Alla inlägg under oktober 2012

Av Maria - 27 oktober 2012 17:03


Så har vi trailtränat igen! Ett lite mindre sällskap idag, så det var gott om plats. På slutet turades vi om att rida hela banor. Nyttigt och bra! Det tänker vi fortsätta med under trailträningarnas andra timme. Alla kan ju välja en bana på sin egen färdighetsnivå. Camilla och Alex gjorde t ex väldigt prydliga och fina Walk & Trot rundor idag.


Men vi började med att träna på hinder ett och ett. Boogie och jag fick av någon anledning härdsmälta redan från början i sidepass i vinkel med lite upphöjda bommar. Hon tycker att det är krångligt och stressar upp sig och trampar runt. Så överparerar jag och lägger på för mycket press och så blir det stökigare och stökigare. Tills Ebba dyker upp, påminner mig om att jag är klickertränare (!), benar upp i små delar, kommer med smarta tips om hur jag ska ska lägga vikten i vinkeln och så vidare. Attans vilken bra coach hon är, dotran! Att behöva bli påmind om att man är klickertränare sved så klart lite, men gjorde stor nytta! Kul att hon, som själv valt en annan väg, är så bra på att påminna mig om min, när jag i stunden tappat riktningen! Precis så ska en riktigt bra tränare vara, tycker jag. Veta vad som passar för just den här människan och hästen! Hälpa en komma ihåg vad man egentligen vill, när man gått vilse i pannkakan för en stund.

Ebba gjorde ett mönster åt mig också, så jag verkligen fick träna på att memorera en banskiss och sedan rida banan. Det gick väl skapligt, förutom återfall i låsningen vid sidepassen. Så klart. Så fort man ska rida en bana, turas om inför "publik" osv, så uppstår ju en viss press ínom en själv som ställer till det. Man pushar lite, ligger lite före, väntar inte in som man gör när man rider hindren ett och ett.

Så det är mitt träningsmål framöver, att rida många hela banor med fokus på att hålla känslan lätt och avspänd, trots att det är bana.

Var bättre att öva på det än i detta trevliga sällskap!   


För övrigt ser Boogie ut att vara bra i magen igen. Hon känns helt ok i ridningen. Vi ska prova att rida ut i morgon så får vi se hur fötterna känns också. Men planen är flytsulor nu över vintern så slipper vi både sandstyltor och snöstyltor. Är väl dags för broddhål också? (Läser du det här Sonny, så du har rätt grejer med dig på onsdag?   )


Andra förberedelser inför vintersäsongen har varit att se över hästarna garderober. Svårt att veta hur man ska tänka nu när de ska "bo ute" dygnet runt. Vi har inte klippt dem och hoppas att vi inte kommer att behöva göra det heller. Vi får se hur det går. Jättelurvig häst som ska ridas, jobba och bli svettig känns ju inte heller som en bra idé när de ska gå ut igen efter ridpasset.


Täcken är en historia för sig i Active Stable. Kanske speciellt för nykomligar och hästar som ligger lågt i rang? Vi har redan fått ett antal strimlade bortom alla lagningsmöjligheter. Det argumenteras för att man ska välja högkvalitativa täcken och det stämmer nog till viss del. Det blir i alla fall mindre hål i dem...

Boogies älskade Rhino skaltäcke är fullt av småhål bak i rumpan. Hennes egen rumpa är också full i bitmärken. Hottis klarar sig bättre just nu. Peppar Peppar! Förmodligen därför att han verkar gå ut åt rätt håll ur automaterna. Jörgen har sett i datorlistorna att Boogie ofta väljer att stå kvar i automaten även när den inte ger utdelning. Det retar säkert upp andra hungriga hästar, som då kommer åt att nafsa henne i rumpan när bommen inte längre är nedfälld.


Nu har jag köpt ett Rambo Wug vintertäcke till henne, så vi får se om det klarar pressen...


 


Har även beställt ett rejälare stalltäcke, Rambo Newmarket, att ha under om det skulle bli riktig vargavinter i år.


 


Amigo stalltäckena går nämligen sönder under Rhinotäcket när de biter, trots att skaltäcket håller.


Täcken shoppar vi numera uteslutande på Strömsbergs Gård i Enebyberg. Till skillnad från vår stallgranne Tyra tycker jag att konceptet lagerbutik erbjuder den för mig optimala shoppingupplevelsen! Jag kliver in i den fullmatade lokalen, beskriver vad jag har för häst och vad den har för behov, och de alltid lika trevliga tjejerna plockar fram det som passar. Klart på 10 minuter, blir alltid rätt storlek och rätt prylar! Igår var faktiskt första gången något blev beställningsvara för mig, men alla fick väl lätt panik där när kylan slog till, så de hade skeppat ut alla stl 130 under dagen. 150-200 internetorderpaket om dagen skickar de!


Nä, nu ska jag leka god husmor en stund och ställa mig vid spisen!




ANNONS
Av Maria - 26 oktober 2012 23:15


Efter en tämligen späckad "ledig" dag rattar jag turnébilen till Wiggeby. Där möts jag av ett käckt anslag i Active Stables grooming som efterlyser folk som vill sitta i styrelsen för den klubb som ska bildas på Wiggeby och anslutas till Svenska Ridsportsförbundet så "vi" kan få tävlingslicenser och ordna "egna" tävlingar och annat skojsigt som man gör inom förbundet.


Tyvärr är ju då ca en tredjedel av hästägarna i Active Stable icke önskvärda inom Svenska Ridsportförbundet. Men det gör inget. Vi har ändå inte tid med sådant där idéellt föreningsarbete. Vi har fullt upp med att titta på cowboyfilmer på fritiden. Samt upprätthålla vår vilda västern inspirerade livsstil.


Y'all have a good Friday night now!



ANNONS
Av Maria - 26 oktober 2012 10:25

 





Av Maria - 25 oktober 2012 23:52


 

Av Maria - 25 oktober 2012 22:16


Dagens FB-upprop verkar vara Rädda Mrs Medicott, en aktion för att samla in pengar så fälttävlansryttare Sara Algotsson ska kunna behålla sin häst till nästa OS. Pengarna verkar strömma in, och visst vore det fantastiskt om svenska (häst)folket kunde hjälpa duktiga Sara att få behålla sin fina häst! Borde man väl kunna stödja med en hundring eller så utan att de egna kusarna får gå hungriga i vinter?


Fast just nu känner jag mig lite vrång och tjurig eftersom jag precis fått reda på att jag troligen bara skulle krångla till det för Svenska Ridsportsförbundet om jag blev insläppt i etablissemanget. Eftersom jag tydligen pga av för mycket tittande på John Wayne filmer aldrig någonsin kommer att acceptera att ha hjälm på huvudet. Samt enligt uppgift inte bara kan nöja mig med att rida western, utan prompt måste göra det till en livsstil också (?).


Så jag funderar nog tills i morgon om jag ska bidra med en slant eller så. Till Sara alltså. Till RF är jag nog bara  tacksam om jag slipper bli tvångsansluten...

För stötestenen är ju knappast hjälmtvånget utan om man vill tillhöra en organisation med så låg kunskapsnivå och så fördomsfullt förhållningssätt.


Henrik har skrivit ett rätt roligt inlägg om det hela. I hans blogg kan ni även se orignaltexten från Ridsports egen Lasse Anrell wannabe Jörgen Ottosson.  Debatt pågår även på Ridsports hemsida, men hur öppen den blir styrs nog tyvärr av hr Ottosson som även är moderator på webben...


Nä, nu ska jag och min gigantiska cowboyhatt gå och lägga mig! För hatt har vi så klart dygnet runt, hur skulle det annars se ut...


Kanske bäst man tar och studerar sin förväntade husgud lite närmare också så man kan uppfylla alla fördomar ordentligt!


 





“I won't be wronged, I won't be insulted, and I won't be laid a hand on. I don't do these things to other people, and I require the same from them."

 

 






Av Maria - 23 oktober 2012 22:53

I helgen skrämde Boogie verkligen slag på oss. Ebba hade redan i lördags tyckt att hon var lite ofräsch på något diffust sätt, så de hade mest jobbat i skritt. Därför var planen på söndagen att kolla igenom henne ordentligt och longera lite för att se hur hon rörde sig. Boogie själv verkade inte ha planer på att göra något ö h t. Hon låg i ligghallen och såg ganska trött ut. En stallkamrat berättade att hon stannat till för att kolla att hon verkligen andades när hon tog in sin häst. När jag gick ut till henne fick jag gosa och dutta lite hur som helst en stund innan hon reste sig.
Vi gick igenom ben och hovar, tog temp och grejade utan att hitta något avvikande. Hon har varit lite lös i magen ett tag så det fanns lite att städa i svans och akterparti. Flera hästar är lösa i magen, Hottis med. Hösilaget de får nu är ganska blött. Jag vet inte om det påverkar?
Så gick vi in i ridhuset, och då hinner vi bara gå några meter så säckar hela hästen liksom ihop. Hon bara lägger sig ned. På de fem år jag haft henne har hon ALDRIG lagt sig i ett ridhus eller på en ridbana. Jag har verkligen försökt få henne till det, t ex genom att släppa lös henne nyduschad. Jag vill ju få en chans att fånga beteendet och belöna så jag kan få ett läggande på signal så småningom. Men icke ett endaste tillfälle på fem år.
Eftersom det sitter som i ryggmärgen försökte jag belöna, men hon ville inte ha snask. Hon rullade sig lite, sen la hon sig platt på sidan med utsträckt hals och bara blundade. Ebba och jag tänkte nog båda att nu dör hon. Eftersom vi aldrig sett henne sådan med oss så nära inpå. Men hon reste sig efter en stund. Efter lite dividerande provade vi att longera. Jag tyckte dels att hon såg smal ut, för att vara Boogie alltså. Buklinjen var mer uppdragen än normalt. I traven höll hon igen och så stel ut bak. Som om hon höll in rumpan. När vi gjorde i ordning henne hade hon bajsat två stora och rätt lösa lass. Under longeringen lyfte hon på svansen ett flertal tillfällen och släppte småkluttar. När vi lyssnade fanns gott om tarmljud. Så stopp i maskineriet var det inte, snarare det motsatta.
Så fort vi inte drev på såg hon ut att bara vilja somna. Som sagt ingen temp.
Jörgen var iväg någonstans i landet och installerade Active Stable så han kunde inte svara på hur hon ätit under dygnet. Vi satte Boogie i en sjukbox med lite hösilage och vatten tills vidare och bestämde att vi skulle komma tillbaka och kolla henne tillsammans med Jörgen när han hunnit hem. Boogie plockade lite halvhjärtat med hösilaget och gick sedan in i boxen för att sova.
När jag kom tillbaka vid 22-tiden såg hon lite piggare ut, och det mesta av höet var borta. Jag tog ned henne till groomingen och tempade. Fortfarande normal temp. Jörgen dök upp och hade kollat datalistorna. Hon hade ätit normalt hela dygnet. Jag tog in henne i ridhuset och hon var mycket mera med och intresserad av interaktion än på efterniddagen. Vi bestämde ändå att hon skulle få vila i sjukavdelningen under natten. Där hade hon sällskap i boxen bredvid av Joey, Susannnes nyinköpta häst, som stod i inskolningsboxen.
Så hem och sova lite innan det var dags att kolla henne igen på morgonen innan jobbet. Hon hade inte ätit allt under natten, men det mesta samt gjort slut på vattnet. Hon hade även gjort ett antal högar som bättre ut än gårdagens. Fortfarande normal temp. Hon fick gå ut i Active Stable igen i väntan på Kristin. Måndagar är ju medryttardag för Boogie!
På jobbet fick jag sedan sms att Boogie känts ok och haft öronen framåt, men varit lite seg. Så skönt att ha en medis som man vet känner in hästen :)
Ingen aning om vad som var problemet, men något med magen lär det ju ha varit? Har införskaffat Kraffts Mag & Tarm nu. Det har i kört förut vid längre resor och tävlingar.
Ikväll såg hon pigg ut igen, men jag var trött i stället, så vi bara myste o pysslade lite i groomingen. Var förresten andra gången på en vecka som jag inte hittat henne i mörkret och hon i stället har letat upp mig! Gullehäst!

Av Maria - 21 oktober 2012 13:38


Vi har som målsättning att köra varannan lördag (ojämna veckor) men pga krock med något annat evenemang i ridhuset den 10 november blir det lite orytmiskt under hösten. Hoppas det går bra att komma ihåg datumen ändå!


ALLA är välkomna, det är en väldigt viktig grundprincip för oss! Man ska kunna ha kul och träna samarbete med sin häst oavsett bakgrund, erfarenhet, hästsort, utrustning osv. 


Eftersom några av oss vill träna med tävling i sikte behöver vi erbjuda möjlighet att även rida kombinationer och hela mönster. Därför kommer vi framöver att dela upp träningarna i två delar. Först en timme där man kan träna på enskilda hinder. Sedan en timme där vi turas om att rida en och en på hindren. Trail är ju inte bara själva hindren utan minst lika mycket hur man förbereder sin häst och planerar vägen till nästa hinder. Inte helt olikt hoppning, fast i slow motion   


Alla som vill kommer att kunna vara med under timme två också, även om man är total nybörjare. Man kan börja med enkla kombinationer, bara ett par hinder efter varandra och i de gångarter man känner sig bekväm med. En fördel är ju då om man provat på hindren ordentligt under timme ett så klart!


För hästar som bor på Wiggeby behövs ingen föranmälan. För ekipage utifrån är vi glada för en anmälan på mail, se mina kontaktuppgifter i länken till Canis Hundskola under länkar till höger.


Träningen är gratis och enligt principen alla hjälper varandra! Ridhusavgift 80 kr tillkommer för de hästar som inte bor på Wiggeby.


Varmt välkomna!


 

Av Maria - 19 oktober 2012 07:30


Hoppas och tror att gossarna har andra karriärer inplanerade och att dansandet bara har hobbyambition   



Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25 26 27
28
29
30
31
<<< Oktober 2012 >>>

Tidigare år

Arkiv

Kategorier

Sök i bloggen

Länkar

Följ bloggen

Följ Cowgirl up! med Blogkeen
Följ Cowgirl up! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se