Barnen fick nya vårskor igår och alla hästarnas vintertäcken har tvättats och lämnats till lagning. Alltså vaknar man till ett vintervitt landskap!

Mina kurser har ingen tur med vädret denna termin!

Idag stod Klickerträning och lugnande signaler på programmet. Vi är halvvägs in i kursen och jobbade med hundmöten, först med sprattliga Tosca som är en lite större utmaningen än kolougna Stella. Tosca själv är inte helt bekväm med okända hundar och kan undslippa sig ett skall eller två när hon känner sig pressad. Vilket var bra träning för kurshundarna men helst skulle tränas bort för hennes egen skull. Sedan fick de möta varandras hundar också. Det funkade fint för allihop. För en hund var det viktigare att få tränat på att folk klampar in i hans trygghetszon, så alla kursdeltagare fick vara med och spela rollspel som gamla kompisar som plöstligt störtar fram på stan och konduktörer som kommer för att kolla biljetten när man sitter på färjan (=verandan). Denna kurs är så kul att hålla! Härligt hur alla samarbetar och lever sig in i sina roller för att ge bra träning till sina kurskamrater! Hade tänkt fota, men snön föll i blöta sjok över alltihop.

Satt upp för första gången sedan Boogies hälta för 2 veckor sedan. Anki har ridit henne måndag och tisdag och hältan verkar vara borta nu. Arbetslusten också dessvärre. Små kossehästar bli bekväma när de får ledigt!

Jag tyckte ju att jag hade börjat få lite kläm på saker och ting då precis innan hältan, men nu var det som bortblåst. Vad var det jag skulle göra egentligen? Tur att jag hade lektion med Anki så jag fick lite vägledning.

Några korta ögonblick här och där hängde allt ihop. Snacka om att variabel förstärkning funkar på ryttare - man vill bara försöka om och om igen för att få uppleva de där ögonblicken igen.

Men i morgon blir det nog en liten skogstur med Märta på ryggen och mig till fots. Vi ska mocka och lunchfodra de hästar som finns kvar efter att tävlingsekipagen gett sig iväg i riktning mot Skövde och April Open. Sedan styr vi också kosan söderut för att utgöra hejarklack. Ebba åker med hästarna för att vara groom åt Moa och lära sig om tävlandet på nära håll.

Vi återkommer på söndag, så det blir tyst här om jag inte lyckas hacka in på nåt nätverk under resan! Ska dock göra mitt bästa för att dokumentera tävlingsmodet till allmän skräckblandad förtjusning!