Min kollega Anna är visst inne på samma linje! Märks det att vi jobbat ihop ett tag, eller?

Jag  gillar hur hon sammanfattat klickerträningens regelverk för hunden, kort och koncist:

1) Bjud beteenden till du hittar något som lönar sig.
2) Om något lönar sig fortsätt bjud detta (en självklarhet?)
3) Om något slutar att löna sig, prova något annat.

Klickerträningstänket har verkligen spridit sig bland aktiva hundägare de senaste åren och som instruktör behöver man idag inte ägna lika mycket tid till att diskutera VARFÖR på kurserna, och får istället mer tid över för HUR.

Tanken på ett träningssystem med spontana grundfärdigheter är inte alls så främmande och obekväm idag som den var för några år sedan. Tvärtom är många igång och tränar på det viset redan innan de kommer på kurs.

Under det senaste året tycker jag min notera en trend där man gör grundfärdighetssystemet till något mycket mer avancerat och i mitt tycke betydligt krångligare än det behöver vara.

• En grundfärdighet är ett beteende som du kan använda senare i flera olika övningar
• Hunden ska kunna bjuda alla grundfärdigheter spontant, utan signal/kommando
• Grundfärdigheterna utgör hundens beteendearkiv där du kan hämta de beteende du behöver för att sätta ihop ett moment eller en övning.

Trots att hunden erbjuder grundfärdigheterna spontant, gör den det inte helt utan stimuluskontroll. Det finns diskriminitiva stimuli, dvs något i miljön, som talar om för hunden om ett visst beteende har chans på utdelning eller ej. T ex finns det vissa beteende som vi brukar förstärka när hunden står mitt emot oss. Beteenden som brukar förstärkas i en viss sättning kallar vi för "mappar". Stå, sitt, ligg, backa, skall, komma i utgångsposition kan vara sådan beteenden som ingår i "framför-förar-mappen". Följa efter, sitt, ligg, stanna kan vara exempel på beteenden som ingår i "gå-baklänges-mappen". Om du aldrig någonsin förstärker att hunden erbjuder backa, skälla eller snurra runt när du sitter framför TV:n så blir sannolikheten för att hunden erbjuder dessa beteenden när du tittar på Melodifestivalen ganska låg. I "matte-tittar-på-TV-mappen" är kanske beteenden som sova på mattes fötter eller tugga på ben i hundkorgen mer sannolika?

Att sträva efter en särskild ordning på beteendena i en mapp är i mitt tycke slöseri med ansträngning. Beteendena kommer att variera i sannolikhet beroende på deras senaste förstärkningshistoria. Dvs det som du senast tränade på ligger längre upp i lådan, och kommer ut snabbare än det som inte har förstärkts på ett tag. För att det ska vara enkelt att att få fram det vi behöver, när vi behöver det, ser man till att någorlunda balansera de olika beteendenas sannolikhet.

Att eftersträva en fast särskild ordning i mappen är att göra den till ett cirkusnummer i sig. Lägg hellre energin på utförandet av själva beteendet !

Hela poängen med mappen är ju att du ska ha något (av god kvalitet) att plocka fram när du vill sätta ihop kedjor! Lydnadsmoment, vardagsövningar, cirkuskonster eller vad just du vill ha.  Mappen är ett verktyg, inte målet!

I helgen startade vi årets TRÄNARutbildning, helgvarianten.

Snacka om att vi har hängivna, entusiastiska deltagare! De kommer farande från både södra och norra Sverige, trotsar snöstormar, blixthalka och trafikkaos för att ta sig långt ut på den uppländska bystan och häcka i ett utkylt ridhus hela helgen. Inte heller låter de bagateller som operationer och båda benen i helgips hindra dem från deltagande!

Denna årskullen kommer att bli kanon, det känner vi på oss!

Pigga, aktiva, lättbelönade vovvar av vitt skilda raser med pigga, aktiva och tänkande förare som generöst bjuder på sig själv och engarerar sig i varandras träning  - roligare än så här kan det inte bli att hålla kurs!

Helgen ägnades åt grunder i klickerträning och grundfärdighetssystemet, både i teori och praktik. För de flesta kanske repetition, men det fanns ändå punkter att utveckla och förbättra för samtliga :-)

Några som bloggat om sina upplevelser i helgen är Anna H, Tina, Pia, Camilla o Malin.

Och som vanligt när man ska göra demos inför kursdeltagare  av den här kalibern så får man lite att tänka på själv också.... Ler jag verkligen på ett sånt sätt att det blir en keep-going signal för min hund? Sätter Anna fram foten lite när hon vill ha stadga i sittet? Hmm, dag att videofilma lite kanske!

Den rackarns Tosca återföll också i sitt skälla-på-kurs beteende, eftersom matte inte hade tillräckligt med is i magen för utsläckning i kursmiljön när deltagarna började se lomhörda ut. Surt, eftersom hon funkat så bra på träning, ännu surare eftersom matte vet mycket väl vad som händer med beteenden som lönar sig lite då och då....

Stackars Stella har idag träningsvärk i bakbenet pga av långsam fotograf med undermålig kamera. Vi skulle ta en bild till kursdeltagarnas shaping-utmaning, och då jag ännu inte köpt ny kamera hade vi bara barnens enkla små kameror med världens segaste blixt.  Stella var hur duktig som helst under ett maratonpass där jag verkligen lyckades sträcka tiden hon håller upp benet till 6-7 sek. Ca 200 repetitioner senare lyckades vi få benlyftet på bild!

Anledningen att vi ville visa utmaningen på bild i stället för i demo är att deltagarna själva ska göra en kriterieplan för hur de ska komma till målet utan påverkan av våra tränarbeteenden  :-)

Shaping-utmaning: Få hunden att placera bakben på burkar eller kloss med hjälp av fri-shaping.

 TOSCA

Shaping-utmaning extra +

Utvecklad bakbenskontroll: Fri-shapa hunden att bjuda rörelse i ett bakben, tex ett lyft.

STELLA VISAR HUR POJKHUNDAR GÖR:

Min bästa Canis-kollega Anna har återvänt till cyberrymden på ny adress.

Fjun, Fjun

Du känns som dun!

Du kostade 200 kr men jag tycker att du är värd mer än allting i världen!

För 2 år sedan:

Baby-Fjun lever farligt!

Lycka är en egen kattunge

Nutid:

Vår stolta jägare kopplar av lite

Gamla kattan Nilla kan driva mig till vansinne när hon försöker lindra sin reumatiska värk genom att lägga sig i laptopen. Så fort jag vänder ryggen till lyckas hon radera något, efterom hon alltid börjar sin framstöt med ett tassavtryck på deleteknappen.

Det var bättre på tjockskärmstiden. Då låg hon bekvämt ovanpå.

Just nu har vi förhandlat oss fram till en kompromiss där hon ligger bredvid, så nära det går, och bara killar mig på handen med morrhåren. Efter 17 års tjänst som biträdande hundtränare och husets interna expert på utsläckning av kattjaktbeteenden, så bör man väl få ha vissa privilegier. Men reser jag mig för att hämta kaffe är det kört. Nyss lyckades hon infoga  42 bilder till helgens PowerPoint om beteendeanalys. Utan innehåll dessvärre, vet inte riktigt hur hon tänkte där?

I helgen hade jag en kort introduktion till klickerträning för några intresserade stallkamrater.

Här kommer 14 råd till dem som har tänkt fortsätta klicka på egen hand:

Välj en miljö att träna i med så få störningar som möjligt. Se till att det inte ligger mat eller annat som distraherar i närheten. Boxen brukar vara bra att börja i. Låt hästen vara fri att göra egna val. Går den i väg och pysslar med annat, tjata inte, vänta bara tills den kommer tillbaka. Klick för att den tar kontakt igen!

Har du en häst som blir väldigt ”på” kan du stå utanför boxen utom räckhåll. Sätt ett grimskaft i dörröppningen eller jobba genom luckan.

Varje klick ska följas upp med belöning! Råkar du klicka fel får du stå ditt kast och belöna ändå! (Men du måste inte ta bästa belöningen)

Organisera dina grejer så att du får fram belöningen så fort det bara går! Lång tid mellan klick och belöning gör att klicket förlorar informationsvärde. Dessutom hinner hästen göra en massa annat medan du strular.

Lista ut vad din häst gillar. Det är en fördel att ha flera olika belöningar att växla mellan, det blir mer spännande så. Havre, hästgodis, äpple, bröd, morot, kex, torkad frukt, osv. Just din häst kanske är beredd att gå igenom eld och vatten för en apelsinklyfta? Du vet inte förrän du provat. Ta också reda på var din häst gillar att bli kliad. Det kan du också använda!

Kom ihåg! Du får vad du förstärker, inte vad du TÄNKTE förstärka. Får du fram andra beteenden än du tänkt dig, har du på något sätt förstärkt dem. Klicket ska tala om för hästen att just precis det där ledde till belöningen. Klickar du för sent eller för tidigt blir det ett annat beteende som förstärks.

Om du påbörjar en belöningsrörelse innan du klickat förstärker du det hästen gör precis när du rör på dig. Tar du för lång tid på dig att få fram belöningen efter klicket ökar risken för att du också förstärker en räcka tiggbeteenden du egentligen inte vill ha.

Har hästen fått några klick för multarget på petflaskan så kommer det hästen håller på med när du tar fram petflaskan att förstärkas osv.

Försök vara snabb och precis. Övning ger färdighet!

Vad ska hästen göra för att få ett klick? Gör det lätt och enkelt i början. Öka svårighetsgraden sakta! Låt hästen få klick/belöning på samma svårighetsgrad 4-5 gånger i följd innan du ökar.

Om hästen misslyckas flera gånger i följd eller tappar intresset har du gjort det för svårt. Gör det lättare igen. Skynda långsamt!

När hästen är ny på klickerträning behöver den få många belöningar i tät följd för att förstå vitsen med träningen. Gör det lätt att lyckas i början och du får så småningom en inlärningsmaskin!

Klickerträning är koncentrationskrävande för både häst och människa. Jobba i korta pass, 2-3 minuter, sedan liten paus. Eftersom hästar aldrig tycks bli mätta går det bra att köra många pass istället!

Kör du fast, låt det vara en stund. Du kommer ofta att upptäcka att det går bättre om en timme, nästa dag eller om en vecka.

Tvärtom! Vi vill ha många lyckade repetitioner! Det här kan kännas svårt för hästfolk som är skolade att låta hästen slippa jobbet när den gör rätt. Eftersom hästen i klickerträning får konkreta belöningar kommer den att vilja göra om och göra om.

Det viktiga är att ha koll på statistiken. Har du 9 lyckade repetitioner och den 10:e blir fel kan du ändå ta paus. Du ligger på 90 % lyckande, vilket är bra!  Självklart strävar du efter att tima pauserna när det går bra, men du behöver inte jaga en sista lyckad repetition och riskera att få in ännu mera felträning för att du och hästen tappat fokus.

När man upptäcker hur lätt det blir att kommunicera med hästen på detta vis blir man lätt ivrig som tränare och vill lösa sina problembeteenden på direkten! Vänta med det! Se till att shapa (forma) fram ett tiotal nya beteenden med hjälp av klickern först. Då hinner du själv bli skickligare på att sätta kriterier, öva upp din timing, samt hitta rätt belöningar som motiverar just din häst att jobba för dig. Din häst hinner samtidigt bli klickerklok, dvs. förstå att den ska bjuda dig beteenden att klicka.

Ytterligare en viktig anledning till att vänta med problemområdena är att de ofta är kopplade till en massa tidigare träningsförsök med mindre lyckad utgång. Både du och hästen har troligen en del situationsbunden stress och obehag med i bagaget. OM du har haft tålamod och låtit din häst få många, många upplevelser av klick/belöning innan du ger dig i kast med svårigheterna, så kommer du att ha nytta av en stressreducerande ”klickeffekt” när du börjar jobba med något som hästen upplever som obehagligt.  Har du för bråttom att ta itu med svårigheterna blir effekten den motsatta, dvs. du kommer att minska värdet av klicket för hästen.

Inte så viktigt i början. Nu handlar det mest om att få en klickerklok häst och utveckla sig själv som tränare. Multarget, sänka huvudet, och självkontroll (inte ta godis) är bra grejer att starta med. På http://www.ryrvik.se/ hittar ni fler förslag liksom i Alexandra Kurlands bok på engelska och häfte på svenska. Boken ligger i fikarummet om ni vill titta i den. Några ex av det svenska häftet har jag till salu.

13 Men kommando då?

När du har fått fram ett beteende som du är nöjd med och som hästen kan bjuda gång på gång när du klickar för det, då kan du döpa det till något genom att säga ordet precis innan hästen utför beteendet. Hästar förstår egentligen inte talat språk, men de kan göra kopplingar mellan vissa ord och vissa beteenden om vi på detta sätt hjälper dem att göra kopplingen. Därför är det meningslöst att stå och tjata ordet innan vi fått fram beteendet.

Ignorera! Vänta ut. Förstärk sådant du vill ha istället.