är vi nu, sedan några dagar. Boogie, Hottis, Tabby och Lex har först gått i en hage för sig själva och blivit avmaskade. Igår fick de komma till en annan hage bredvid de andra så det kunde hälsas över staketet. Det gjordes det, och Billy upptäckte att han hade gamla bekanta bland nykomlingarna.Det syntes tydligt att han ogillade att det var ett staket emellan honom och Hottis!

Idag var det så dags för våra hästar att få gå in i Active Stable flocken. De skulle få träffa en utvald del först, och Tabby och Lex fick gå in först. Hur lyckat det blev vet jag inte. Det kändes som om våra hästar blev lite väl uppjagade över att deras tighta grupp splittrades upp. Tabby sprang för glatta livet och Boogie hann också bli alldeles sjöblöt av svett medan de letade efter vägar att ta sig in till varandra. Så när Boogie och Hottis fick gå in till de andra hade Tabby liksom förirrat sig bort i en annan del av lösdriftsområdet. Billy hade tålmodigt väntat på att Hottis och Boogie skulle komma in. I början var det väldigt röjigt med hästar överallt, och jag kom mig inte ens för att filma. Jag stod mest och höll andan, för Boogie ser väldigt liten ut när hon blir omringad och jagad av fullstora hästar. Huvva!

Jörgen tyckte det var för mycket spring och stängde ut några av hästarna så det skulle lugna ned sig. Där nånstans började jag filma, så det som syns på filmen är när Billy försöker få rå om Hottis och Boogie, samtidigt som  Tabby äntligen hittar tillbaka till sitt gäng. Vilket inte uppskattas av Billy...

När de fyras gäng så småningom grupperat ihop sig och börjat beta lite, så tyckte Jörgen det kunde vara så ett tag och skulle fortsätta med att introducera ihop hästar senare under dagen. Det var lite pirrigt att åka tillbaka till jobbet, kan jag säga.

Tabby har ett hököga på allt som försiggår runt om kring

Billys tålmodiga men målmedvetna närmanden t ex...

Kolla Tabbys öron!

När vi återvände på kvällen var alla hästar ihopsläppta. Det var inte helt harmoniskt ännu, men det är ju stora ytor och många som ska lära känna varandra, så det tar väl tid innan allas vägar har korsats ordentligt.

Vi trodde de våra skulle vara jättetrötta, men otroligt nog orkade både Tabby och Boogie med varsin lektion för Carolina alldeles utmärkt! Jag är dock helt slut som artist, så det får jag blogga mera om en annan gång!

 

Åsa

31 augusti 2012 11:35

Jag ser fram emot att följa hur det går på Wiggeby. Jag är nyfiken på hur ett active stable fungerar i praktiken!

 

Kim

31 augusti 2012 15:43

Hu ja! va orolig man blir när man ska släppa ihop hästar!!

Intressant att se hur de kände igen varandra, och hur viktigt det är för dem.
Och sorgligt om man tänker på hur vi separerar och blandar våra hästar...
Jag var ju tvungen att separera ett par här eftersom den ene, Merlin började bita och sparka Ambar, han var stressad för det var nya hästar i hagen bredvid.
Han fick gå själv ett par dag, men han var SÅÅÅ ledsen och stressad så jag fick klura på hur det skulle lösas.
Nu går han med min stöddiga lilla Nelly och det fungerar fint, hon håller hon på plats ;))

Ska bli så roligt att få veta hur det går för dina hästar i nya stallet.
Lär de sig snabbt vart de ska gå in och äta?
Kan de gå dit och små-äta eller är antalet gånger begränsat?

Håller tummarna för att det snart är lugnt och fint i gruppen!

http://varmt.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...