Alla inlägg den 2 september 2009

Av Maria - 2 september 2009 21:01

 I helgen drog jag och Boogie västerut för att valla lite kor. Till Kristinehamn närmare bestämt. Där bor Styrbjörn och Mona på Quarter Hill Ranch.  Här erbjuds koträning varje lördag, men eftersom jag har en bit att åka hade vi bokat in oss på träning även på söndagen.

På gården fanns roligt nog Boogies halvsyster 3-åringen Sweet Lil Lulu i träning , också hon från Cottars.  Faktiskt en av de hästar som Marilyn levererade till Sverige dagarna innan jag besökte dem.  Hon har ridits in och tävlats av Styrbjörn under de 7 månader hon stått hos honom, och gjort otroligt bra ifrån sig på tävlingar. Urgullig liten häst som det var väldigt roligt att få träffa. Det är hon som är med på de flesta bilder jag tagit.

Sweet Lil Lulu som också är efter Little Bo Badger

Det var över huvud taget en ovan känsla för mig att hamna i en miljö där Boogies härstamning  betraktades som hårdvaluta. Vi är ju mer vana vid att vara katten bland hermelinerna! Inget som gör mig något, jag vet ju precis varför jag har den häst jag har och vad jag vill göra med henne! Dessutom gillar jag att vara underdog! Men det var onekligen ändå lite kul att som omväxling vistas bland folk som tycker att det är guld som flyter i Boogies ådror!

Boogie har tränats och tävlats en del på kor innan vi köpte henne. Därför skulle det bli väldigt spännande att följa hennes reaktioner på att återigen hamna i kossemiljö.  Styrbjörn höll först en kort teorigenomgång om utrustning och grundprinciper.  Vid sadling kunde jag raskt konstatera att det krävdes väldigt mycket mer  remmar, tåtar och attiraljer än vid vår vanliga träning. Ankis träning bygger ju mer på kompetens än utrustning, om man säger så. Problem löses i första hand med RIDNING, inte med inspänningar och ihopsnörningar…

Men nu fanns det förstås motiv till det mesta. I kovallning kan det gå undan, Sadeln förankras således med bröstor och extra maggjordar. Inte dög någon av mina sadlar heller, här skulle det vara riktig cuttingsadel med noll stoppning i sätet och högre horn.  Efter att ha provat både och, kan jag bara medge att cuttingssadlen hjälpte mig mycket! Hästen behöver skydd på benen för att inte trampa sig osv.  Det var tränsbett och martingal som gällde. Stångbett kommer långt senare enligt Styrbjörn. Sporrar skulle det vara, men målsättning var att inte behöva använda dem, och att inte störa hösten med dem av misstag. Jag hatar att rida med sporrar så att medvetet inte använda dem, var ju inga bekymmer. Det var värre med att råka använda dem när det kränger hit och dit, men jag tror jag klarade det rätt så bra.


Styrbjörn på Lulu

Under vår första lektion fick vi instruktion i hur vi skulle markarbeta för koarbete. Hästen behöver kunna jobba under sig, bära sig på bakbenen och jobba med bakåtvikt i vändningar.  Vi fick träna på att stanna genom att ”rulla ned”  i sadeln. Nyttigt för fru Yttermyr som har lite svårt med det, och hellre  stoppar med handen… Backa för säte och skänkel, inte tygel. Hmm, jag  tror jag har hört lägg om skänkeln ett antal  gånger förut när det ska backas….  Fick något påpekande från Mona också om att inte luta i  galoppen.  Tänk att man ska åka tvärs över landet för att få höra precis samma saker som hemma…..

I all westernridning strävas det efter att hästen ska kunna göra allt på så lång tygel som möjligt. Men precis som hemma var det viktigt med bärigheten först innan man släppte ut tygeln.

Så första intrycket, och som sedan bestod sig under helgen, var att inget av det vi gjorde här gick emot det vi har jobbat med hemma. Förutom möjligen att hästen skulle vara lite mer ställd i vändningar.  Man ska ställa med ko-tygeln…  Vilket tog lite tid att reda ut, eftersom begreppen kotygel och koskänkel respektive hjordtygel och hjordskänkel kändes ungefär lika hemmastadda som babord och styrbord för mig!

Torbjörn tränar på att även sköta fjärrkontrollen på cuttingmaskinen själv. Överkurs! Notera den engagerade rottan under staketet!

Sedan fick vi prova att jobba med cutting-maskinen. Boogie hade redan när vi klev in i ridhuset direkt lagt märke till den och tydligt signalerat att den störde henne, trots att den låg hoprullad i ett hörn. Hon brukar inte vara rädd för saker i allmänhet, här handlade det nog om tydliga associationer  till tidigare träning. Hon hade ingen lust att vara nära den.  Styrbjörn menade dock att arbetet på cuttingmaskinen är en förutstättning för att träna hästen ordentligt. Eftersom man kan styra den kan man påverka träningen på ett annat sätt. Man kan både jobba med specifika detaljer och mängdträning på cuttingmaskinen utan  att slita ut korna.  Jag och Camilla M som delade pass med mig, fick först introducera hästarna till fots. Sedan fick jag prova på Boogie. Så fort vi kom igång i arbetet fann hon sig bra i situationen och jagade flagga utan att vara alltför stressad.  Sedan var hon obekymrad  av maskinen resten av helgen.

Nu var det så dags för kor på riktigt. Då fick vi jobba i en stor rundcorrall, där Styrbjörn släppte in en ko i taget. Han tycker att det är väldigt viktigt att bygga upp hästens självförtroende genom att låta den jobba en ko i taget i början. Då slipper hästen uppleva att den ”tappar” kon, eftersom den finns kvar  även om hästen missar en vändning. 

Lulu är erfaren nog att även jobba med hel hjord och göra en delning. då ska hon vara helt lugn när Styrbjörn styr genom hjorden.

Styrbjörns kor är värda ett kapitel för sig.  De är handplockade och kan sitt jobb!  Han väljer kossa med omsorg åt varje häst, beroende på utbildningsnivå. Vi fick börja med Valium… Det är bra om det inte går för fort i början, och nu hade vi en chans att hinna med, trots mattes förvirring kring koskänkel och hjordskänkel och vinkel i förhållande till kon.

Nu har Styrbjörn valt kossa, lägger ned tygeln och låter hästen jobba

Med korna var Boogie väldigt lugn.  Man ska kunna rida upp mot kon långsamt, utan att hästen hetsar upp sig. Sedan var uppgiften att hålla kossan borta från mitten av corrallen, ungefär som att det var hjorden.  Vi slow-motion vallade Valium lite hit och dit, medan matte försökte komma ihåg sekvensen följa – stoppa – vända. Hästen ska spegla kossans rörelser, och ryttaren ska åka med.  Men i början blir det en del guidande , så då gäller det ju att man själv begriper sig på vad kossan tänker göra. Styrbjörn hade stort tålamod, kom med konstruktiva råd och var duktig på att berömma och uppmuntra. Sådana instruktörer gillar vi!

Senare på eftermiddagen körde jag ett pass till, nu ensam med Styrbjörn. Då dubbelvallade vi en ko, dvs vallade den från varsin sida. Det gav Boogie möjlighet att se och inspireras av den andra hästen (samtidigt som Styrbjörn kunde sätta lite fart på kossan också).  Styrbjörns häst fick också möjlighet att  lära sig av Boogies lugna attityd när kossan stod still….  Det var ett roligt sätt att träna på!

Dag två fick jag två enskilda pass med Styrbjörn till fots. Han hade koll både på min framridning och wranglade sedan kossor åt mig. Svårighetsgraden på korna höjdes gradvis. Boogie började bli allt mer med på noterna. Ibland kunde man se en tendens hos henne att vilja titta bort och zona ut, något som Styrbjörn tolkade som att hon pressats lite för mycket tidigare. Så jag fick ha koll på min kotygel och hjälpa henne att ha kvar kontakten med kon.  Styrbjörn var nöjd med hennes utveckling från pass till pass. Även amatör-matte kunde tydligt känna hur hon allt mer jobbade självständigt och engagerat.  Det är otroligt häftigt när hästen jobbar själv och man bara behöver åka med!

När man tittar på bilderna på Lulu ser man ju hur hästen får krypa ihop och använda bakdel, lår och magmuskler på ett helt annat sätt en i vanlig ridning.  Jag försökte motverka mjölksyra hos Boogie genom att leda henne på skogspromenad mellan passen. Det var ändå en väldigt trött och stel liten häst som skulle kliva på transporten hem. Så trött att hon ställde sig och sov på rampen istället för att gå in till sin betfor… 

Men vi kom hem till slut, och i alla fall jag var alldeles upprymd över hur kul det var! Jag tror mig veta att också Boogie hade riktigt kul, speciellt med den sista och snabbaste kossan vi fick!


Presentation

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
  1 2
3
4 5 6
7
8
9
10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2009 >>>

Tidigare år

Arkiv

Kategorier

Sök i bloggen

Länkar


Skapa flashcards