stillastående transport ska vara lika lugnt och skönt som att stå i sin foderstation och mumsa.

Tycker jobbet är som vackrast på hösten!

Men jag undrar lite över "meddelandet" som hängde utanför dörren i fredags?

Chilipeppar...vad betyder det? Min långa utbildning till trots, kommer jag inte på det... Måste ha sovit mig igenom kursen i grönsakssymbolik. Eller suttit och tänkt på hundträning...

Ingen föranmälan behövs för de som står på Wiggeby.

Om du kommer utifrån vill vi att du anmäler dig till mig på (Se klickbara kontaktuppgifter på  Canis hundskola under länkar nedan till höger)

Om du inte står uppstallad på Wiggeby kostar det 80 kr i ridhusavgift som betalas kontant på plats.

Knytisfika efteråt!

Välkomna!

Avd. Vill också ha!

Avd. Tänka till...

sådana får man ta och lista upp för sig själv en regnig måndag!

En trevlig helg med roliga hästaktiviteter! Det är så kul att det är flera som vill vara med och traila på lördagarna. Både med och utan tidigare trailvana.

Glad blir man också när man får mail från Jörgen som tyckte det var kul att se folk fika och sorla tillsammans efteråt! Vi siktar på att köra Öppna Trailträningen varannan lördag framöver. Nu kommande helg är det flera i gänget som ska iväg på träningshelg på annan ort.

Boogie och jag har ett annat viktigt uppdrag på lördag, vi ska ha ponnyridning för syskonbarnen. Det är viktigt att hålla westernlågan vid liv där, så de inte hjärntvättas av någon ridskolefröken och får för sig att det finns andra alternativ än quarter  

Än så längre rider de på shettisridskola, och det är ok. Men man måste ju grunda för framtiden. Genom Pippi Långstrumpridning och annat man inte får göra på ridskola! Sånt man bara får göra på Boogie:

Ebba och jag var på uteritt igår så långskånken fick sträcka lite på just långskånkarna. Blir nog en fin skogsmulle av den där också till slut. Hottis har ett härligt psyke i alla fall, inte just något som får honom ur balans. Men på hemvägen är han trött i benen och nästan lite smågnällig som en dagisunge på skogutflykt. Boogie har faktiskt världens tålamod. När han använder hennes rumpa för att torka mulen, så vinklar hon bara ena örat lite.

Det har varit kanonbra för oss att få ha våra egna hästar tillsammans, mer eller mindre sedan mars i år. Det gör att det är så smidigt med allt som vi ska göra tillsammans, rida ut, grooma, leda eller stödfodra två hästar samtidigt osv.De har ju sin relation helt klart för sig och kan vistas tätt tillsammans utan problem.  Jag tror de gillar varandra också. Nu har de ju 18 andra potentiella umgängespartners att välja på, men ofta hittar man dem tillsammans. Gärna med fler ur quartermaffian så klart, men faktiskt rätt ofta just de två. Jag blir alltid så där fånigt glad när just "mina" hästar kommer tillsammans och möter mig! Familjen, liksom...

Nu är det stängt till sommarytorna i Active Stable. Innan de stängde av startade de upp halmstationer på flera olika ställen så att hästarna, förutom grovfoderstationerna och kraftfoderstationen alltid kan knapra lite halm om andan faller på. Vid halmstationerna kan de stå flera och plocka samtidigt.

Kul också att lilla connemara stoet är insläppt i tjejgemenskapen! Här om dagen när jag släppte in Boogie stod de länge och snusade så fint på varandra, utan några sura miner. Det är ju så få tjejer i Active Stable, så det är väl bra om de håller ihop!

När man är på anläggningen ett längre tag och grejar med annat (som vår skåprensning i helgen) så är det kul att se hur hästarna använder Active Stables alla valmöjligheter. Ena stunden ser man dem sovmysandes i ligghallen, lite senare har de vandrat iväg upp till grovfodret, för att så småningom dyka upp vid havrestationen. När man släpper ut Boogie efter träning så står hon liksom en stund och verkar känna in - vad vill jag göra nu - innan hon knallar iväg åt något håll. Det känns så bra att veta att deras eget liv inte liksom står på paus ett stort antal timmar per dygn som det gör för en boxhäst.

Ett annat glädjeämne är att vi har skrivit avtal med Kristin som efter provtid bestämt sig för att fortsätta på riktigt som medryttare på Boogie. Det känns jättebra och jag hoppas och tror att Boogie och Kristin kommer att trivas och ha kul tillsammans! Så idag är jag stalledig igen. Skum känsla, men man vänjer sig nog !