Vi har en del bekymmer med att få Pavlov på rätt axel*  när det gäller platsliggning. Ligga stilla är inte en lagottogrej och att vara långt från matte ligger inte heller på topplistan. När det är läge för hundträning i vårt liv är de på helt fel stressnivå för att det ska bli en lyckad platsliggning. De klassiska tipsen att köra platsliggningen sist, efter bruksarbete eller lång cykeltur har inte haft nån större effekt för oss. Så fort det liknar jobb så är de i hög aktivitetsnivå och då blir det lätt pip (Stella) och bensprattel (Tosca).

Så nu kör vi projekt : Helt otippad träning

Dagens upplägg: Släpas runt i koppel på ridskolan, klappas av massor av barn, sitta på läktaren och glo på tråkiga hästar som travar runt runt, få komma ut och kissa lite och hoppsan nu blev det en platsliggning. I sand!

Nästan tyst Stella, bara ett litet pip när jag skulle lägga Tosca. Ovanligt stilla Tosca som fixade fullt lydnadsklass 1 avstånd. Häpp!

*(klickerslang för att få hunden i rätt aktivitesnivå för övningen)

Om man vill att djuret ska kunna utföra ett visst beteende i många olika situationer så måste man se till att träna i i olika miljöer. Det kallas för generalisering och man bör sätta i gång med det så fort man fått fram beteendet med något så när säkerhet i en miljö. Här testar vi att Boogie kan utföra targetbeteendet i på ridbanan i stället för i stallet. och visst, hon kände genast igen gröna mattan och gick fram till den. Om det nu var det sandiga underlaget, högre aktivitetsnivå hos hästen eller för högt satta kriterier med frustration som följd, vi fick i alla fall plöstligt problem med skrapande med fötterna i stället för hov på mattan. Om jag förstått saken rätt är skrapa med hoven ungefär lika självförstärkande för hästen som skällande är för hunden, och något som lätt kommer fram när hästen blir frustrerad. Så här gällde det att snabbt sänka kriterierna och bara fokusera på stilla hov i närheten av mattan istället för hovens placering på mattan. Inte helt enkelt eftersom Boogie snabbt kommit i självsvängning och verkade tycka det var kul att i princip gräva ner mattan. Man ska ju snabbt ta bort targeten om djuret aktiverar sig med föremålet på fel sätt. Lagom enkelt när 450 kg djur står och hoppar upp och ner på mattan. Det blev till att backa bort henne med beröring i bringan och sedan snabbt klicka för gående mot mattan. Sedan hög förstärkningsfrekvens (= många klick/belöning i tät följd) för att bara stå vid mattan utan att röra fötterna. Ganska snart var markering på mattan utan skrap på plats igen.

SM-Vinnare i bruksgrenen Rapport 2007: Britt-Marie och Sixten Andersson med flatcoated retrievern Hinnareds Bonnie placerade sig välförtjänt överst på prispallen under helgens Svenska Mästerskap! 
Britt-Marie och Bonnie går på den 1-åriga KlickerTRÄNARkursen hos Anna och mig i år. Vi tar på intet sätt åt oss äran av framgången, de har presterat på den här nivån länge och placerat sig bland de bästa flera år i rad. Men vi tycker att det är otroligt roligt att en förare på den här nivån är så öppen för våra idéer och förslag och glatt vågar experimentera med spontana grundfärdigheter bara veckorna före mästerskapet!
Britt-Marie och Bonnie är rätt nya på klickerträning och jobbar sig entusiastiskt igenom kursplanen för att lära sig hur den här metoden fungerar. Utan minsta knorr om hur det skulle kunna påverka tävlandet att låta hunden prova sig fram och jobba spontant. Helt klart har det inte påverkat hunden negativt på något vis!

(Gissa om vi kommer att använda det som exempel i vår undervisning när folk bekymrar sig över hur de någonsin ska få ordning på tävlingsmomenten om de låter hunden göra saker utan kommando!)

GRATTIS GRATTIS GRATTIS Britt-Marie, Sixten och Bonnie!

Det är min sista vecka som fast anställd och jag borde ha varit på  fängelset* för att administrera min packning. Men halsont och feber höjde inte precis motivationen för att böka i dammet bland böcker och gamla föreläsningsanteckningar. Det får bli en extra lång dag på torsdag istället.

Fr o m 1 september är jag alltså egen företagare på heltid! Den delen av företaget som definitivt måste utvecklas i rask takt nu är Psykologverksamheten.  Även om man kan tycka att hundkurserna kostar en slant att gå kan jag försäkra att timpenningen för instruktören är mycket låg.

Inkomst = (kursavgift x antal deltagare) - 25% moms - 15 % franchiseavgift - lokalhyra - kostnader för fika, material, telefon, kopiering etc. samt skatt och egenavgifter förstås!

Så även om det är jättekul att jobba med hundkursverksamheten kommer jag att bli tvungen att prioritera psykologarbetet.

*Fängelset därför att kontoret är placerat i Uppsalas gamla fängelse. Men det funkar som metafor också :-)

... kan man läsa på www.canis.se samt på min hemsida www.myeducation.nu eller varför inte på min Canis-kollega Fannys sida www.klickerklok.se  Ann-Louise, även hon Canis-kollega, skriver om klickerträning av både häst och hund på www.ryrvik.se