Direktlänk till inlägg 12 juni 2008

Träna inkallning med Kathy Sdao

Av Maria - 12 juni 2008 18:32


På seminariet föreläste Kathy om hur man lär in en inkallning som fungerar i alla lägen. En fungerande inkallning ska vara omedelbar, snabb, rak och ända fram!

Kathy börjar med ända fram beteendet. Hundägare har ofta en bild av att inkallningen ska sluta med ett sitt, så man enkelt kan få på kopplet igen. Det blir för höga kriterier till en början. Man riskerar att ofta inte få belöna att hunden kom rakt, snabbt och genast när det trasslar, med sittdelen i slutet av inkallningen. Alltså blir beteendet inte värt besväret för hunden.

Istället börjar Kathy med att lära in ett targetbeteende, nos mot hand. För att hunden inte ska springa och dutta på händer i tid och otid håller man handen på ett speciellt, unikt sätt när man vill ha targetbeteendet. Kathy väljer att hålla handen med alla fingertoppar ihop, bara för att man inte brukar hålla sin hand så spontant. När hunden kan trycka nosen mot targethanden oavsett var hundägaren håller den kan man börja träna själva komma beteendet. Hunden har redan läst sig uppskatta leken tryck nosen mot handen och får nu alltså starta längre och längre från föraren för att komma åt att utföra sitt targetbeteende. Hunden kan t ex starta från medhjälpare som håller hunden, föraren ropar sin inkallningssignal och visar sedan handtarget. För att den muntliga signalen verkligen ska bli en signal måste den komma före rörelse i targethanden. Kommer den samtidigt eller efter, överskuggar rörelse den muntliga signalen, som bara blir bakgrundsbrus.

Fördelen med att avsluta inkallningen med en nostarget är flera:

  • hunden verkligen lär sig komma ända fram när man kallat på den
  • inkallning avslutas med ett enkelt beteende som är lätt att bygga högt värde i. (det går visserligen att bygga ett högt värde i ta i halsbandet, sitt osv, men hundägare i allmänhet har svårare att få till det och komma ihåg att fortsätta värdeladda det.)

När hunden kan springa i hög intensitet på signalen även på längre sträckor, lägger Kathy till störningar. Hon låter hunden aktivera sig med störning för att sedan kalla in den därifrån. När vi  Canis-instruktörer fick testa upplägget på fortbildningsdagarna innan seminariet, kändes denna del ovan och bakvänd, eftersom vi är lärda att premiera att hunden väljer bort störningen helt och hållet (doggie-Zen). Att då först låta hunden gå på störningen och sedan kalla in den därifrån (och därmed förstärka det den höll på med ) var obekvämt för många så det trixades med fri och varsågod-signaler för att först göra störningen tillåten.

Kathy påpekar dock helt riktigt att tillvaron är full av intressanta saker som hunden vill hålla på med (och kommer att hålla på med hur Doggie-Zen tränad den än är) och det är viktigt att kunna få sin hund att avbryta det den sysslar med och snabbt få in den. Träningsupplägget ger oss möjlighet att förstärka rätt beteende (kom genast när du hör signalen, oavsett vad du pysslar med) på ett lite mer verklighetsnära sätt.


När man börjar med störningsträningen jobbar man på mycket kort avstånd i början för att underlätta för hunden att göra rätt val. Mumsigt älgbajs här och nu eller god leverpastej hos matte 50 meter bort? är ett mycket svårare val för hunden än om avståndet mellan störning och matte är 2 meter. En medhjälpare agerar frestare. Frestaren får inte använda hundens namn eller inkallningssignal, men ska i övrigt agera som om man seriöst vill locka hunden med sig hem! Man börjar förstås med lätta störningar så att hunden får många upplevelser av att göra rätt val. Vad som är lätta eller svåra  frestelser varierar förstås från hund till hund. Gullig röst och lite gos är ofta lagom att börja med. Frestaren jobbar för att dra på sig hunden, när hunden är engagerad i frestelsen kommer inkallningssignalen 1 gång. Om hunden släpper frestelsen klickar man direkt för själva beslutet, dvs så fort hunden gör någon rörelse bort med huvud och eller tassar. Det är verkligen det kloka valet man vill förstärka! Direkt efter klicket får föraren plussa på med masssor av beröm och rörelse bort för att få med sig hunden bort från frestelsen. Många hundar tolkar annars klicket som att det frestaren håller i nu ska bli tillgänglig.


Man jobbar sig sedan vidare genom kriteriehöjningar som tråkigt godis, halvbra godis, gott godis, supergodis, tråkig leksak, mellanintressant leksak, superleksak, neutral hund, kompishund, snygg tik, löptik osv.

Om hunden inte väljer bort frestelsen inom 2 sek efter signalen, blir frestaren passiv. När hunden då lämnar frestaren blir det inget klick och belöning, däremot verbalt beröm och klapp "Tack för att du kom tillbaka".

Nytt försök, om hunden inte heller nu klarar att släppa frestelsen innan frestaren blir passiv, gör man nya försök med lättare frestelse så hunden får lyckas några repetitioner innan man går tillbaka till det svåra.

Det är en vanlig föreställning att man som hundägare måste hitta belöningar som ständigt övertrumfar det som lockar och frestar. Så är det inte alls! Det finns så mycket därute i den verkliga världen som vida överträffar alla kycklinghjärtan och superkongar! Så i dessa övningar ska man självklart belöna bra och varierat, men inte alltid bättre! Poängen är att lära hunden att frestelsen faktiskt aldrig egentligen är tillgänglig, hur frestaren än lockar och "lovar". (Kathy kallar frestaren "the liar".) Väljer man bort inkallningssignalen, försvinner även chansen på frestelsen.

Man ökar givetvis också avståndet mellan förare och frestelse. Som alltid ingår i klok kriteriesättning att inte öka flera parametrar samtidigt! Så väljer man att öka avståndet, går man tillbaka till lite lättare frestelser och vice versa!


Så småningom vill man även lära hunden att vända om när den är på väg i full fart mot något intressant.  "The pivot" kallar Kathy detta för. Även här krävs en medhjälpare. Man kastar något och låter hunden starta mot det för att kalla in innan den kommit fram. Vad man börjar kasta beror igen på hund. Börja med något lätt, tråkigt godis eller ointressant pryl (pinne, kotte eller för den apportgalne kan man börja med fejkat kast) Kastar man godis bör det vara så stort och tungt att att det går att kasta och hittas av medhjälparen när det landat.  Kathy brukar t ex använda bitar av bagels. Man kan stoppa i en påse också.Om hunden väljer att fortsätta mot det kastade plockar medhjälparen upp det. När hunden då återvänder blir det "Tack för att du kom tillbaka" men inget klick och belöning.

Nytt försök, om det inte heller fungerar, väljer man en enklare frestelse.

Precis som tidigare ska klicket markera valet hunden gör, dvs komma direkt man ser att hunden vänder tillbaka mot föraren.


För att inte ödelägga goda apporteringsvanor bör man varva med många repetitioner där hunden får gå ut och hämta in föremålet.

Man jobbar sig metodiskt genom kriterieökningar i form av allt mer lockande föremål, samt att låta hunden springa allt närmare föremålet innan man ropar tillbaka. Så småningom fasar man ut medhjälparen genom att flytta den allt längre från landningspunkten.


För de hyffsat väl Doggie-Zen tränade instruktörshundarna gick det ganska snabbt att jobba sig igenom övningarna med goda resultat. Har hunden många tidigare erfarenheter av att "välja bort" ger god utdelning, går det relativt raskt att öka svårighetsgraden. Har hunden aldrig utsatts för sådana valmöjligher kanske det är en fördel att göra några grundläggande Doggie-Zen övningar först.


Vanliga fallgropar enligt Kathy är

  • att jobba rytmiska intervall, dvs att man alltid kallar in efter ett visst antal sekunder
  • att man inte tillräckligt ofta klickar för själva valet, beslutsögonblicket, och istället vill ha hela inkallningen. Beslutet blir inte lika lätt att fatta om feedbacken på beslutet alltid kommer flera sekunder efteråt.
  • att man ökar kriterierna i för stora steg (t ex svårare frestelse och längre avstånd samt ny miljö samtidigt)
  • att frestaren slutar fresta direkt efter inkallningssignalen istället för att fortsätta jobba tills hunden valt bort eller 2 sekunder passerat. Då lär man hunden invänta passsivitet innan den kommer, och de verkliga frestelserna där ute kommer inte att agera på det viset. (Drömscenariot att alla hundkompisarna fryser i position när du ropar på din hund kommer aldrig att inträffa, eller hur?)

 
ANNONS
 
Kari-Anne&Heidi

Kari-Anne&Heidi

12 juni 2008 22:58

Knall! Du skriver så ryddig og bra om praktisk trening :o))

Håper jeg kan få lov til å linke til dette (og andre innlegg) i min blogg? Det er så fint å kunne vise til gode artikler ved tilfeller man selv ikke evner å formidle alt man har på hjertet ;o)

http://karia-belgerbloggen.blogspot.com

 
Åsa

Åsa

13 juni 2008 07:43

Stort tack! Upplägget är super, och du beskriver (som vanligt) lättförståeligt och praktiskt. Jag vill också länka!

http://www.asashundar.bloggagratis.se

 
Tina

Tina

13 juni 2008 10:17

Vilket bra inlägg men jag förstår faktiskt inte vad problemet är med att kalla in från störning. Man hamnar alltid i situtationer där hunden fastnat med något intressant och man bara måste kalla in, varför inte träna på det. Problemet uppstår om man alltid kallar in när hunden står och nosar och inte annars. Eller aldrig låter hunden nosa färdigt. Som alltid handlar det om att aldrig bli förutsägbar.
Tina

http://workinglabs.wordpress.com

 
Ingen bild

Maria Y

13 juni 2008 13:39

Självklart får ni länka!
Tina: Problemet var väl egentligen inte inkallning från störning, utan träningsupplägget där hunden först måste få falla för frestelsen så man hade nåt att kalla in från. Jag tyckte inte det var besvärande men det fanns kollegor som inte ville att hunden skulle få gå till störningen utan varsågod först och som inte trivdes med att kalla på hunden om den inte kunde lämna spontant först. (Eg. samma diskussuion som i Mortens blogginlägg om stimuluskontroll).
Personligen tyckte jag upplägget gav massor med möjligheter att träna vardagslydnad mer realistiskt i kursmiljö.

 
Anna H

Anna H

13 juni 2008 22:41

Väldigt bra och trevligt skrivet! Det låter som ett jättebra upplägg tycker jag.

http://web.telia.com/~u25803499

 
Ingen bild

Kari-Anne&Heidi

14 juni 2008 00:35

Ja, må vel innrømme at jeg ble jo selv noe oppphengt i Doggie-zen ideologien da jeg fikk presentert opplegget til Sdao.Noen av oss hadde da også en liten diskusjon om dette i pausen på seminaret i Oslo. Men jeg forstod etterhvert at poenget med Sdao`s treningsprogram var å bevisst kreere reelle nød-situasjoner å trene eksplisitt på.

Hverdagslydighet i praksis rett og slett :o)

 
Ingen bild

Lena

14 maj 2010 08:00

Verkligen intressant och spännande! Du förklarar så bra! Hur går man tillväga när hunden drar sig längre bort, i vidare cirklar utan att egnetligen "dra"?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Maria - Tisdag 25 juli 23:11


Idag firar vi tioårsjubileum tillsammans. Det är på dagen tio år sedan den lilla, arga, bruna flyttade till oss. Hon som bet Ebba på provridningen och vägrade galoppera med mig, men som lyssnade så noga med spelande öron på allt jag pladdrade om. H...

Av Maria - 15 augusti 2016 23:25


De sista semestertimmarna

Av Maria - 9 augusti 2016 10:34


Onsdag morgon rullade Boogie och jag mot Örsundsbro igen för att delta i ranchveckans trailkurs. Boogie knatade förväntansfullt in i släpet före mig, intressant vad lite roliga äventyr gör för transportmotivationen! Har inte ens brytt mig om att trän...

Av Maria - 2 augusti 2016 22:24


Under eken samsas nu fem små damer. Nytillskottet har bestämt sig för att hålla till på övre plan, tillsammans med Boogie och Bella. Islänningar brukar få som de vill... I samband med insläppet förlorade Boogie en framsko. Idag hade bussiga Jens ...

Av Maria - 28 juli 2016 23:47


Efter Ralph Hull clinicen har Boogie fått vila helt i tre dagar ute på ponnybetet. Hon har fått komma in och bli pysslad med varje dag. Både hon och kompisen Bella uppskattar en stund i sval box som omväxling till sin älskade ek. De är också glupskt ...

Presentation

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5 6
7
8
9 10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2008 >>>

Tidigare år

Arkiv

Kategorier

Sök i bloggen

Länkar

Följ bloggen

Följ Cowgirl up! med Blogkeen
Följ Cowgirl up! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se