Alla inlägg under augusti 2011

Av Maria - 27 augusti 2011 19:33


Pga av brist på bete, semestrande tränare och trassel med jourveckor och annat så tillbringar jag mycket mer tid i stallet än vad jag skulle vilja just nu. Tur då att man har att göra med de allra bästa och finaste pållar man kan tänka sig!


Denna vecka har det verkligen blivit mycket egen tid på tu man hand med kusarna. Alltså, jag gillar verkligen mina tvåbenta stallkompisar! Det är ett gäng supertrevliga och vettiga människor och  en positiv och ödmjuk anda i stallet.

Ändå så kan de här stunderna då man råkar vara alldeles själv på plats kännas helt gyllene! Omgiven av lugna fina hästar som mumsar, snusar och suckar av välbehag!


  

Okie var inte särskilt intresserad av höet idag, då han och Simply precis fått ny hage



Våra just nu 8 quartrar är nu uppdelade i tre grupper som funkar extremt bra! Eftersom betet tagit slut måste vi stödfodra. Det går så lugnt och finstämt till. Alla "pratar" med varandra med små bokstäver. En öronvickning hit eller dit talar

 om vilken höhög man gör anspråk på.


  

 Billy kommer helt av sig när han får syn på grannstallets hästar


Hottis går med Billy och Lillen, och ser helt trygg och avspänd ut. Förra året tyckte han ju att Lillen var lite "på" på sommarbetet, men nu har väl båda mognat på sig lite.


Farbröderna Okie och Simply verkar mycket nöjda med varandras sällskap och möjligheten till extra ransoner som inte Billy the King kommer åt!

Tanterna har sedan länge rangordning helt klart för sig, och tjafsar inte om den.

Och ja, här finns en tydlig rangordning, med Boogie sist. Men eftersom hon samtidigt är en självständig och smart liten rackare ser hon till att komma åt det hon behöver med list och tålamod...


Men just nu är Boogie på äventyr med Ebba hos Moa på Skällsta. 2 1/2 timme barbacka skogstur idag, det låter som gamla tider det! Utmärkt tjejer!

Kom ihåg:


 

ANNONS
Av Maria - 26 augusti 2011 21:08


Helt ok avslutning på första "riktiga" arbetsveckan att få intervallträna Boogie på vallen i kvällssolen!


  

Det var var andra gången totalt som vi provar konceptet, och jag famlar mig fam lite! Läs- och länktips med bra tips om intervallträning, helst för häst, mottages med tacksamhet!


Tidtagningen är lite meckig också. Man har ju liksom händerna fulla när man rider! Finns säkert jättebra teknik att inhandla någonstans?


Vi blir ungefär lika svettiga bägge två. Folk som tror att man åker när man rider har inte en susning!


 


En väldigt förnöjd känsla infinner sig alltid hos mig när jag fått jobba hästen så svettig att den måste duscha. Någon slags rest från mitt travtränarliv i ungdomen?


Avslutar med en bild på Johnnie som konsekvent vägrat delta i den allmänna morgonstressen som resten av hushållet virrat runt i denna första skolvecka.


 



ANNONS
Av Maria - 20 augusti 2011 14:14


 

Av Maria - 19 augusti 2011 16:06

     


Eleverna kommer i helgen

Av Maria - 17 augusti 2011 18:57


är det ett fasligt muttrande framför datorn och equinestreams sändningar om gångarter, härstamningar och vad som är "kvalitetshästar".


Hrrmph, såger både Boogie och jag. Boogies brorsa "Sly" har förresten redan kammat hem sitt EM-guld här i veckan. I Senior Working Cowhorse.


Så det är då inget fel på kvaliteten.


Vi har bara krånglat till det lite för oss genom att välja "fel" grenar...






Av Maria - 10 augusti 2011 08:57

Eftersom Boogie liksom tappade formen efter halva tävlingen, kändes det jättebra att redan ha en inbokad kontroll hos Axel på Brunmåla. Vi kör ett upplägg med kontroller efter flerdagarstävlingarna detta första tävlingsår efter skadan.


Första dagen hemma jobbade jag Boogie i skritt från marken med de långa tyglarna. Oj, vad trött hon var! Med hög belöningsfrekvens och kvalitet fick vi ändå till lite mjukgörande gympa.


 Igår for vi sedan till Brunmåla. Böjprov, longering på hårt och mjukt underlag och allmänt kläm och känn. Kan man tänka sig, Boogie såg riktigt bra ut! Inga som helst problem i frambenen, det såg väldigt fint ut, även på de små "elaka" volterna på hårt underlag. Inga som helst spår av skadan, trots en hård tävlingshelg på nytt underlag. Tjohoo!

Ryggen var också ok. Däremot fanns förklaringen till Boogies plötsliga tjurighet i "trötta" bakben. Diagnos: Träningsvärk/överansträngning. Behandling: mjuk "joggning" närmaste veckorna. Sedan förebyggande träning!


 För att klara en 4-dagars tävling behöver Boogie nämligen ännu bättre kondition. Axel förklarade pedagogiskt. Vårt nuvarande träningsupplägg innehåller mest teknikträning och styrketräning. När vi rider ut och travar och galopperar blir det motion, men inte kondition. För att öka musklernas syresättningsförmåga måste vi få upp flåset ordentligt med konditionsträning i form av intervallträning. Två dagar i veckan ska det vara galoppträning med 20 sekunders intensiva intervaller där man trycker på ordentligt. Antalet intervaller får man öka på gradvis. We can do that   

Sedan har man två dagar i veckan när man jobbar mera med styrka, t ex klättra, trav och galopp över bommar osv. Genom att göra ett veckoschema där man har växlar mellan styrka, flås och teknik får man en välbalanserad träning och en hållbar häst. Att lägga massor med tid på tekniken gör ju inte så stor nytta om hästen blir öm och trött och ändå inte orkar visa upp sina fina teknik under tävlingens alla dagar!

Enligt Axel har dressyrlandslaget har fått jobba på samma sätt, då man upptäckt att dressyrhästar ofta har för dålig grundkondition för att orka prestera på topp under flera dagar på de stora internationella mästerskapen. Så det kan säkert funka för oss med   



Väl på tävlingsplatsen behöver vi bli ännu duktigare på att plocka ut hästarna ur boxarna flera gånger om dagen och skritta, skritta, skritta, så de inte stelnar. Vi brukar vara ganska bra på det de dagar då de har få klasser. Men när de har många klasser utspridda över dagen tänker man att de behöver vila och vara i fred. Feltänk där, alltså!

När det gäller antalet klasser, så är det inte själva klasserna som tröttar ut. En trailrunda tar 3 minuter, och hästen blir inte ens anfådd. Nej, det är all framridning som sliter. Man vill hålla igång hästen så den är redo när klassen börjar. Så blir det fördröjningar och oklarheter och man bara harvar runt i röran bland alla hästar. Jag tror det finns en del vi kan göra annorlunda här också för att spara lite på Boogie.


Fylld av konstruktiva idéer och positiva tankar körde jag hemåt. Ett veterinärbesök som endast resulterar i ett recept på mera galoppträning kan man ju inte annat än bli glad av!


 

Av Maria - 8 augusti 2011 20:34


Årets upplaga av Nationals känns lite svårt att summera. På flera olika plan blev det inte riktigt som förväntat.

Tävlingen hade flyttats från traditionella Grevagården till Axevalla travbana. Axevallas stora körhall/ridhus har ett underlag som skulle vara bättre för reining än det Grevagården la in för ett par år sedan. Flytten verkar ha slagit väl ut, det var ca 200 hästar anmälda och stora klasser i de flesta grenar.

En travbana har förstås massor av gästboxar. Brunnby-hästarna Boogie, Simply och Okie fick stora, luftiga boxar i veterinärklinikens stall. Så högt i tak och jättebred stallgång att det gick prima att sitta upp inomhus för att slippa gegga ned chapsen.

Vi människor delade på två pyttesmå friggebodar med våningsängar i. Att duscha verkar vara mycket viktigt inom travet, både för tvåbeningar och fyrbeningar. Det fanns generöst med duschar för båda arterna överallt på området. Toaletter däremot, var det sparsmakat med.


Vi red i ridhuset första kvällen och kunde konstatera att underlaget var mjukt och ganska tungsprunget. Boogie kändes jättefin, pigg, nyfiken men samarbetsvillig.

Torsdagen var första tävlingsdagen, och då var det Novice klasser hela dagen. Jag hade bokat in Boogie på 2 st Trail klasser och 2 st Western Horsemanship. En av varje var Allbreeds Walk & Trot klasser, som jag avsåg att använda som uppvärmingsklasser inför de "riktiga" AQHA-poäng klassena. Först på schemat var trail. I Walk & Trot klassen var det samma bana som i den kommande Novice Amateur Trail, minus galoppen. Jag hade på förhand bestämt att ta galoppen ändå, som övning, och dessutom gå till två händer direkt Boogie behövde någon inramning.

Boogie var pigg och framåt på framridningen, men kändes cool. Det fanns inga tecken på att hon tänkte få spel på något, inget som hon verkade ladda på. Högtalarna var jämnt fördelade längs långsidan i stället för att sitta i ett kluster mitt över ridbanan. Det gick utmärkt att stå stilla vid startkonan medan föregående ryttare kryssade runt banan. Det kändes väldigt stabilt när vi startade rundan, hon var lyhörd och med. Jag valde ändå att göra en galoppfattning på två händer, för att få en riktigt bra som "minne" med in till nästa klass. Jag var väldigt nöjd med min medvetna diskningsrunda!

När det sedan blev dags för den "riktiga" klassen, Novice Amateur Trail, kändes Boogie lika stabil, så det var bara att försöka göra om det! Nu när det skulle vara galopp också, fanns det någa koner utställa som vi skulle lägga volten innanför, men det gick fint. Dagens snyggaste och tightaste galoppvolt stod dock Okie för, vars matte Marita vid banvandring suckat att det skulle bli alldeles för trångt för honom! Jag var hur som helst jättenöjd med min och Boogie insats. Hon var så himla ridbar, och det var så härligt att känna henne vara ungefär som hemma, i stället för att sitta på en spänd häst som hotar att brisera lite när som helst. Vår runda räckte till en score på 72 och en andra plats. Jag tror vi var 13-14 i klassen, så då blir det AQHA-poäng också! Vinnaren hade score 72.5 så det var hack-i-häl. Lite kul också med en trailklass där vinnaren heter Cowladys Shadow och tvåan Cow Cuttin Boogie... På tredjeplats hade vi stallkompisen Marita & Okie, på sin första AQHA-tävling!

Boogie fick sedan välförtjänt lunchvila. Jag valde också att stryka henne från W.Horsemanship Walk & Trot, eftersom hon inte verkade behöva vara in på banan extra mycket för att landa på denna tävling. Bättre då att spara på hennes ork till de klasser som betyder något.

Alltså gick vi direkt på Novice Amateur Western Horsemanship. Igen en cool häst som kan stå stilla och vänta på sin tur. Jag tyckte vi fick till ett hyffsat mönster, för att vara oss. I railwork är det svårt för mig att få en bra sits på långsidorna. Jag tycker jag studsar och far. Vi fick i alla fall placering,(domaren placerar 9) men jag minns inte vilken. Nöjd var jag i alla fall med min dag. Det har ju inte varit så ofta vi lyckats genomföra en hel Horsemanship klass utan missöden...


På fredagen hade vi inga klasser, då det var mest Halter och sedan kosseklasser. Vi tränade på utebanan i stället. Jag red dit själv på Boogie medan Simply och Okie stod kvar i stallet och ropade på henne. Boogie blev väldigt gapig och tittig, så jag fick en liten utmaning i att försöka få henne att landa igen. Mycket volter och sidförflyttningar. Så småningom hade jag en riktigt styrbar häst, även om hon undslapp sig ett gnägg då och då. Ebba kom förbi och la ut ett par bommar åt mig. Med hennes coachning fick jag så småningom fram bästa arbets-Boogie som med raska jämna bakben travade och galopperade små små volter över bommar på helt långa tyglar. Har aldrig i hela mitt liv gjort så fina galoppbommar på så lång tygel. Jag kände mig helt euforisk! Att det gick att vända stresspaketet så!


Väldigt stärkt av de två första dagarnas känsla hade jag höga ambitioner att verkligen RIDA på lördagen, precis så som vi gör hemma. Men se, det gick inte alls! Det var liksom en helt annan Boogie på lördagen. Som tyckte att usch vad du klämmer på min mage och fy vad mycket hästar det är i vägen på framridningen. Anki coachade och jag försökte verkligen våga ha skänkel på, men Boogie ville bara springa ifrån den i stället för att samla sig. Jag borde förstås tänkt och gjort som på torsdagen med den första klassen, som var en Allbreeds trail, och gått till två händer och stagat upp saker och ting. I stället red jag på alldeles för långa tyglar och hafsade runt till ingen nytta. Det blev inte mycket bättre till Amateur Trailen, så det blev för ryckigt och farigt och jag tror vi blev åtta eller nia.  Vi hade även Amateur Western Horsemanship på eftermiddagen, och Boogie var fortfarande grining och på rör-inte-min-mage-humör. Igen tyckte jag vi red mönstret bättre än det brukar bli på tävling för oss, men fortfarande inte bra nog! Dessutom två break of gait i railworken, ett när hon såg Anki vid räcket och ett bara för att jag tappade drivningen i en hörnpassering.

På pluskontot så kändes hon bara grining, aldrig på väg att flippa eller spöka på något. Hon klarade alla prisutdelningar med tjut, visslingar och fanfarer utan problem. Jag utmanade henne genom att placera oss under högtalare och inklämd nära andra hästar, men hon var helt cool.

På söndagen var det Ankis tur att tävla Boogie i NSBA trail och Senior Open Trail. Jag hade valt bort att tävla för egen del, eftersom jag ville Boogie skulle få slippa hattandet mellan två olika ryttare. Bättre att låta Anki själv få styra över framridning och annat. Boogie hade ett uppsvullet öga som hon förmodligen gnuggat spån i. Det har hänt förut på tävling nämligen. Dessutom var bakbenen lite galliga och hon var fortfarande rädd om magen. Hon såg tjurig och spänd ut även för Anki. Det kändes både trist och samtidigt lite bra. Hon är inte lätt att rida fint när hon känns så där, det är alltså inte bara jag som gör helt galet. Boogie blev trea i NSBA Open och nia i Senior Trailen. Inga medaljer i år alltså.


Lite fundersam är jag över utvecklingen på denna tävling. Boogie brukar ju normalt sett inte funka så bra de första dagarna för att sedan landa och bli sig själv. Nu var det tvärtom. Hon började fint och slutade spänd och tjurig. Dock var hon aldrig stissig eller ens i närheten av att flippa ur på något på hela tävlingen. Så jag undrar vad som hände mellan fredagen och lördagen. Om det var sto-pms som slog till eller om hon fick träningsvärk. Det känns skönt att vi redan har en check på Brunmåla inbokad till i morgon.


En annan mycket tråkig händelse som la sordin över hela tävlingen var att Boogies boxgranne, både hemma och på tävlingen, Okie skadade sig. Så illa att han hamnade på Skara Djursjukhus, där han ännu är kvar. Riktigt vad som hände vet ingen, Marita hittade honom blockhalt i boxen på fredag eftermiddag. På morgonpromenaden var han pigg och fräsch, några timmar senare kunde han inte stödja på bakbenet. Utredning pågår och han kan inte flyttas hem ännu. Usch så hemskt att inte få ta med sig hästen hem!


Bella & Emils Simply höll sig tack och lov fräsch och gjorde flera fina insatser under helgen! Bl a vinst i Novice Amateur Hunt Seat Equitation!

Ingen slump kanske att han var den enda hästen som jag kom mig för att fota under helgen!


 



Av Maria - 2 augusti 2011 23:12


Boogie är nu dubbelbadad, friserad och inpackad. Det mesta är faktiskt inpackat. Utom Hottis ben, som nu plöstligt klarar sig i det fria, när såret ÄNTLIGEN gått ihop.

Så det blir åka av i morgon. Mot Axevalla!


  Om Batman hade haft häst, hade den kanske sett ut så här?



Presentation

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 20
21
22
23
24
25
26 27
28
29
30
31
<<< Augusti 2011 >>>

Tidigare år

Arkiv

Kategorier

Sök i bloggen

Länkar

Följ bloggen

Följ Cowgirl up! med Blogkeen
Följ Cowgirl up! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se