Direktlänk till inlägg 27 augusti 2007
Om man vill att djuret ska kunna utföra ett visst beteende i många olika situationer så måste man se till att träna i i olika miljöer. Det kallas för generalisering och man bör sätta i gång med det så fort man fått fram beteendet med något så när säkerhet i en miljö. Här testar vi att Boogie kan utföra targetbeteendet i på ridbanan i stället för i stallet. och visst, hon kände genast igen gröna mattan och gick fram till den. Om det nu var det sandiga underlaget, högre aktivitetsnivå hos hästen eller för högt satta kriterier med frustration som följd, vi fick i alla fall plöstligt problem med skrapande med fötterna i stället för hov på mattan. Om jag förstått saken rätt är skrapa med hoven ungefär lika självförstärkande för hästen som skällande är för hunden, och något som lätt kommer fram när hästen blir frustrerad. Så här gällde det att snabbt sänka kriterierna och bara fokusera på stilla hov i närheten av mattan istället för hovens placering på mattan. Inte helt enkelt eftersom Boogie snabbt kommit i självsvängning och verkade tycka det var kul att i princip gräva ner mattan. Man ska ju snabbt ta bort targeten om djuret aktiverar sig med föremålet på fel sätt. Lagom enkelt när 450 kg djur står och hoppar upp och ner på mattan. Det blev till att backa bort henne med beröring i bringan och sedan snabbt klicka för gående mot mattan. Sedan hög förstärkningsfrekvens (= många klick/belöning i tät följd) för att bara stå vid mattan utan att röra fötterna. Ganska snart var markering på mattan utan skrap på plats igen.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
|||
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 | 19 |
|||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
|||||
|