är vi nu, sedan några dagar. Boogie, Hottis, Tabby och Lex har först gått i en hage för sig själva och blivit avmaskade. Igår fick de komma till en annan hage bredvid de andra så det kunde hälsas över staketet. Det gjordes det, och Billy upptäckte att han hade gamla bekanta bland nykomlingarna.Det syntes tydligt att han ogillade att det var ett staket emellan honom och Hottis!

Idag var det så dags för våra hästar att få gå in i Active Stable flocken. De skulle få träffa en utvald del först, och Tabby och Lex fick gå in först. Hur lyckat det blev vet jag inte. Det kändes som om våra hästar blev lite väl uppjagade över att deras tighta grupp splittrades upp. Tabby sprang för glatta livet och Boogie hann också bli alldeles sjöblöt av svett medan de letade efter vägar att ta sig in till varandra. Så när Boogie och Hottis fick gå in till de andra hade Tabby liksom förirrat sig bort i en annan del av lösdriftsområdet. Billy hade tålmodigt väntat på att Hottis och Boogie skulle komma in. I början var det väldigt röjigt med hästar överallt, och jag kom mig inte ens för att filma. Jag stod mest och höll andan, för Boogie ser väldigt liten ut när hon blir omringad och jagad av fullstora hästar. Huvva!

Jörgen tyckte det var för mycket spring och stängde ut några av hästarna så det skulle lugna ned sig. Där nånstans började jag filma, så det som syns på filmen är när Billy försöker få rå om Hottis och Boogie, samtidigt som  Tabby äntligen hittar tillbaka till sitt gäng. Vilket inte uppskattas av Billy...

När de fyras gäng så småningom grupperat ihop sig och börjat beta lite, så tyckte Jörgen det kunde vara så ett tag och skulle fortsätta med att introducera ihop hästar senare under dagen. Det var lite pirrigt att åka tillbaka till jobbet, kan jag säga.

Tabby har ett hököga på allt som försiggår runt om kring

Billys tålmodiga men målmedvetna närmanden t ex...

Kolla Tabbys öron!

När vi återvände på kvällen var alla hästar ihopsläppta. Det var inte helt harmoniskt ännu, men det är ju stora ytor och många som ska lära känna varandra, så det tar väl tid innan allas vägar har korsats ordentligt.

Vi trodde de våra skulle vara jättetrötta, men otroligt nog orkade både Tabby och Boogie med varsin lektion för Carolina alldeles utmärkt! Jag är dock helt slut som artist, så det får jag blogga mera om en annan gång!

Jag har för första gången i mitt liv lagt ut en kontaktannons. Eller, det känns nästan så, fast det är inte gubben jag vill byta ut, det är en medryttare jag söker.

Hittills har vi aldrig haft någon. Tvärtom har vi tidigare nästan varit för många på Boogie, så jag tyckt att jag knappt fått rida ordentligt själv. Men nu när vi inte längre har tillgång till Anki på daglig basis, och Ebba får allt mer med både skolan och den egna hästen som uppnått ridbar ålder, är det numera mest jag som rider. Vilket så klart är kul och utvecklande för mig och för min relation till Boogie. Men det ÄR svårt att hinna alla dagar och Boogie mår och går bäst när hon jobbar ofta.Så tanken på lite hjälp ibland har smugit sig in.

Fast jag är rätt kluven till konceptet. Låter inte kul när andra gnäller på sina medryttare för att de inte dyker upp när de ska eller gör "fel" med hästen. Ser heller inte schysst ut när medryttaren träffar hästen oftare och tar ett större ansvar än hästägaren. Men i vår närhet har vi också sett några fina exempel på när medrytteriet blir ett roligt och givande samarbetsprojekt kring en hästs välbefinnande och träning.

Så kanske finns det en sådan person för oss också, som skulle kunna bli en i "teamet" runt Boogie?

Någon som vill jobba belöningsbaserat med häst, det är nog det viktigaste! Kanske med tidigare erfarenhet av klickerträning från hund som nu vill prova på häst också?

Gärna någon som tycker det är kul att följa med på träningar och clinics, och grooma när vi tävlar och kanske t o m vilja tävla själv så småningom?

Tidigare vana vid just westernridning är inte alls nödvändigt! Det vi gör med Boogie är ändå för det mesta så olikt "vanlig" westernridning"   Det går också lika bra att rida henne i engelsk utrustning om man är mer komfortabel med det.

En vardag i veckan och en helgdag i månaden tänkte vi oss till att börja med.

Eftersom Boogie kommer att stå i ett Active Stable fr o m september så  behöver man varken mocka eller göra höpåsar eller några stallpass ö h t, det är  bara ridning och pyssel med själva hästen 

Bil behövs inte heller, man kan gå från pendelstation Rosersberg på 8 min. Inte heller behöver man vara vuxen, det går precis lika bra med en ungdom! Det är personkemi och intresse för vårt sätt att träna och hålla häst som avgör!

Har annonserat på Hästnet och Medryttare.nu. Det blir spännande att se om vi hittar någon! Gör vi inte det får det vara! Det handlar inte om ekonomi (även om jag satt 600 kr/mån som något slags mått på seriositet och engagemang), det handlar om avlastning med gott samvete, och det blir det bara om det är rätt person!

Någon som känner sig intresserad eller vet någon som skulle passa?   

Idag hade jag filmare tillgänglig igen, så här kommer en snutt på hur vi fortsatt.

Jag har nu fokus på att vänster bak ska vara stilla (pivot leg). Då behöver hon ha vikten på det. Och jag behöver lära mig se när hon lägger vikten på det respektive flyttar vikten till andra bakbenet.

Efter pausen försökte jag titta mer på bakdelen än på själva foten, för att bli lite rakare själv och för att när foten väl flyttar är det liksom försent. Jag måste alltså lära mig se andra små mikrorörelser som talar om hur hon tänker lägga vikten.

Svårt...

Tyckte Ebba försvann lite oförklarligt mitt i stallsysslorna. Några år tillsammans med henne och Hottis har dock lärt mig var jag ska leta. Hon hade så klart fått syn på en myshög nere i hagen...

 och smygit dit för att sällskapa.

 Dålig zoom på mobilen, och Hottis blev för nyfiken när jag kom närmare. Ebba fick dock lite grabbsnooze på nära håll med sin mobil:

Brother from another mother   

Sedan tyckte Hottis att det räckte med middagssovandet och började diskret terrorisera tröttmössan Lex genom att i princip beta mellan hans tår.

Men är man trött så är man. I alla fall om man heter Lex.

Han låg kvar och snarkade tills hans matte dök upp.

PS. Det som ser ut som skrap på Lex bog är kåda. Finns sköna träd att klia sig mot i dungen...

Småkillarna går just nu för sig själva för lite stödmatning åt framför allt Lex, medan damerna är kvar i den urbetade sommarhagen för att banta. Damerna är inte nöjda, de anser att de svälter. Gräset är inte alls slut, det är bara att man kanske inte kan moffa in ett halvkilo per tugga lika enkelt längre...

Känns inte heller alldeles rätt att dela på den fina, mysiga gruppen... Så vi kanske stuvar om lite igen inför helgen, när Boogie ska på träningshelg hos Carolina och Tabby behöver killarnas sällskap...

I kväll red vi ut en härlig tur till Venngarn med Helene & Tabby och Catrine & Eikar samt yrmössorna Wille och Tosca. Boogie och Tabby är ju vana vid varsina skållade popcorntroll runt benen, Eikar var lite mer skeptisk. Inte till att ha dem runt benen, då visste han ju var och vad de var. Näe, det var när Tosca lekte träsktroll upp och ned ur diken och vattensamlingar som han funderade på om det nog inte var ett fjordingätande litet monster vi tagit med.

Boogie var pigg och glad!

(Red Boogie på banan igår också under Ebbas stränga öga, och hon börjar kännas helt OK igen. Skönt! Jäkla bromsar att ställa till det!)

I kväll skulle jag sedan ta upp grabbarna från storhagen till natthagen och bjuda på lite kraftfoder. man är ju van att tänka att hästar ska fodras på lite avstånd från varandra för att undvika konflikter.

Men det blev rena röran! Hur jag än försökte med byttorna skulle de prompt äta ur samma. Då menar jag inte på ett otrevligt "allt är mitt" sätt, utan tvärtom "killar som delar på ALLT" . Till slut stod jag och höll i båda byttorna som när man ska mata kalvar eller flasklamm, då blev de nöjda och kunde äta ut varsin burk! Så småningom kunde jag ställa ner byttorna på marken i alla fall.

Knasbollar   

Får mig att tänka på en av Märtas favvolåtar från Youtubeidolerna Nigahiga.

När jag var ner till Västergötland och tittade på Nationals fick jag också äntligen se min kompis Annsofies nya häst live!

Ett tolvårigt svenskt halvblod med dressyrstam, tror jag (Inte riktigt mitt område, så detaljerna fastnar inte riktigt i minnesbanken)

Vi testade så klart  lite klickerträning på Zorbin, som svarade jättefint på det! Hoppas hennes matte vågar utforska de möjligheter det innebär!

Sedan lekte vi amatörfotografer i knepigt kvällsljus.

Har hittat en suverän FB-grupp för klickerträning av häst som drivs av Peggy Hogan. Peggy erbjuder online kurser och har också en massa kortfattade, lättförståeliga videos och e-böcker man kan köpa på hennes hemsida.

Just nu testar hon FB som forum för en shapingkurs så vi (Boogie och jag) är med som försökskaniner.

Beteendet vi ska forma fram är en bakdelsvändning med vikten på inner bakben. En spin helt enkelt  

Boogie kan det väl hyfsat, inlärt på "vanligt" sätt, men nu ska man alltså forma fram det med endast positiv förstärkning och med fri häst.

Kursen går till så att man får några skriftliga anvisningar och videoexempel från Peggy. Sedan tränar man själv och filmar för att få feedback från Peggy och andra deltagare. Detta är ett nytt sätt att träna för mig, som tyvärr är jätteslö med att filma i vanliga fall. Väldigt lärorikt och intressant att få feedback av typen 01'22 hände det här och nästa gång det händer kan du prova så här i stället. Man kan ju gå tillbaka och titta hur många gånger som helst och fundera och klura   

Inte kan man heller protestera och säga att man inte alls viftade med handen eller så   

Peggy är också väldigt duktig på att ha positiv förstärkning som träningskoncept även för tvåbeningen!

Jag ha åstadkommit 4 filmklipp hittills, så här kommer de i kronologisk ordning

Första passet, dag 1

Andra passet, dag 1

Första passet, dag 2

Andra passet, dag 2

Det är tillåtet att fråga, tycka och tipsa!

Fast just nu är jag lite hög på att jag fick så trevlig feedback från Peggy och gruppen! Praise junkie? Who? Me?!

Fortsättning följer!

Här ett litet klipp från vår senaste lektion med Carolina. Vi jobbar med samling i traven. Jag ska försöka lära mig att inte gå med händerna så högt och parera. Sänker jag händerna jobbar Boogie bättre med ryggen. Generellt sett jobbar hästarna alltid bättre när vi inte är i vägen och stör...