Alla inlägg under mars 2008

Av Maria - 24 mars 2008 23:56

ANNONS
Av Maria - 24 mars 2008 23:55

ANNONS
Av Maria - 24 mars 2008 23:32


Här kommer en lista på saker som gjort mig glad i påsk:


  • Jag ska bli moster igen till hösten!
  • Trevligt träningspass med Tina på långfredagen där jag fick se vilket grymt snyggt kryp hon fått till med Lycka.
  • Se stallkompisen Kina köra bil igen (efter lång konvalecens efter ridolycka)
  • Träffa min tidigare arbetskompis Maygunn och hennes gulliga barn.
  • Se Märta rida Boogie, alldeles själv på banan i både skritt och trav över bommar. In i "boxen", halt, Märta kollar att alla benen är inne,  "Duktig Boogie" och  belönar sedan med morot. Helt på eget initiativ, för att det för henne är självklart att även en häst ska belönas för korrekt utfört arbete. Att man inte släpper ifrån sig en godbit utan att hästen håller undan nosen har hon också stenkoll på. Själv var hon mest nöjd över att hon lärde sig rygga hästen.
  • Ett eget 20-min ridpass på Boogie där hon gjorde allt jag bad om, utan knussel.

Av Maria - 20 mars 2008 22:18

Klickerträning med häst känns stundtals lättare än klickerträning med hund! När jag kommunicerar med Boogie genom klickerträningen går det SÅ SNABBT att få henne att fatta vad jag vill ha!

Idag behövde jag städa lite där bak och Boogie har hittills varit väldigt rädd om sina privata delar. Så när jag började skrubba där det behövdes, slängde hon med huvudet och klapprade med truten. Mycker ovanligt att se Boogie visa sådana fula grimaser mot människor! Här hade jag ju kunnat tänka "ledarskap" och tukta henne tills hon kuvat sig och funnit sig i proceduren. Men sån är ju inte jag! Nu för tiden.... (Och eftersom hon är så påtagligt spänd när man grejar där bak hade det väl knappast gjort henne mer avspänd!) I stället la jag tvättsvampen mot baksidan av låret, "BRAAA!" och fram med en morot. Sedan  längre in under svansen, "BRAAA!" och morot. 3 st "BRAAA!"/morot tog det, så stod hon med öronen framåt och breddade med bakbenen så jag skulle komma åt att städa ordentligt! Ca 1 minuts träning!


På ridbanan för mig själv hinner jag bättre få in klickertänk från hästryggen också. Så idag jobbade vi mycket med att flytta för höger skänkel och få morot. Det gick så himla bra att jag raskt gick över till galoppfattningar, även från den svåra högersidan. Hybris! Säkert gjorde jag en massa galet med mina händer och fötter och vikt. Men skit samma, det kändes glatt, enkelt och framåt!



Av Maria - 18 mars 2008 21:44

Lördag morgon var det upp i svinottan och iväg till stallet för att koppla upp och lasta. Ebba har blivit en klippa på att dirigera bilen så dragkroken hamnar rätt. Boogie är världens mest lättlastade häst, vilket passar oss amatörer utmärkt! Vi har nu förstått att vi bara ska slänga grimskaftet över halsen på henne, så går hon in själv. Tidigare gick jag med in och då tyckte hon jag var i  vägen.

Framme på Stigsberg installerades Boogie i sin gästbox och vi gick till frukost och gruppindelning.  Boogie och jag hamnade i samma grupp som Bettan, Jeanette och Linda, samtliga erfarna tävlingsryttare. Gulp!  Nu kändes det skönt att ha gårdagens privatlektion i ryggen. Manuela hade ju faktiskt sett mig rida och fick därför liksom skylla sig själv. Alltså behövde jag inte bli nervös.

Vi red två pass per dag och i vår grupp låg fokus på "transitions and departures", dvs övergångar och galoppfattningar. Det var mycket arbete i sidled. Boogie var inte lika stum i högersidan som under fredagen och mycket kändes faktiskt bara enkelt och kul. Allra roligast var Boogies attityd till hela evenemanget. Hon verkade tycka att det var superkul att komma ut! Öronen framåt och bråttom till ridhuset efter paus. Det känns så himla härligt med tanke på det motstånd som tidigare fanns i hästen när man skulle in på en ridbana. Nu VILL hon vara med och jobba!

Eftermiddagspasset på lördagen innehöll lite racinglekar där man skulle göra rollbacks och galoppera rakt mot en fokuspunkt och bara låta väggen stoppa. DET tyckte Boogie var riktigt kul! Överhuvudtaget tror jag Manuela har en styrka i att hitta på övningar där hästen belönas med att få göra ett annat beteende, t ex galopp. Lite Premacks princip!

Söndag morgon skulle vi turas om att sätta ihop egna mönster där gårdagens rörelser ingick. Jag får ju lätt panik när det blir koner och "kom-ihåg" så det var supernyttigt att både få sätta ihop ett eget och att rida de andras mönster.

Överhuvudtaget tycker jag att jag fick med mig många uppslag om hur jag kan träna själv. Jag är annars så "Anki-beroende" och får svårt att tänka ut något på egen hand. Är så himla rädd att göra fel att jag hellre väntar passivt på instruktioner än att prova själv. I det här sammanhanget blev det på något sett tydligare att jag måste ta egna initiativ med min egen häst. 

Söndag eftermiddag blev det trail-övningar. Nu var både Boogie och jag trötta så det blev vårt jobbigaste pass. Alla de tidigare övningarna kring övergångar och galoppfattningar sattes på prov när man skulle först trava över vissa bommar, galoppera över ett par andra och så trava igen. Höger galopp dessutom. Det blev mest bråk och tjaffs mellan Boogie och mig, vilket kändes lite trist. "Just remember how you did it this morning" gastade Überfröken och jag kunde för mitt liv inte minnas om det var flytta fram eller bak och åt höger eller vänster. Kortslutning i hjärnan.

Vi skulle även trava och så småningom galoppera över bommar grupperade i trianglar och där var Boogie inte helt förtjust över att kasta sig i full fart in i plockepinn-högen. Hon försökte smita ut åt sidan.   Nåja, det löste sig något så när till slut, även om det förmodligen inte var något man velat få utlagt på Youtube precis. Jag är ändå lite nöjd över att jag inte kände minsta tvekan att satsa över bommarna. Tidigare kändes det lite läskigt med en massa pinnar i vägen, speciellt när hästen krånglar. Men nu tänkte jag bara att jag vill galoppera över bommarna. 

Största behållningen av helgen tror jag är att självförtroendet som ryttare på nåt sätt har växt. Jag kan vara med i ett sådant här sammanhang och faktiskt koppla av och ha kul, utan nån större prestationsångest! Jag är jättestolt över min lilla häst som sköter sig så bra och är så lättsam att ha att göra med. Jag är också jättestolt över min 11-åriga dotter som så fint har groomat hela helgen utan att knota och knorra. Det ska återgäldas i maj när det är hennes tur att vara med på clinic!

(Hon är även en hejare på att backa med släp! När mamman håller på bryta ihop av trötthet och släpet bara inte vill hamna på rätt ställe på parkeringen tar hon lugnt och sakligt över och dirigerar steg för steg: "Nu måste du backa bilen åt vänster så  kommer släpet mer åt höger! Bra! Nu kan du räta upp bilen!" osv. Var lär sig en 11-åring sånt? I MIn Häst?)



Öronen framåt! Snart vår tur i ridhuset.



Medan man väntar kan man göra nostarget på den lite läskiga skylthästen utanför butiken


Eller kolla in bling-blinget på polarna...

g

 Blixten är klar för dagen och ganska nöjd!


Av Maria - 18 mars 2008 15:23

Helt galet roligt har vi haft !

Vi började med en privatlektion i fredags. Manuela var riktigt snäll men hittade snabbt våra svaga punkter...

Första "skället" fick jag för att jag började med att nedvärdera mig själv när jag skulle förklara vad jag ville ha hjälp med. "You are here to learn. If you were perfect, I'd be wasting my time!" 

Boogie ville inte alls flytta för höger skänkel så det blev lite pyssel med det. Massor av framdelsvändning och galoppfattning ut vändningen.

Harder! Harder! gastade Manuela och jag tyckte till slut att jag inte hade nån kraft alls kvar i benet. Blev då raskt överbevisad om att det inte var frågan om kraft utan om timing. Förstås! Ska man nu jobba med negativ förstärkning (flytta för tryck) så måste "hjälperna", dvs skänkel, sittben, tygel osv läggas dit och tas bort så systematiskt att det blir meningsfullt för hästen att bry sig om dem. Sitter man bara och dunkar på eller klämmer till utan att svara på det hästen bjuder tillbaka så finns ju inget annat för hästen att göra än att habituera till trycket och förhärdas.

Jag mäktade inte riktigt med att införa mitt belöningstänk här, utan red bara på enligt Überfrökens anvisningar, och det blev riktigt bra till slut.

Vid fikat senare framkom på annat sätt att jag sysslar med klickerträning av hundar och Manuela undrade förstås om jag även utsatte Boogie för detta.

Självklart hade hon massor av synpunkter på detta och en ganska intressant diskussion om vad som faktiskt påverkar beteende uppstod. Hon hade själv använt godisbelöning med gott resultat på osäkra och rädda hästar vid  t.ex bron i trail, men "tyckte inte om att göra det" Att hästen skulle få mat som belöning trodde hon skulle försämra dess prestation på sikt. Hon ville att hästen skulle jobba "med hjärtat" i stället och det skulle den inte göra om den fick mat som belöning.

En kul tjej att diskutera med var det i alla fall. Tänk om duktiga ryttare som Manuela och Anki, som verkligen har fantastisk timing i det dom gör till häst, och som är jätteskickliga på att dela upp övningar och sätta förnuftiga kriterier,  vågade testa mer konkret positiv förstärkning! Jag är helt övertygad om att de skulle kunna få ännu effektivare inlärning än vad de har i dag ! Mitt eget problem är min bristande ridkunskap. Jag vet ofta inte vad det är jag borde vilja lära hästen!

Men jag tror jag fick lite uppslag nu kring högergaloppen som jag ska testa att belöna fram så fort tillfälle gives!

Resten av fredag eftermiddag ägnades åt tvätt av häst och packning av tusen pinaler. Att åka på en veckas bruksläger med hundarna är rena barnleken i jämförelse!

Av Maria - 14 mars 2008 00:14

Heter det när man ska på kurs med hästen. Och det ska vi i helgen, Boogie och jag. Manuela Witt heter instruktören som kommer från Schweiz och har vunnit en massa EM-medaljer och sånt. Fram för allt är hon Frökens Fröken. (Überfröken?)

Så nu är det pirrigt värre! Kommer jag att klara av att få med mig allt som behövs för övernattning med häst och allt? (Hur kallt kan det vara i gäststallet? Kommer hon att behöva pyjamas? Ull eller fleece?)

Lyckas koppla ihop lånesläpet med nya bilen?

Klara av att bli skriken åt på bruten engelska i två dagar? (Vaddå "move the hip forward"? Min eller hästens?)

Inte krocka med andra ekipage i ridhuset? (Jag som tycker 2 hästar på ridbanan känns som trafikstockning!)

En sak är jag i alla fall inte dugg orolig för: Hur Boogie kommer att sköta sig :-)

Av Maria - 13 mars 2008 23:34

När jag hade teorikväll på en kurs här i veckan utbröt plötslig munterhet i publiken när Stella gång på gång gick fram till datorn och tryckte fram nästa PowerPointbild. Helt i otakt med min föreläsning, dessvärre!

Hur kan en hund komma på något sånt?

Targetöverföring!

För att förklara begreppet Targeting brukar jag ofta demonstrera med Stella. Targeting innebär att man lär hunden att  vidröra ett föremål med en kroppsdel, oftast nos eller tass. Sedan kan man använda detta föremål (target) för att forma fram andra beteende som skulle vara svåra att fri-shapa. I den processen ingår något som kallas targetöverföring. Det är när man så småningom plockar själva targeten (? Blir så knasigt på svenska!) för att sedan förstärka att hunden söker sig till den plats där targeten tidigare fanns. Enklast brukar jag visa detta genom att låta Stella göra nostarget på mitt pekfinger några gånger, sedan hålla fingret mot en punkt, t ex stolsben eller nåns knä, klicka några gånger för targetbeteende mot fingret invid punkten, och sedan ta bort fingret och klicka för att hon duttar med näsan i det område targeten nyss fanns. (Principen är exakt lika för tasstarget.)

Men i just denna föreläsning fanns ingen sådan demo, så Stella beslutade sig för att införa en sådan. Först kom hon fram och försökte dutta lite på mitt finger när det var på väg mot datorn. Jag var så inne i mitt prat att det inte riktigt registerade hors mig. Stella jobbade sig raskt vidare i kriterieplanen och gick fram och duttade där mitt finger nyss varit, dvs på styrpadden på laptoppen. Inget klick o belöning men väl spridda fniss i publiken. Tydligen tillräckligt med förstärkning för en liten fyrbent estradör, så beteendet upprepades i rask takt tills matte fick stopp på cirkusen.

Där ser man hur lätt beteenden som uppnåt flytnivå, generaliseras till nya sammanhang, och hur lite förstärkning det då behövs!

Presentation

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5 6 7
8
9
10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2008 >>>

Tidigare år

Arkiv

Kategorier

Sök i bloggen

Länkar

Följ bloggen

Följ Cowgirl up! med Blogkeen
Följ Cowgirl up! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se