Dean Holden, som vann Amateur Cutting på World Show igår verkar vara en ödmjuk fin kille. Han kom 2:a på World Show 2005, 2006 och 2007 men i år var det visst hans tur att vinna, trots att hans häst Willys The Boss var med om en trailer-olycka för en månad sedan.

Så häst säger han om sin häst:

“He’s a fun horse to ride. He’s quick, he’s a great stopper. He makes me look like I know what I’m doing. I’m thankful to God that he sent that horse to me.”

Så tackar han sina medhjälpare ordentligt också!

Äntligen! Fredags-trail! Efter en lång och intensiv arbetsdag får man ny energi när man har en liten glad häst som vill springa in i ridhuset när hon ser bommarna och hör musiken från stereon!

Det finns faktiskt en hel del man KAN göra med 45 min skritt och 15 min trav på raka spår! Skritta upphöjda zick-zack bommar + vattenmatta + upphöjda bommar t.ex Trava några bommar. Träna på att rygga rakt och långsamt mellan bommar.

 Just det sista är ett huvudbry. Boogie-bus tycker att rygga, det gör man så fort man kan. Jag önskar mig en sansad ryggning där jag hinner ge nya signaler om vad jag vill ha i varje steg. I kväll tycker jag att vi hittade rätt till slut. Genom att massor av gånger klicka för den första lilla rörelsen bakåt fick jag ned tempot betydligt! Så att jag till slut kunde växla mellan ett och två steg bakåt utan att tempot gick upp. Den lilla avvaktan inför nästa steg skapas då av belöningsförväntan efter första rörelsen bakåt. En början att bygga vidare på   

Vi har definitivt lyckats värdeladda arbetet över bommar, så till den grad att Boogie försöker lämna arbetet längs fyrkantsspåret för att sticka i väg till bommarna! När det väl är dags att ta en vända över bommarna så speedar hon upp, och det är ju kul att hon vill så mycket, men blir fel i trail-sammanhang. Så då får man tänka Premack och bara låta henne faktiskt ta bommarna när tempot är rätt.

Roliga lyxproblem!

Mitt i alltihopa dök några av de vi delar ridhus med upp och frågade försynt om det var OK att de kom in med sina hästar. I min värld självklart, ju fler desto bättre, ju mer stök och bök på träning , desto coolare hästar på tävling!

Senare frågade samma personer om det var OK för mig att de "smög ut igen". Tröga jag  förstod inte frågan och svarade att ni får gärna gå ut med buller och bång om ni vill det. Och kom sedan på att det i andras världar inte är helt självklart att alla hästar behärskar grundfärdigheten "Vistas själv i ridhuset" eller välkomnar tillfället att öva mer på detta. Hmm, undrar just hur många gånger jag begått etikettsbrottet "lämna annan ryttare i sticket" för att jag inte förstått detta. Jisses, man lever i sin egen (western)bubbla!

Min knasiga lilla klickerhäst var alldeles till sig och erbjöd alla tricks hon kunde komma på, pussades, stretchade höger och vänster och krumbuktade sig igenom hela avsadlings- och pyjamasproceduren. 

Har skrittat Boogie i 50 minuter och travat henne 2 x 5 minuter. Hon känns jättefin!

Stellas eksem är i princip helt borta men vi har behållit tratten på i några dagar extra  för säkerhets skull. Har krånglat med detta i ett par månader nu, så varför skynda på...

Alla läxor gjorda.

House, Glappet eller All Creatures Great & Small-boxen kontra World Show online? Välfärdsproblem som splittrar familjen en torsdagskväll.

Tur man har vänner och bekanta som dammsuger nätet i jakt på intressanta videoklipp att förgylla fikapausen med.

Ur dagen skörd:

Och för att lätta upp stämningen lite för de som eventuellt tycker insekter är lite läbbiga, här kommer 100 % ren och skär gullighet:

Om allt hade gått som Boogies uppfödare planerat, hade Boogie sysslat med detta i stället för att kryssa runt i plockepinnhögarna...

Här ett pedagogiskt klipp från ungdomarnas cutting-clinic på Youth World Cup i somras.

Nu finns filmer från clinics i nästan alla grenar på Americashorsetv.com

Men jag måste jobba i stället för att förkovra mig   

 Boogies rehab-plan går in på fjärde veckan nu, och från och med i morgon är det 60 min. skritt med inslag av 5-min. pass i trav som gäller.

För första gången sedan i maj fick red jag henne på min lektion idag. Att skritta i ett ridhus 50-60 minuter är en evighet om man inte har lite schyssta övningar, och jag ville ha Ankis input på att det blir fysiologiskt rätt!

Veterinärer rekommenderar ofta skritt på lång tygel vid igångsättning. Men en häst som har ett bekymmer i frambenen är väl  egentligen inte så hjälpt av att bara få skyffla sig fram hängandes på fronten? Det borde vara extra viktigt att få bärighet bakifrån! Så vi har växlat mellan rask skritt på lång tygel och pass med mer samlad, rundad form på kort tygel. (Mage/bröstkorg upp och alla som rider för Anki vet precis vad jag menar...) Lite parallella spår också, för att jobba bakdelen lite mer.

Kossehästens läggning och disposition innebär också att det inte skulle bli helt bra att bara "åka" runt fyrkantspåret i en timme. En bom eller två att fokusera på ger åtminstone en illusion av att det finns uppdrag att utföra, ett jobb med  en början och ett slut.

Jag är otroligt attraherad av den där "gimme-some-chores"- attityden, som påminner om bruks-och vallhundar när de är som bäst! Samtidigt innebär den att man hela tiden behöver ha huvudet påskruvat själv också, speciellt om man som jag inte trivs med att utdela straff vartefter som (problem)beteenden dyker upp. Om jag hade varit ekonomiskt oberoende och singel, hade kossehästsinnehavet förmodligen lett till samma typ av kedjereaktion som införskaffandet  av första border collien har haft för många bruks- och lydnadsmänniskor. Ni vet, först lite djur att valla, och så måste man ha en liten gård att ha de där djuren på, och då behövs en del maskiner för att sköta gården osv. Så att hunden mår bra och får utlopp för det den är avlad för...

Men eftersom jag är gift med en ekonomiskt sinnad man med väl utvecklad lervällings- och traktorallergi, så hamnar vi aldrig i den loopen! Vi får vara kreativa med bommar istället för att hålla hjärnkontoret i trim på kossehästen.

Sköna Steve White, som brukar medverka som spår- och luktdiskrimineringsexpert på Clicker Expo skrev idag på Fb:

" a mentally busy dog is a tired dog. A tired dog is a good dog. So, find intellectual stimulation for your dogs and tucker 'em out so they sleep well at night!" 
 

Är övertygad om att det gäller hästar också!

Så under Ankis överinseende tog vi några upphöjda skrittbommar idag. Först inte helt enkelt då Boogie under de senaste veckorna uppmuntrats att verkligen kliva på och ta ut steget. Snubbeltrubbel i plockepinnhögen! Men det fixade till sig och Boogie, hon tyckte själv att hon var så himla duktig och förtjänt av en massa snask   

Vi provade även trav ett varv åt vardera hållet runt ridhuset (utan bommar) för första gången. Hon kändes jättefin och jämn i båda varven! Håller tummarna så det knakar att rehab-planen håller nu när vi börjar lägga till traven!

Sedan fick Bella och Simply en duvning i trav och galopp över bommarna. De var superduktiga och fick en massa beröm. Jag ska väl inte läsa in en massa och tro att jag vet vad som försigår i huvudet på Boogie, men hon var tämligen sur medan detta pågick. Återföll i sina gamla orala beteenden och nöp i min jacka. När Simply var klar och ställde upp bredvid henne höll han dessutom på att få sig en känga... (Men om jag hade varit  "djurkommunikatör" skulle jag påstå att hon var avundsjuk och tjänat en hacka på det  )

Nästa vecka är det dags för återbesök på kliniken igen....

Baileys & Ida

Kicki lämnade Penny hemma och kom och fikade istället ;-)

Kiddas & Helene är förstås inte gäster på Brunnby, de har ju precis flyttat in! Men det var första gången de var med på clinic.