Alla inlägg under april 2009

Av Maria - 29 april 2009 19:40

 

Visst är det spännande hur förväntningar påverkar beteende! Det finns t.ex en hel drös studier på hur lärares förkunskaper om en elev påverkar bedömningen av elevens prestationer i klassrummet. Vilket i sin tur faktiskt påverkar elevens prestationer.

 

Här är några andra exempel ur vardagen

 

Exempel 1:

En bekants häst står sedan en tid tillbaka i kollektivstall och hanteras av en mängd olika personer enligt rullande schema för in och utsläpp. Plöstligt är hästen ”aggressiv” och  ”farlig”. Folk är rädda, och vägrar hantera den. Som en tillfällig lösning hanteras hästen istället av några från grannstallet. Hästen beter sig då precis som vanligt, dvs traskar lugnt med i långt grimskaft. Beror det på att folket i grannstallet är så mycket skickligare hästmänniskor? Det skulle man ju kunna tro, om det nu var så att man hade behövt göra några särskilda åtgärder och träningsinsatser för att få hästen att gå fint igen. Fix och trix med god timing! Men icke, det var faktiskt bara att ta hästen och gå, så funkade det igen! Pga att de som nu hanterar hästen, känner hästen sedan tidigare och minns en snäll och trevlig häst.

 

Exempel 2:

I ungdomen sommarjobbade jag på gruppbostäder för utvecklingsstörda. På mitt allra första jobb fanns en boende som fått hela gruppbostaden specialbyggd för sig. Det var pansarglas i dörrar och fönster och ovanligt mycket stora, starka män i personalgruppen. När jag började var situationen stabil runt den här speciella tjejen. Man hade hittat medicinering, dagliga rutiner och kommunikationsformer som fungerade. Jag tyckte hon var störtmysig att jobba med och förstod liksom aldrig grejen med pansarglaset! Jag jobbade mycket nära henne, flera somrar i följd, och råkade inte ut för en enda incident. Samtidigt som jag kunde läsa i rapportboken om diverse kontroverser på andras pass, och jag la märke till att ordinarie personal alltid tog med sig Stesolid när vi skulle på utflykt. Var jag en skickligare vårdare än mina äldre, mer erfarna kollegor? Nä, verkligen inte! Jag drog bara nytta av att vara oerfaren och aningslös!

 

Det man har med sig i sin erfarenhetsbank, påverkar nämligen hur man uppfattar och tolkar det som händer här och nu. Om hästen jag leder ruskar på huvudet kan jag tolka det på en mängd olika sätt:

  • Hästen är glad och vill spralla,
  • Hästen är arg och tänker rusa över mig
  • Hästen fick en fluga i örat och vill bli av med den.

Vilken tanke som ploppar upp först i mitt huvud* beror på mina tidigare allmänna erfarenheter av hästar som ruskar på huvudet, och mina tidigare erfarenheter av just denna häst (inkl. vad jag har hört andra säga om den i fikarummet). Tanken som ploppar upp i huvudet påverkar omedelbart mitt beteende, t ex ökad muskelspänning och andning. Det innan jag ens bestämt mig för hur jag ska agera!

 

Så när 120 kilos-tjejen jag jobbade med de där somrarna, satte sig ned på trottoaren och morrade för sig själv i duggregnet, tänkte jag att hon nog var irriterad för att bussen aldrig kom och att hon blev blöt. Jag satte mig på huk bredvid och sa att ”det är ju skit att det regnar så här på oss, men bussen kommer alldeles strax.” Med stödtecken för buss och snart. Tjejen reste på sig och vi tog bussen hem till bostaden. Jag visste ju inte att det skulle kunna krävas tre vuxna karlar och en klysma Stesolid för att få hem henne i ett sådant läge. När jag sedan fick det berättat för mig, hade jag ändå fortfarande kvar min egen personliga upplevelse av hur bra det fungerade att tolka och bekräfta, så jag vågade fortsätta jobba med det. Våra positiva cirklar bara växte, eftersom jag inte förväntade mig något annat!

 

När man jobbar med klienter, vare sig de har två eller fyra ben, kan det många gånger vara relativt enkelt att påverka ett problembeteende i rätt riktning. Vad som tar betydligt längre tid att påverka är djurägaren/personalens förväntan på individen. Framgång tolkas ofta som tillfälligheter. Minsta lilla bakslag tolkas lätt som att ”nu börjar eländet igen!" Dessutom måste väl hästar som knuffas och elever som slåss, sättas på plats direkt, innan det går överstyr, eller hur? Överreaktioner ligger nära till hands. Djuret/eleven får i sin tur en negativ förväntan på ägaren/personalen, som tydligen kan snedtända lite hur som helst, när man minst anar det. Bäst att gå i försvar! De negativa cirklarna är i gång igen….

 

Ibland när det gäller djur, kan det vara enklast att faktiskt byta miljö. Låta djuret starta om i en ny familj eller ett nytt stall, där det inte finns en massa negativ förväntan. När det gäller människor är det sällan det lämpligaste alternativet. Här gäller det att jobba med omgivningens attityder istället. Att få personal att verkligen våga tro på potentialen till utveckling och förändring och det kraftfulla verktyget positiv förstärkning.

Att inse att bemötande spelar roll och att alla kan förändras!

    



*Beteendenörd Y tänker förstås: Hästen rör huvudet från sida till sida. Punkt.

     


Hästen på bilden har inget med texten att göra. Den är bara lite glad!

Av Maria - 27 april 2009 09:37





24-25.06.2009 Tävlingslydnad steg 1 (grundfärdigheter)


27-28.06.2009 Avancerad klickerträning - Workshop i Shaping


01-02.07.2009 Tävlingslydnad steg 2 (momentträning & stimuluskontroll)


29-30.08.2009 Tävlingslydnad steg 3 (kedjning/tävlingsträning)



Våra steg 1, 2 och 3 ska inte förväxlas med någon särskild klass i tävlingssammanhang. På alla kurser tränar vi varje ekipage utifrån den nivå de befinner sig på, här och nu!


Om man är relativt ny inom klickerträning behöver man grunderna, även om man redan är i gång med en tävlingskarriär.


Det finns likaså många bra skäl till att börja förbereda ett ganska grönt ekipage inför elitmoment och tävlingsmässiga framföranden, även om man ännu inte tävlat  i de lägre klasserna.


Välkommen med din anmälan på www.canis.se/uppland


Där finns också några lediga tider för privatlektioner



Av Maria - 26 april 2009 17:03


SKK (Svenska Kennelklubben) har fattat ett beslut att dopingklassa Back on Track - täcken.

Med en karenstid om 14 dagar. Hunden får inte använda täcket under 14 dagar före prov och tävling, oavsett om hunden anses frisk eller inte. Hur dopingkontroll ska utföras framgår inte.


Go'natt i mössan, säger jag. Några andra i frågan mer insatta hundkvinnor som Helena, Ninnie och Åsa har kommenterat utförligare i sina bloggar.


Än så länge är det fortfarande tilllåtet att värma upp, stretcha och massera hunden. Men det är väl bara en tidsfråga!


Även denna fenomenalt välgörande substans är fortfarande tillåten!




Av Maria - 26 april 2009 16:42


Redan när Ebba och Moa kom ridande uppför backen mot stallet såg jag att Boogie rörde sig ojämnt fram. Tappad sko tänkte jag, men så var det inte. Just denna dag hade vi inplanerat besök av hästkiropraktor Kicki. Hon hittade genast en reaktion på gaffelband och kota på höger fram. Akupunktur och sedan vila en vecka blev första åtgärden. 

I övrigt, det hon var inbokad för att titta på,  var hästen nu i ännu bättre form än sist hon tittade på henne. Det borde man ju bli glad över, men hältor får mig alltid att tänka dystert....


Som om det inte räckte med Boogie, så haltar även Stella. "Något" hände när hon jagade syrrans katt uppför deras trapp. Hon jagar normalt inte katter, men när han kom in genom ytterdörren och fick panik över att det helt otippat låg hundar i hans hall brände hann tydligen iväg på ett oemotståndligt sätt.

Efter ett par dagar i koppel ser det bättre ut, men inte helt bra....


(Hur det gick med katten? Bara bra, fysiskt i alla fall! Stella ville väl bara "hälsa"...)

Av Maria - 26 april 2009 16:03


 (Inte någon av våra grabbar, även om man skulle kunna tro det)

Tur att täckessäsongen är över nu!


Av Maria - 21 april 2009 23:54


Fick precis tips om det här underbara klippet med en dressyr-kamel!


Missa inte bytena i vartannat mot slutet!

Av Maria - 21 april 2009 19:18


Helgen i Oslo var på alla sätt lyckad och givande! Michele är en oerhört sympatisk och kunnig instruktör med stor erfarenhet att träna fram hundar som ska prestera med precision och pålitlighet i svåra situationer. Just hennes kombinerade erfarenhet av tjänstehundar och tävlingshundar tilltalade mig mycket!



Under fredagkväll höll hon en öppen föreläsning om sin arbetsplats, Guide Dogs for the Blind, och dess övergång från traditionell hundträning till klickerträning. Michele har själv utbildat ca 350 ledarhundar, men är idag GDB's Research and Development Director. Genom sitt fritidsintresse, hundträning (!), där hon tävlat aktivt inom lydnad och numera freestyle, kom hon i kontakt med alternativa sätt att träna hundar på. Det ledde till att hon blev en drivkraft för det stora  paradigmskiftet inom ledarhundsträningen på GDB. Skiftet har genomförts med varsamhet och stor respekt för crossovertränarna, och bara i Micheles förhållningssätt till detta finns mycket att lära...


Under lördag och söndag fick sedan Canis instruktörer och instruktörselever träna praktiskt med egna hundar under Micheles vägledning. Lördagen ägnades åt ledarhundsövningar. Självklart fick vi prova på att jobba med ögonbindel! Det skapar helt klart en insikt i hur pålitliga beteenden man behöver träna fram hos hunden, för att en synskadad förare sedan ska kunna ta över.


Ingen av oss har väl några direkta planer på att träna ledarhundar, men väldigt mycket i träningsupplägget går att använda till annat. En ledarhund behöver nämligen extrem vardagslydnad och en förmåga att koppla bort distraktioner och avstå från allt annat som lockar i omgivningen. Matrester, sopor, människor och andra hundar bara för att nämna några frestelser för den genomsnittliga labradoren!



Här är det Dacke som agerar matglad labrador, en inte allt för svår roll för en rottiskille att leva sig in i!


Om man kan avstå från maten på gatan, får man snask från matte i stället!


Träningsupplägget var enligt Doggie-Zen konceptet. Gradvis höjning av svårigheten förstås utmaningen för föraren. Vi började med att avstå från tråkigt godis i hand hos figurant för att stegvis jobba vidare mot att kunna passera utlagda "fällor". Lite otippat visade det sig lättare för hundarna att gå igenom ett helt hav av godis, steg för steg, än att ta sig fram emot och passera en utlagd hög från lite avstånd.


Ignorera andra hundar i omgivningen var en annan nyttig övning, både för valpar och vuxna.

Sedan hade vi allmänt kul när vi provade på targetövningar som "söka upp trottoarkant", "hitta ledig stol", "visa fram till hissknapp" och "markera hinder över huvudet"



Vi jobbade också med det som Michele kallar "the forgotten tool",  nämligen kopplet! Avståndstagandet från koppelkorrigeringar tror hon har lett till att man att faktiskt glömt bort andra användningsområden för kopplet i inlärningen. För både ledarhundar och freestylehundar finns det en stor poäng i att lära sig ta dirigering via lätt koppelpåverkan.  Så vi jobbade en del med att lära hundarna flytta ifrån lätt tryck i halsbandet.

Jag var väldigt paff över hur fort båda mina hundar svarade på den här träningen. De brukar ju annars reagera med starkt "mottryck" när man försöker flytta dem åt något håll med fysisk påverkan. Men i och med att  "rätt" svar på koppeltrycket nu shapades fram i små steg, fattade de förstås galoppen direkt. Och matte blev ivrig, höjde kriterierna för snabbt och fick bassning för att jag inte gav eftergift tillräckligt snabbt! Här blir det ju nämligen i inlärningen en kombination av negativ förstärkning (tryck från halsbandet) och positiv förstärkning (klick och godbit vid rörelse från trycket). Tricket var alltså att be om lite-lite-lite, att hålla trycket konstant, inte eskalerande, och att förstärka reaktionen med både eftergift i halsbande och klick. Busenkelt i teorin, men mycket motorisk och mental koordination för föraren i praktiken!


Fördelen med att ha en hund som kan flyttas, dirigeras  och placeras på det här sättet är t ex att man snabbt och enkelt kan komma i läge för nästa repetition utan att hunden uplever något obehag/motstånd. Du får också mycket större mojligheter att använda dig av fysisk guidning som en inlärningsteknik, något som vanligen är lite svårt med klickertränande hundar. Michele själv använder sig t ex av en lina runt midjan eller ljumsken på hunden när hon lär in vissa sidvärtes rörelser till fresstyle.


 Under söndagen blev det sedan dags för freestyle. Ett vitt fält på min karta måste jag erkänna! Efter att ha bevittnat några pinsamma framträdanden i freestylens svenska barndom har jag inte varit i närheten av denna gren.

Men så kul att få sina förutfattade meningar omkullkastade!


Ur Micheles perspektiv på freestyle handlar det inte om att dansa i sällskap med en hund. Hon vill berätta en historia och ta tillvara hundens personlighet och karaktärsdrag.  Hon visade jättefina filmer från sina egna och elevers framträdanden, men tyvärr ligger de flesta inte tillgängliga på nätet vad jag kan hitta.


Här och här finns i alla fall ett par klipp på några av Michels egna framträdanden. Jag önskar bara att ni också kunde fått se Phantom of the Opera, The Good, The Bad and the Ugly, samt Heelwork to Music-numret med Christoffer Columbus-tema.


Med viss bävan gav vi oss sedan ut för att träna freestylemanövrar.


Michele började med att visa hur hon lär in en baklängespiruett runt föraren. Som ni ser gillar hon att tillrättalägga miljön i den första inlärningen.






Carina och Musse provar på, och får tips om hur fötter ska vara stilla och knäna jobba som hos en skidåkare.


När man lär in använder man sig av "träningssignaler" som sedan ersätts av "koreografisignaler". Hunden kommer så småningom att kunna utföra samma beteende på en mängd olika signaler, beroende på vilket nummer man jobbar med.

Så småningom fick vi uppgift att utveckla personliga tricks tillsammans med någon form av rekvisita...


Här en springer som killar sig på hakan


En BC-valp som kryper under en stav



En rottis som gömmer sig...


Morten var förstås tvungen att göra lite "extra"...

Han jobbade stenhårt under lunchen med att sätta två sorters stimulikontroll på beteendet "vinka med vänster  resp höger framben"

Handsignal....

och fotsignal....


Kira gör rätt varje gång!


Mina hundar fastnade inte på bild, men jobbade desto mer. Tosca fick lära sig stoppa huvudet i en stövel. Det ska sedan kedjas med något mer, typ hålla för näsan eller falla död ned, vi får se! Jag ville välja något som inte involverade hennes ständigt aktiva fötter, och det lyckades rätt så bra med hjälp av lite tillrättalagd miljö (Dvs flyt på stoppa huvudet i  stöveln i min hand  innan stövlen ställs på marknivå)

Stella, som gjort alldeles för många shapingdemos med möbler som rekvisita, behövde också en hel del tillrättaläggande av miljön innan hon kom på att man kunde krypa UNDER en stol i stället för att placera diverse kroppsdelar på den.


För Canis-följet var det roligt att få jobba med något annat än Grundfärdigheter och Tävlingslydnad som omväxling. Skillnaden mot "vanlig" tricksträning var tänket kring precision och prestation. Vad som helst duger inte...  Michele är väldigt visuell i sitt tänk och full av inspiration kring hur beteenden kan utvecklas för att bli sceniska och effektfulla.


Har dessutom tappat räkning på hur många goda exempel vi fick på temat "position matters".

Att kunna bibehålla position, både före och EFTER klick, är nog en av de allra viktigaste grundfärdigheterna i all form av träning!

Att kunna vara rak i förhållande till föraren verkar vara lika viktigt för både lydnadshunden och freestylehunden. Och hur besvärligt det blir med en ledarhund som rör sig snett och vint kan ni ju lätt föreställa er!


Det låter som om det finns planer på att låta Michele komma tillbaka, och jag kan bara rekommendera alla som vill träffa en riktigt skicklig hundtränare att hålla sig framme då!



Av Maria - 16 april 2009 21:06


Tror jag att jag är denna vecka. Med trailer till Skövde tur och retur, lite konsultande i grannlandstinget i veckan och nu är jag på väg till Oslo och "Instruktörssamling" på Canis. Vi kommer i helgen att drillas av Michele Pouliot i förarhundsträning samt freestyle. Spännande kombo!


Veggodottern är på väg att rymma hemifrån eftersom jag torkar lammskav i ugnen. Hundarna däremot kryssar som ett förväntansfullt hajstim genom köket. Något är på gång, något som definitivt är hundrelaterat!


Det ska bli jättemysigt att få åka iväg och bara ägna sig åt hundarna en hel helg. Det var ett tag sedan!


Jag kollade in Michele på ett Learning Lab på Clicker Expo, och hon var en mycket positiv och strukturerad instruktör.


Pedagogiska demonstrationer med en demohund av typen som aldrig bjuder på nya överraskningar under demon. Ett knep att komma ihåg...


 Under ClickerExpo fick deltagarna prova på hur det är att  träna hund utan tillgång till synsinnet. Misstänker att det kan bli aktuellt för oss i Oslo också!


I helgen ska Ebba och Boogie rida clinic för Manuela, som är på återbesök. Lite pirrigt att lämna dottern ensam i det schweiziska stålbadet, men alla känner ju varandra rätt väl vid det har laget. Ebba har dessutom blivit så himla duktig, så jag är rätt lugn, egentligen...



Presentation

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8 9 10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2009 >>>

Tidigare år

Arkiv

Kategorier

Sök i bloggen

Länkar


Skapa flashcards