I januari var vi alldeles nyblivna unghästägare.

I februari hade Hottis redan börjat i Ebbas alldeles egna miljöträningsprogram, medan  Boogie och jag racade glatt i snön med våra stallkompisar.    

En riktigt härlig vinter var det på många sätt!

Men våren kom så sakta framåt mars

och vi firade Lars 50-årsdag i London där våren kommit ännu längre

I april var det dags för Hottentotten att säga adjö till sin fulländade manlighet, och vi fick sedan prova på hur mycket problembeteende man kan få fram på en liten vecka när en unghäst ska hållas isolerad från polarna i en liten sjukhage. 

Finbesök i stallet hade vi visst också, "den ofrivilliga hästtjejen":

Sedan kom ödesmånaden maj...

Började fint med clinic, lastträning och alla andra trevliga förberedelser för säsongens första tävling

Sedan mycket lyckad tävling för Skällsta-gänget i Strängnäs

medan maken dansade av sig hälsenan hemma i gillestugan...  

          ...även Hottis såg till att bli justerad och hamnade till slut på hästkliniken i flera dagar med dropp och drän

Inte nog med det, Boogie blev tvärhalt en vecka efter tävlingen, en sträckning trodde vi först...

     Men hundarna mådde bra i alla fall!

I juni var Boogie fortfarande halt och hade dessutom lyckats få ett sticksår i buken och fick boxvila i tio dagar.

Vi hade en underbar kurs i Kroppsspråk med härliga Ellen Ofstad

            som lärde oss allt om Powerpupper!

         Hottis växte och frodades på sommarbetet

medan Boogie åkte in och ut på kliniken med allt dystrare framtidsutsikter

Lars och jag firade 25-årsjubileum som par, men foten hade han fortfarande i paket!

 Juli månad var tung och dyster pga av Boogies deprimerande turer till kliniken och allt trassel och pyssel med att få livet drägligt för en häst som skulle vara ensam i stallet när alla andra var på sommarbete och ingen stallskötsel fanns att tillgå.  

Men några ljuspunkter fanns det:

       Hottis och Ebbas första tävling som de genomförde med bravur!

Härliga spa-dagar med Märta på Yasuragi!

   Sedan kom augusti med nya ljusglimtar:

   Ebba och Hottis på Nationals

Härliga dagar i Frankrike med en kompis

samt veterinärbyte för Boogie och en helt ny framtid!

I september passade stallbästisarna Moa och Ebba på att ha extra kul ihop

           innan de pga av diverse vuxenbeslut inte längre skulle ha hästar i samma stall.

Sedan flyttade Boogie, Hottis och de flesta av våra stallkompisar med vår tränare Anki till hennes nya stall i Märsta.

Boogies rehabilitering gick framåt, helt enligt nya veterinärens plan. Synd att Stella inte hade samma tur! Hon skulle bara ta bort ett ofarligt lipom, och hamnade i en flera månader lång mardröm med halskragar, infektioner, dränslangar, öron- och ögoninflammationer och ett jätteksem. Huvva!

Oktober månad kom med hösten förstås. Så vackert när man jobbar där jag gör!

Men det är verkligen inte bara utsikten som gör att jag älskar mitt jobb! Att få jobba med ungdomar är så fenomenalt roligt, och att få göra det tillsammans med superproffsiga medarbetare och med en arbetsgivare som respekterar psykologprofessionen - det är helt underbart!

Hottis och Boogie verkade trivas prima i sitt nya, hemtrevliga stall!

   Boogie fick farthinder för att hålla sig till rehab-planen, som nu faktiskt kommit i fas IGÅNGSÄTTNING!!!

November månad med regn och rusk och mörker, men för familjen Y var det faktiskt ljusare än på länge! Boogie igångsatt, Stellas sår läkte äntligen och även maken började återfå ett alltmer normalt rörelsemönster.

     Clinic-premiär på Brunnby, och Boogie fick vara med på lite "tävlingsmässig träning" med publikjubel och hög musik!

December månad satte liksom ned foten redan från start och talade om att vi skulle ha en riktig vinter i år igen!

Inte mig emot!

           ADVENTuredog handlade om Hunden i TV, och var en intressant happening att vara med på!

Jul firade vi så klart med alla våra härliga djur, samt  en och annan släkting !

Sedan avrundade vi året med att bli riktigt eländigt dunderförkylda och höll så när på att missa vårt traditionsenliga Nyårsfirande med våra härliga vänner. Men Nezeril, Ipren och envishet, samt vänner med förhoppningsvis starkt immunförsvar,  gjorde att allt blev som det skulle ändå!

HAPPY END 2010!