Kom för sent till stallet så Boogie hamnade väldigt långt ned på hovis att-göra-lista. Därför hann jag aldrig rida :-(

I stället blev det lite roligt uppletande för hundarna. Stella var lite övertänd och tjuvstartade någon gång, samt dödade de sladdrigare föremålen. Tosca gick super! Superlydig, supersnabb och supereffektiv! Jag blev alldeles paff!

Även om då Stella var lite mer okontrollerad så var det en fröjd att följa båda hundarnas sökarbete! Det här är deras givna livsuppgift - springa fort, söka av mark och jobba med luftburen vittring. Det är så härligt att se när de får vind och vänder 180 grader mitt i ett språng. :-)

I stallet vandrade sedan en helt okänd schäfer in. Den verkade glad och trevlig men det blev lite rörigt med upprörda stallkatter, som en tvärhand höga försökte mota ut inkräktaren. Jag kopplade upp schäfern, en ung mörkgrå tik som såg ut att ha sprungit i skogen ett tag innan hon dök upp hos oss. Sedan gick jag runt med henne bland husen men ingen kände igen henne. Hon traskade snällt med och verkade rätt obekymrad över att ha kommit bort. Eftersom vi inte visste hur hon var med vare sig hästar, katter eller andra hundar fick hon vara i en tom box medan vi listade ut hur vi skulle göra. Där la hon sig snällt ned och vilade på torven.

Efter mycket runtkopplande fick jag till slut tala med någon på polisen som kunde tänka sig att ta emot en rapport om upphittad hund. De hade förstås inte resurser att åka ut och hämta hunden. Ville man ha hjälp med chipavläsning fick man åka in med hunden till Uppsala. Eftersom man inte har något "ansvar" för hundar man hittar (eller blir hittad av) kunde man även bara släppa ut den igen! Bortsett från det moraliska ansvar man känner för en upphittad hund, och även om man nu inte skulle råka vara hundälskare själv, så är ju tanken på att släppa lös en okänd större hund bland djur av alla storlekar och arter på en gård rätt befängd!

Tiken fick ligga kvar i boxen medan vi tänkte vidare. Logistiken var lite komplicerad med ca 5 mil till polishuset enkel resa, bilen full av egna hundar (som just idag reste utan bur dessutom), och barn som skulle hämtas på fritids kl 14.

Som tur var dök hundägaren upp i bil någon timme senare. Hunden hade sprungit från en gård några km bort. Den hade inte bott hos nuvarande ägare så länge, det var därför grannarna inte kände till den. Ägaren hade anmält hunden försvunnen till polisen, men förmodligen blivit kopplad till Bålsta, och någon samkörning av uppgifter verkar det ju inte heller finnas resurser till. :-(

Nåväl, det slutade ju bra ändå denna gång. Men man inser ju att chipmärkningen är rätt  värdelös om ens hund skulle springa bort. Det förutsätter ju att hunden hittas av bilburen och engagerad djurvän utan andra åtagande just den dagen.

Här ska införskaffas namnbrickor - ut i fall att!

Väl hemma möttes jag av ett slutskattebesked som gjorde att jag allvarligt funderar över poängen med att jobba över huvud taget! :-(

Sedan gick vi på julpjäs som Ebbas klass gjort. Hon har skrivit manus (baserat på musikalen Footloose) , regisserat, spelade en av huvudrollerna och sjöng solo. Hela klassen var inblandad, i större och mindre roller eller som scenarbetare. Alla var engagerade, samarbetade och kämpade på trots de mindre missöden som hör till en generalrepetition. (Det RIKTIGA framträdandet är i morgon inför hela skolan, men då får föräldrarna inte plats.)

Och vår dotter var faktiskt helt makalös! Som förälder är man förstås partisk, men hon kan verkligen agera och hon kan VERKLIGEN sjunga. Hon sjöng mycket som dagisbarn men sedan dess har hon inte visat minsta tecken på småstjärne/Idol/talangjakts-ambitioner. Så det här var något av en överraskning!

Sedan blev kvällen natt medan jag hade telefonmöte med min bästaste kollega Anna om nästa års TRÄNARkurs. Det blir så roligt att få jobba ihop igen! Trots att det inte genererar så mycket inkomster (som man får behålla).

 

Mette

19 december 2008 01:42

Var glad att det var en snäll schäfertik, själv fick jag en pitbullhane på mig när vi var ute. Mycket tacksam att Tricksy är stabil socialt med andra hundar, det blidde att koppla upp pitbullen och ha T lös på vägen till polishuset. En lycklig tjej ringde mig senare - hennes hund hade öppnat altandörren när hon var på jobbet, hunden hade det väl långtråkigt :) Nu har jag lagt in hennes mobilnr i min mobil under namnet pitbull-Sara... (ifall hunden lär sig ta upp haspen också) God Jul - julkort kan jag då skicka till dig i januari?!

 

Tina

19 december 2008 14:27

Hittade en hund i skogen som turligt nog var försedd med mobilnummer i halsbanden, mycket fiffigt. Bara att sätta sig med kaffekoppen och invänta matten. Efter den erfarenheten fick mina hundar namnbrickor med telefonnummer dom med. Man vet ju aldrig.

Trist att det ska dras så mycket skatt på tjänster. Jag har faktiskt gjort en överslagsräkning på vad ni tar för kurserna och gissat att det inte kan bli mycket kvar i egen ficka. Men jag är evigt tacksam att ni fortsätter hålla kurs.
God Jul och lycka till med parningsbestyren!
Tina

http://workinglabs.wordpress.com

 

AK

19 december 2008 15:05

Gött att det löste sig med hunden. Polisen pffffft!!
Härlig dotter du har! Inga tårar? Mina brukar rinna likt niagara bara det uppträds det allra minsta.. ;)

http://bacillen.wordpress.com

 

Camilla

19 december 2008 18:24

Vad kul att du och Anna ska ha nästa års TRÄNARutbildning tillsammans! Det är mycket roligare att ha kurs när man är två om det, tycker jag. DEssutom så är ni ett väldigt bra team som kompletterar varandra bra och som ger ett väldigt proffsigt och bra intryck. Lagom olika i vissa åsikter och med olika bakgrund och olika livssituatione, men ändå med de viktigaste värderingarna (för hundträning, alltså) gemensamma. Tummen upp för er!

Jag har förresten ett antal "upphittade-hund-erfarenheter" själv, och vet att polisen gärna avsvär sig allt ansvar. Fast det är nog allt deras egentligen! Nåja, det lönar sig sällan att bråka med dom i alla fall.

Kul med talangfulla dottern! Vem vet var man får se henne i framtiden? Teater är vansinnig roligt, så om du kan stå ut med att inte dottern heller får några inkomster att tala om, så kan väl det vara en möjlig karriär.
;-)

God Jul och Gott Nytt År!

http://www.freewebs.com/rastahunden

 

ylle

19 december 2008 19:18

Hej - hittade Dig via Ann-Louises blogg... självklart finns det BRA hästmänniskor inom travet också än idag, ett ruttet äpple (eller två) skämmer ju inte hela korgen!!!!!
hälsningar Ylle

http://ponnyflickornasblogg.bloggagratis.se

 

Ann-Louise

25 december 2008 07:01

Det är ju för j-ligt att det ska vara så dåligt intresse hos farbror Polisen. Att det ska vara så svårt att samordna och organisera. Förstår att det i deras värld finns viktigare saker - de hinner ju inte med rån, mord och sånt heller. Men SÅÅÅ svårt skulle det väl inte vara att ha någon datorlista på bortsprungna/upphittade hundar. Kanske skulle de då också kunna plocka några pluspoäng hos "Svensson".

http://hastochhund.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...