Gissningsvis är det fler hundtränare än jag är vakna sent i natt pga av det adrenalinpåslag som debattprogrammet Kvällsöppet orsakat.

Personligen avskyr jag det format som Kvällsöppet och andra debattprogram i TV erbjuder. Programmakarna har inget intresse av att belysa ett ämne från olika synvinklar på ett sakligt sätt. Nej, man vill bara göra "bra tv", så själva poängen blir liksom avbrutna meningar och folk som pratar i munnen på varandra. Jag tycker Natasja Ravenklint gjorde ett mycket bra jobb i det hopplösa formatet, och jag beundrar verkligen hennes lugn och saklighet när den ena grodan efter den andra hoppar ur "motståndarnas" trutar.

Jag är extremt, ruggigt besviken på SKK's flata inställning och är glad över att jag just nu inte bidrar med några slantar till den organisationen. Kommer det ny hund i hushållet som ska meriteras blir jag ju tvungen igen, och det kommer att bära mig emot!

Det känns så oerhört frustrerande att motståndet mot att få belöna är så inbyggt i människan att man hittar på alla möjliga idiotförklaringar till varför det inte skulle kunna vara möjligt att få fram pålitliga stabila beteenden på det viset. Hur man gömmer gammal tradition och vidskepelse bakom begrepp som "sunt förnuft" och "naturligt" och tycker att det räcker som motargument mot vetenskapligt beprövade metoder. Samma personer kanske hellre vill ha en vitlöksklyfta i örat i stället för antibiotika nästa gång de får bihåleinflammation? Eller varför inte ett korslagt silverbestick under sängen?

Någonstans är det väl lite sorgligt att så hängivna personer som faktiskt vigt sina liv i "hundens tjänst" aldrig kommer att få uppleva den ståpäls som uppstår när ens (tidigare hartokiga) hund lös på promenad snubblar på en tryckande hare som sprätter i väg i 120 och hunden vänder sig mot en med en uppsluppen "haha, nu tänker du kasta boll till mig" blick!

Inte heller kommer de någonsin att få uppleva att sitta på 500 kilo vältrimmat muskelknippe till häst när snöplogen plöstligt närmar sig med slamrande plogblad mot asfalten och dinglande kedjor som slår gnistor, känna hur varenda muskelfiber i hästkroppen spänner sig för (det naturliga beteendet) flykt, men sedan slappnar av för att vända huvudet mot ryttaren med blicken "Hey, I've got a clickertrainer on board and you're soooo gonna reward me for that thing"

Som Stenmark sa: "Hä löns int’ förklar’ för den som int’ begrip."

Men nog är det sorgligt med alla människor som som så gärna vill uppleva glädje, gemenskap och kommunikation med sina djur och ändå aldrig får uppleva det som vi "klickernördar" gör.

Just nu befinner jag mig i en fas i livet då jag inte alls har lust att informera och missionera. Jag vill just nu bara ha det riktigt bra med mina egna fyrfota. Tur att det finns andra som vill och kan. Man får väl turas om att hålla facklan kanske?

Nu ska jag radera rödhaken, rosenkvisten och stenåldersmannen från den lokala hårddisken och bara tänka på de runda fina volterna i förvänd galopp som Boogie och jag övade på tidigare i kväll (med hjälp av en handfull torkade äppelskivor med kanel. )

Stenmark, som inte pratade så mycket, sa nämligen något annat bra också:

"Jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag"

 

Katarina och Fixa

20 mars 2012 07:46

Klokt skrvet Maria!

http://www.helahunderiet.se

Maria

20 mars 2012 09:46

Tack!

 

Sara

20 mars 2012 09:00

Bra skrivet. Funderar också på att gå SKK.

Maria

20 mars 2012 09:52

Kanske ska tilläga att jag inte aktivt gått ur SKK. Med två pensionerade hundar och två aktiva tävlingshästar blev det snarare en naturlig omfördelning av föreningsavgifter till förmån för Aqha, Sqha, Nsba etc. Men eftersom jag älskar rashundar, bruks, och lydnad så blir väl SKK förr eller senare min förening igen. Får väl försöka bli en "bråkig" medlem i så fall...

 

Åsas Hundar

20 mars 2012 09:40

Älskar din vinkling - synd om dem som aldrig kommer att få uppleva de ögonblicken! Morgonen började inget vidare, men du har fått mig på bättre humör :)

http://www.asashundar.se

Maria

20 mars 2012 09:57

Det var ju kul att höra! Jag tänker verkligen dagligen på hur icke klickertränande har det så krångligt i relationen till sina djur. Trots att de älskar dem och bara vill gott för dem. Största problemen är egentligen inte att de använder straff, det är att de dessutom använder straff dåligt, eftersom de saknar kunskaper i inlärningspsykologi och beteendeanalys. Som hyresgäst i ett inackorderingsstall exponeras man ju för både det ena och det andra.

 

Ida Eklöf

20 mars 2012 10:04

Blev också rätt upprörd över diskussionen, men gillar inte diskussionsprogram på TV, de har ofta upplägget "bra TV" framför "bra diskussion". Den där känslan du beskriver, när ens djur hejdar sig att göra det som faller dem naturligt(hundar jagar, hästar flyr) för att istället vända sig mot en i förväntan av en belöning. Den känslan är otrolig. :)

http://spralleman.com

Maria

21 mars 2012 11:26

Eller hur! Den känslan kan man leva på länge!

 

Elisabet

20 mars 2012 22:10

Näe... det är ingen idé att förklara för den som inge begriper. Jag tror i mina positivare stunder är att gubbarna succesivt dör undan, men inser till min förtvivlan att det bara fyller på med nya!!
Fram för fler Dogge!

http://www.alstromer.se

Maria

21 mars 2012 11:27

Ja, det finns ju dessvärre "gubbar"i alla åldrar, och helt klart en del "kärringar" också ;)

 

Tina

21 mars 2012 12:57

Bra skrivet. Jag har inte sett debatten ännu och makens referat gjorde mig inte sugen. Han hade råkat zappa förbi och det som sas var enligt honom "Du har fel" Nej du har fel". Sådär trist som det alltid blir i debatter. Är det någon som tycker det är intressant. Man tittar väl mest för att man är intresserad av ämnet och blir lika besviken varje gång.
Fast mest irriterad är jag över Hans Rosengren i en tråd på fb där han försvarar alla typer av träning med att alla är olika. Jag gick ur SKK för flera år sedan och klarar mig utmärkt utan.

http://workinglabs.wordpress.com

 

AK

21 mars 2012 14:43

Bra skrivet!

http://bacillen.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...