Boogie började hosta veckan före jul, och under helgerna har hostan förvärrats. Eftersom mellan(var)dagarna i år är extremt få till antalet kastade vi oss över första bästa tid på kliniken för en koll.

Det innebar uppstigning kl 05.00 i morse och min favorit i repris - koppling av lånat släp i kolmörker. Varför måste jag allltid få öva på detta mitt i svarta natten? Det är för HÖGA KRITERIER! Ebba har utvecklats till en stadig klippa som lyser med ficklampan och lugnt instruerar: "Bara lite mer till vänster, mamma!"

Boogie är också helt fenomenal i dessa lägen. (Synd att det bara är jag av oss tre som har körkort!) Busenkel att lasta och köra.

När hon skulle backa ut vid kliniken brummade en stor lastbil med blinkande saftblandare på taket in bakom rumpan på henne  samtidigt som en skrikig travare gjorde tappra försök att riva sin mellanvägg i trailern bredvid. Boogie vickade inte på ett öra.

Inne på kliniken blev det diverse kläm och känn samt endoskopi. Dvs lång slang in i näsan och ner i halsen. OK, sa Boogie. Endoskopiapparaten visade sig vara lite pajig så veterinären bestämde sig för att göra om hela undersökningen med en annan apparat. Boogie fick följa med igenom hela kliniken och upp för branta ramper till anläggningens löpband för travhästar där nästa maskin fanns. OK, sa Boogie. Personalen drog en lättnadens suck eftersom det tydligen inte brukar vara så lätt att övertyga ridhästar att följa med upp där.

Denna tittapparat funkade och veterinären kunde konstatera en luftvägsinfektion med en massa slem, men inget som gått ner i lungorna. En vanlig virusinfektion som drabbar yngre hästar. Vila i 14 dagar och lite slemlösande blev slutsatsen.

Att Ebbas jullov inte blir som hon hoppats med långa, busiga uteritter, att medicinen visade sig vara ett licenspreparat som jag fick åka till Ultuna för att hämta ut , och att mannen riktigt lackade ur när jag pga av apoteksbestyren inte hann åka med till hans släkt  - ja det är sånt man får leva med. Bara Boogie blir pigg igen.

Hon är ju helt underbar! Jag blev faktiskt alldels rörd idag när hon så lugnt och  fint traskade med mig och Ebba i den bitvis stökiga och helt ovana miljön. Även om vi inte haft någon del i hennes grunduppfostran så blir man ändå lite stolt och mallig när man gång på gång får höra vilken fantastiskt trevlig och samarbetsvillig häst man har.

Booger =  dried nasal mucus, dvs snorkråka på svenska

 

Anna H

28 december 2007 18:49

Duktig Boogie! Man blir så glad (även för djurens skull) när de klarar av jobbiga situationer. God fortsättning!

http://web.telia.com/~u25803499

 

Ann-Louise

6 januari 2008 19:49

Skönt att det gick bra och att hon skötte sig så fint. Visst är det härligt när man får beröm för hur vältränade ens djur är !?!!

http://www.hastochhund.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...