Måndag = mammas stalldag.

Idag med extra allt.

Varannan måndag har Ebba hand om boxgrannen Älva. Just idag hade Ebba inte tid med henne på eftermiddagen pga "Bokfyndet" ( Ett projekt som ska stimulera barnens läslust).

Så jag kom på den fiffiga idén att låna Älva till morgonens lektion med Anki, och spara Boogie till en efterlängtad skogstur med hundarna.

Älva är en snäll och söt korsning mellan halvblod och connemara. Hon är Nini's nya tornerspelshäst. Jag har ridit henne ett par gånger och gillar henne verkligen! Pigg, känslig och ambitiös. Men alla hästar har sina avigsidor förstås, och Älva kan i bland bli lite rädd för saker.  Sedan har hon lite svårare att bära upp sig på vänster sida (Boogie har ju höger, så bara det är intressant).  På dagens lektion fick vi möjlighet att jobba med båda avigsidorna under  Ankis vägledning.

Älva var mer spänd redan från start än hon varit förut med mig. Det var mycket aktivitet i vår spännande kombo  ridhus/byggarbetsplats, och en av de nya hästarna från grannstallet var redan i gång och skuttade. Efter en stund tryckte byggkillarna ut fönsterplast som rasade ned bland presenningarna med rassel och brak. Älva fick ett spel, men jag satt kvar!  Ankis tips om att hålla henne sysselsatt, att direkt ge konkreta arbetsuppgift som att flytta i sidled, och aldrig låta henne "låsa" på störningarna funkade utmärkt under resten av timmen. Till och med när en annan häst fick spader på byggkillarna och rusade rakt in i henne!

Sedan jobbade vi med vänster galoppen, och jag fick lyfta och killa och mickla på diverse olika vis som jag nog aldrig skulle kunna förklara för någon annan, men bra blev det! Som vanligt när man får Anki-hjälp.

Jättekul och lärorikt att få jobba med en annan häst än sin egen!

Sedan blev det Boogie och hundarnas tur. Solen sken, snön gnistrade, hundarna var lydiga och följsamma och Boogie spexade lite. Bättre än så kan det inte bli!

Underlaget var äntligen riktigt bra, även om Boogie påstod att det var lite tungt att galoppera på de mer oplogade vägarna. I den precis lika oplogade favorit-racer-skogsbacken var det däremot väldigt lätt att springa fort!

Sedan blev det lunch i hagen för hästarna och stallkattsmingel för hundarna.

Samt en massa stationsträning medan matte mockade och gjorde i ordning foderransoner åt de båda hästarna.

Och plötsligt hade en hel arbetsdag gått åt...

Men kvällen är lång och hundarna har redan tackat för sig. Turridning med Boogie är den enda form av motion som verkligen biter på mina lagotto :-)

 

AK

9 februari 2009 22:12

jag dööööör...
Nä, det gör jag inte, men i vanlig ordning är jag avundsjuk. Lite hatkärlek är det nog jag känner inför dina "jag är ute och rider på vacker häst med sköna hundar som sällskap, dessutom skiner solen-inlägg" :D

http://bacillen.wordpress.com

 

Anna H

10 februari 2009 11:08

Är enig med AK, vad härligt det verkar! Låter som en toppendag helt enkelt.

http://web.telia.com/~u25803499

 

Tina

10 februari 2009 16:11

Här är en till som är grön av avund. Och va mycket snö ni har där norr-om-slussen. När en annan har möjlighet att vara ute hela dagen är det minsan dimma och duggregn.
Men du är värd alla sköna dagar så du orkar slita med oss elever :)
Kram på dig!

http://workinglabs.wordpress.com

 

Maria Y

10 februari 2009 16:21

Oops, inte meningen att göra nån avundsjuk!
Vill nog mest påminna mig själv om sånt som gör det värt alla pengar och allt slit för att få det att gå ihop...
Å kanske oxå inspirera till att om man verkligen vill något, så går det! Till slut! Jag var sex år när jag började drömma om egen häst, jag fick den för 1 1/2 år sedan, det tog alltså ca 35 år att få allt på plats.

 

AK

10 februari 2009 21:32

och jag menade verkligen inte att låta missunsam!
Du är väl värd att njuta av hästen!
Jag njuter allt vad jag orkar av vår lilla ponny, det är ju just bara ridningen jag saknar. Men en dag blir det nog ridhäst för mig med! :D

http://bacillen.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...