är vi nu, sedan några dagar. Boogie, Hottis, Tabby och Lex har först gått i en hage för sig själva och blivit avmaskade. Igår fick de komma till en annan hage bredvid de andra så det kunde hälsas över staketet. Det gjordes det, och Billy upptäckte att han hade gamla bekanta bland nykomlingarna.Det syntes tydligt att han ogillade att det var ett staket emellan honom och Hottis!

Idag var det så dags för våra hästar att få gå in i Active Stable flocken. De skulle få träffa en utvald del först, och Tabby och Lex fick gå in först. Hur lyckat det blev vet jag inte. Det kändes som om våra hästar blev lite väl uppjagade över att deras tighta grupp splittrades upp. Tabby sprang för glatta livet och Boogie hann också bli alldeles sjöblöt av svett medan de letade efter vägar att ta sig in till varandra. Så när Boogie och Hottis fick gå in till de andra hade Tabby liksom förirrat sig bort i en annan del av lösdriftsområdet. Billy hade tålmodigt väntat på att Hottis och Boogie skulle komma in. I början var det väldigt röjigt med hästar överallt, och jag kom mig inte ens för att filma. Jag stod mest och höll andan, för Boogie ser väldigt liten ut när hon blir omringad och jagad av fullstora hästar. Huvva!

Jörgen tyckte det var för mycket spring och stängde ut några av hästarna så det skulle lugna ned sig. Där nånstans började jag filma, så det som syns på filmen är när Billy försöker få rå om Hottis och Boogie, samtidigt som  Tabby äntligen hittar tillbaka till sitt gäng. Vilket inte uppskattas av Billy...

När de fyras gäng så småningom grupperat ihop sig och börjat beta lite, så tyckte Jörgen det kunde vara så ett tag och skulle fortsätta med att introducera ihop hästar senare under dagen. Det var lite pirrigt att åka tillbaka till jobbet, kan jag säga.

Tabby har ett hököga på allt som försiggår runt om kring

Billys tålmodiga men målmedvetna närmanden t ex...

Kolla Tabbys öron!

När vi återvände på kvällen var alla hästar ihopsläppta. Det var inte helt harmoniskt ännu, men det är ju stora ytor och många som ska lära känna varandra, så det tar väl tid innan allas vägar har korsats ordentligt.

Vi trodde de våra skulle vara jättetrötta, men otroligt nog orkade både Tabby och Boogie med varsin lektion för Carolina alldeles utmärkt! Jag är dock helt slut som artist, så det får jag blogga mera om en annan gång!