Saker faller på plats igen. Boogie är inte bara frisk, nu  känns hon alldeles som vanligt i ridningen igen.

Det tog tre-fyra dagar av "normalt" arbete så var det färdigstudsat! Nu har jag till 100 % fått tillbaka trygga, stadiga, arbetssugna, samarbetsvilliga och lagom egensinniga Boogie igen. Hur mysigt som helst, vare sig vi ska långtygla, rida eller skogsmulla.  Funkar prima som lots till Hottis i skogen igen, så att han kan få fortsätta sin utbildning till skogsmulle också. Den gick ju temporärt i stå medan Boogie vilade från vrickningen.

Han är för söt i skogen, Hottis! Det är stenigt och bergigt, samt massor av blöta ställen i skogen vi har tillgång till. Efter ca 10 minuter är hårddisken fullmatad på lilleman och han börjar vingla och klippa med ögonlocken. Ni fattar ju själva, han måste ju TÄNKA och KONCENTRERA sig hela tiden, eftersom inget steg är det andra likt. Blir ju jobbigt i längden...

Boogie känns jättefräsch och fin i alla gångarter. Det är matte som är ringrostig och stel efter den hackiga period vi haft i ridningen sedan december. Långtyglandet utvecklas och vi får fler och fler övningar att gymnastisera med. Det är så vansinnigt roligt just nu, att jag får påminna mig om att jag måste rida också...

Carolina kommer och coachar varannan onsdag, och fyller på med flera krumelurer att jobba med. Jag hoppas vi kan titta lite på övningar i trav när hon kommer nu i veckan. Det såg ju så kul ut på Piet Bakker kursen, men jag har inte kunnat prova så mycket själv efter vrickningen. Nu har vi laborerat lite på egen hand efter igångssättningen igen.

Hmm, och det råkade bli lite galopper också. Jag kunde bara inte låta bli att klicka när hon spontant bjuder så fina samlade fattningar. Enligt min bedömning fina, jag litar inte helt på mitt omdöme när det gäller det motoriska på hästen. Men någonting var nog rätt och bra med det jag belönade för i går, för jag fick så himla fina fattningar i dag när jag red. När jag får henne i rätt klickermodus och hon börjar bjuda spontant, kommer hennes rygg upp och jag känner hur det blir bra kvalitet på galoppen från första språnget. Det är så jättehäftigt när man får till!

Det är också så kul hur det vi gör på de långa tyglarna smittar över på ridningen. Jag blir nästan nervös över hur jag ska förvalta det på bästa sätt!

Boogie-pärlan, nu lika cool och lättsam att hänga med som vanligt igen!

Boogie har fått en ny hagkompis. Ett 20 år gammalt quartersto, Tabby. En cool och vänlig dam så det funkar väldigt fint. Först fick de stå en dag och spana in varandra i sjukhagarna. Tabby bondade direkt med Boogie, och klagade högljutt när hon skulle gå och jobba. Boogie sa ingenting, men det är ju typiskt Boogie.

Det var sedan väldigt odramatiskt att släppa ihop dem. Lustigt nog ser det nu efter ett par dagar ut som om det är Boogie som tagit kommandot. I alla fall när det serveras lunch, eller ska tas in. Om jag är i hagen talar hon också väldigt tydligt om för Tabby att hon ska hålla sig undan. Min matte, mina morötter - pys! Tabby protesterar inte.

Ovant att se Boogie i denna position! Tidigare har det ju alltid varit jag som fått tala om för de andra märrarna att ge tusan i min häst när jag hämtar henne. Men där ser man, "rang" är inte ett nummer stämplat i pannan på hästen som vissa kan få det att låta. Det beror på... Tydligen tycker nu Boogie, 10 år gammal och i kanonform,  att i den här konstellationen passar det henne bättre att vara "ranghög" i stället för, som under de senaste fem åren, undergiven. Tabby verkar inte misstycka, och de hänger verkligen med varandra, viftar flugor och myser ihop. Det känns harmoniskt och tryggt.

Hottis har också fått en ny kompis. Eller om det är Zantos som fått en mini-me...?

Det går också prima. Fina, trygga killar som både kan busa och ta det lugnt tillsammans. Precis som det ska vara!

Popcornen har uppskattat de fina badmöjligheterna på jobbet. Ingen aning om vad vattentemperaturen ligger på, men tydligen helt ok enligt tanterna. Våren är här!