Upp i svinottan för att fodra. Har man en häst som både äter långsamt, och som ska tävla i en av dagens första klasser, får man helt enkelt se till att börja i tid.

Trailklasserna ligger av någon anledning alltid på ungefär samma tider som spåret på en brukstävling. Alltid lyckas man välja de stora publiksporterna….

Idag är det Anki som ska rida Boogie i Open Green Trail, som är en nybörjarklass, där det alltså är hästen som är grön. Blixten ska också vara med, medan Claudia är överkvalificerad.

Boogie sköter sig prima, och kammar hem första platsen för båda domarna. (Det är en s.k dubbelshow med två domare, som alltså gör varsin bedömning) Blixten är lite spänd och funderar över om bron verkligen ska hålla för hans massiva kroppshydda. Men insatsen räcker till en tredjeplats, så det börjar ju bra för Skällsta-hästarna!

Direkt på följer en Allbreeds klass på samma bana, som då alltså är öppen även för icke-quarterhästar. Boogie är lite mer stirrig nu, men Anki rider hem andra platsen och får bara stryk av sin elev, Moa på Claudia!

Moa tävlar även i Western Horsemanship under dagen, medan Boogie får gå tillbaka till stallet för, lunch, vila och sedan make-over till hunterhäst.

Det senare innebär att jag spenderar några timmar med att fläta och knoppa hennes man.  Ebba ska debutera i Hunt Seat Equitation, en klass där man rider mönster i engelsk utrustning. Då får man inte ha nån ruffsig kossehäst frisyr minsann! Så mamman får fixa hästen medan dottern fixar sin egen make-over.

Som tur är så gillar Boogie att bli pysslad med och sover sig igenom hela proceduren. (Misstänker att hennes upplevelse är ungefär som när hästarna står och halvsover och viftar flugor åt varandra. ) Så på med hooden för att platta till och hålla ”papiljotterna” på plats.

Jag hinner precis färdigt innan nödanropet kommer på mobilen. Kris på ryttarhotellet! Ebbas sprillans nya ridbyxor har spruckit! Visserligen köpte vi billiga på Hööks, men 1 st ridtur ska de väl hålla för? Vad gör man, på påskafton ute på bonnvischan en knapp timme innan start?

 Never leave home without your Alabama chrome! 

En säkerhetsnål och en bit silvertejp räddar situationen.  När Anki smsar från arenan att det är BRÅTTOM kastar sig tjejerna på sina hästar och galopperar iväg tvärs over området.

Det verkar vara en lysande uppvärmingstaktik, för båda går in och gör mycket prydliga ritter  i både Novice Youth Hunt Seat och Youth Hunt Seat. Inte minsta psykbryt från Boogiesom  väl, med Cladden vid sin sida och Anki hojtande på läktaren, tror att hon är på en helt vanlig lektion. Moa vinner båda klasserna, Ebba kommer 2:a i Novice och 4:a och 5:a i stora Youth.

Som mamma var det en pärs att följa debuten från läktaren, så när allt var  över bjöd vi in alla Anki-hangarounds på skumpa på Ryttarhotellet innan Ankis nästa klass. Trevligt, men helt fel prioritering…. När Anki väl var klar med sina ritter på Blixten  (som vann Breeders Jackpot Trail) hade restaurangen stängt. Vår påskmiddag blev istället te och mackor på ryttarhotellet!

Vi somnade glada och nöjda ändå!

Avknoppad Boogie med afro-look. Bara att blöta ned, kamma ut och platta in under hooden igen...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...