OK, för att det nu inte ska verka som om jag BARA tittar på TV nu för tiden, vill jag börja med att säga att jag jobbar som ett litet arbetsbi just nu. Av någon anledning är det extremt mycket på jobbet samtidigt som jag jobbar lite extra i firman. Många procent blir det. Tur att jag gillar mitt jobb!

Idag gick pusslet inte alldeles ihop då jag behövde hund i en arbetsuppgift och sedan inte hade tid att skjutsa hem dem innan nästa. Men jag har ju världens bästa smuggelhundar, tysta, diskreta och väldigt tålmodiga, så de har passat kontoret åt mig medan jag sprang på diverse möten. Min allra bästa jobbarkompisar   

Med knasiga arbetstider är Svt Play toppen! Nästa söndags Ponnyakuten ligger redan ute, och gästas av reiningtränaren Peter Ljungberg. Han visar lite reiningmanövrar på sin hingst, och barnen sitter med gapande munnar och förundras över hur bra hästen lyssnar på lång tygel. Med tanke på hur deras egna ponnier uppför sig (jag sitter med hjärtat i halsgropen när de rider själva på sina medhavda galenpannor) blir det lite tragikomiskt att det är så viktigt att hämta skyddsväst och hjälm innan de ska få provsitta lite på Peters häst.

Sedan blir jag lite nyfiken på vad t ex Ann-Louise tycker om Peters råd att inte greja med mulen på hingstar, eftersom de då tror att man föltuggar och är underlägsen...

Klart godkänt inhopp av Peter Ljungberg i alla fall, och trevlig PR för westernridning   

Jag fortsätter gilla Ponnyakuten, och tycker att det är ett oändligt mycket vettigare och proffsigare "makeover" program än alla hundvarianter.  Självklart skulle man kunna önska fritt och ha ett program som uteslutande fokuserar på belöningsbaserad hästträning, men det här duger bra så länge...

De tränare som kommit till tals hittills betonar vikten av att inte gå i strid med hästen, inte vara för hårdhänt osv. De ger också bra positiv feedback till ryttarna = trevlig människopedagogik.

Här på temat släppa kontroll för att få kontroll!

Nu ska jag avrunda kvällen med lite experimentell psykologi!

 

Tina

17 februari 2011 16:16

Kollade vetenskapens värld och man kan ju undra vem som var tokigast, patienen eller doktorn.

http://workinglabs.wordpress.com

Maria

17 februari 2011 21:09

Ja, eller hur! Men utan en och annan tokig doktor och forskare hade vi nog vetat mycket mindre. Patient H.M har ju t ex varit helt avgörande för minnesforskningen.

 

Ann-Louise

21 februari 2011 11:08

Ha haha... var får de allt ifrån?? Jag tror att det är gravt att underskatta hästarnas intelligens! De förstår nog att vi inte är hästar och att våra händer inte är några mular =D! Vårt samspel med hästarna hade sett helt annorlunda ut i annat fall. Jag hade då inte velat vara med om de behandlat oss som de kan göra med varandra. Hade hingstpojkarna slagits med mig som de har gjort någon gång med varandra, då hade jag varit död inom ca 30 sek. Det hade räckt att de bara hade lekt med mig som de leker med varandra hade det varit över.

Men detta har väl samma rötter som vi har haft inom hunderiet... Att man ska gå först genom dörrar. Människan ska äta först innan hunden får. Om man kissar och hunden kissar över ska den ha stryk. Man ska korrigera hunden genom att bita den över näsan eftersom det hade en annan hund gjort o.s.v För annars tar den över och tror att vi är ranglåga.
Vi som inte kör de reglerna har väl inte märkt några problem eller!?

http://hastochhund.bloggagratis.se

 

Maria Y

21 februari 2011 17:28

Ann-Louise: Att vi inte har märkt några ledarskapsproblem beror på att våra djur redan tagit över, och manipulerat oss så totalt att vi inte ens begriper hur fullkomligt facktappade vi är...

Men det verkar ju gå bra ändå ;-)

 

Ann-Louise

22 februari 2011 20:33

Aha det är så det är =D!!!! Såklart =D!!!!

http://hastochhund.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...