Vi diskuterade sovande elever idag. Elever som somnar på lektionerna. Här märktes något av en kulturskillnad. Som brittisk lärare var det självklart att väcka eleven och på något sätt markera att beteendet var olämpligt.

(Jag minns själv en lärare på min engelska skola som var en hejare på att kasta prick med tavelsudden...Riktigt så handgripligt går dock inte vår brittiska personal tillväga.)

Som svensk lärare verkar man gå försiktigare fram. Någon hade provat att peta lite på sovande elever, men gett upp när reaktion uteblev. Andra bara ignorerade beteendet. Alla kunde nog tänka sig att ta upp problemet i ett enskilt samtal med eleven, men att agera i stunden kändes av någon anledning inte rätt.

Senare idag var det personalmöten. Flera i rad, och vissa av oss skulle sitta med på alla. En arbetskamrat somnade mot slutet  och sov sig igenom ca 20 minuter. Ostört. Ingen gjorde något, men jag skulle tro att alla la märke till det eftersom personen satt väldigt synligt till.

Man kan säga till någon att de har fått tandkräm på tröjan eller glömt att knäppa gylfen, men att säga "Ursäkta, du har visst nickat till!" det gör man tydligen inte?

Samtidigt som jag kan ge mig attan på att många satt och tänkte irriterade tankar på att personen i fråga sov i stället för att vara engagerad i våra viktiga frågor.

Jag är lika skyldig och tafflig som alla andra. Jag bara undrar varför det är så?

Jag skulle nog faktiskt vilja bli väckt, om det var jag!